No description available.

Denna kvalitativa studie ämnas att ta reda på yrkesverksamma lärares uppfattningar om varför och hur de använder musikaktiviteter i undervisningen av de teoretiska ämnena och för att se vad lärarna sett för påverkan på elevernas lärande i och med dessa musikaktiviteter.  Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer, där sex yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs tre intervjuades för att fånga deras tankar och åsikter. Resultatet analyserades sedan genom en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Med grund i forskningsfrågorna identifierades underteman utifrån de intervjuades uttalanden. I intervjuerna framkom att lärarna försökte använda musikaktiviteter integrerat i alla teoretiska ämnen men resultatet visade mer specifikt att matematik och språkämnena var ämnen där musikaktiviteterna var mest tillämpbara. Anledningen till användningen av musikaktiviteterna var att eleverna fick en mer lustfylld och varierad undervisning samt att lärarna såg det som ett sätt för eleverna att befästa sina kunskaper på. Detta framgick även i resultatet då samtliga lärare såg påverkan på elevernas förmåga att befästa ämneskunskaperna och såg således musikaktiviteterna som ett redskap för lärande. Musikaktiviteterna som lärarna oftast använde var olika typer av sång, ramsor och aktiviteter utifrån digitala resurser. Dessa redskap för lärande skapade en delaktighet i klassrummet som lärarna ansåg gynnsamt för elevernas lärande och välbefinnande.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers arbets-, och förhållningssätt till flerspråkigabarn i förskolan. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetarförskolepedagoger med flerspråkighet i förskolan? Vilket förhållningssätt har pedagoger iarbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativintervjustudie på två mångkulturella förskolor. Vi intervjuade tre förskollärare och tvåbarnskötare. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som utgår ifrån att barn lär sig isamspel och kommunikation med andra. Studiens resultat visar att kommunikation ochinteraktion är en förutsättning för flerspråkiga barns språkliga utveckling. Vi har även kommitfram till att pedagogers goda relationer och bemötande till det flerspråkiga barnet ökar barnetsmöjligheter till att medverka i förskolan. I studien framkommer även att samarbetet medvårdnadshavare ger positiva effekter i flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed visarstudieresultatet förskolornas likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Flerspråkiga barn utgör en växande andel av barnen i förskolan idag. Styrdokumenten, både skollag och läroplan, är tydliga med förskollärares uppdrag att främja språkutvecklingen av flerspråkiga barns modersmål, detta samtidigt som huvudmän inte alltid tillhandahåller modersmålsstöd. Det innebär att förskollärare alltmer har ansvar att undervisa i språk de inte kan. Syftet med studien är att belysa vilka strategier förskollärare har för att främja modersmålsutveckling i språk de inte själva behärskar. En kvalitativ metod har valts där djupintervjuer med fyra förskollärare genomfördes i syfte att nå kunskap utifrån tre forskningsfrågor: 1. Vilka strategier använder förskollärarna i undervisning av modersmål som de inte själva behärskar? 2. Hur anser förskollärarna att den pedagogiska miljön kan utformas för att främja flerspråkiga barns modersmålsutveckling? 3. Vilka möjligheter och utmaningar ser förskollärarna i främjandet av flerspråkiga barns alla språk i de fall förskollärarna saknar kunskaper i aktuella modersmål? Resultatet visar att en stor del av de strategier som förskollärarna använder för att främja modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn är kopplade till samverkan med vårdnadshavare. Även flerspråkig personal används när sådan finns tillgänglig, men inte i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. En medvetenhet om modersmålets betydelse framträder och ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet framförs som en strategi för att visa att alla språk är lika viktiga. Samtidigt tycks en enspråkig norm råda i den pedagogiska praktiken. De olika språken synliggörs dock till viss del i den pedagogiska miljön, både skriftmässigt och verbalt. Borttagandet av modersmålsstöd i förskolorna framhålls som en utmaning då ett större ansvar för barnens utveckling i modersmålet då lagts över på de enskilda förskollärarna.

Olika lärmiljöer, arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöktes hur tre förskolor arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i dessa tre förskolor uttrycker att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska samt att analysera förskolornas innemiljö och uppfattningar om dess påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes dessa frågeställningar: Vilka strategier och metoder uttrycker pedagoger att de använder pedagoger för att främja flerspråkiga barns språksutveckling? På vilket sätt uttrycker pedagoger att modersmålet kan stödja utvecklingen av det svenska språket hos flerspråkiga barn? och Hur synliggörs flerspråkiga barns alla språk i förskolan? Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare i tre olika förskolor samt tre observationer av de förskolornas lärmiljö. Den teoretiska referensramen för studien utgörs av den sociokulturella teorin, samt av centrala teoretiska begrepp modersmål, flerspråkighet, kodväxling, scaffolding och digitala verktyg. Resultatet visar att det finns fler likheter mellan de olika pedagogernas arbetssätt när det gäller flerspråkighet samt att förskollärarna använder sig av scaffolding i arbetet med flerspråkiga barn. Samtliga förskolor arbetar språkutvecklande genom att använda sig av böcker, musik, bildstöd, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. De deltagande pedagogerna diskuterar och lyfter fram vikten av att uppmärksamma alla barns modersmål som finns i barngruppen. De är eniga om att modersmålet underlättar barns andraspråkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att barn erbjuds en inspirerande och stimulerande miljö, vilket ses som mötesplatser för lärande och utveckling. I lärmiljön synliggörs barns alla språk på olika sätt till exempel att det finns flaggor som representerar barnens ursprung, hälsningsfraser, bilder på olika länders ord och siffror uppsatta på väggarna i förskolornas miljöer.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever fårinsikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever på gymnasieskolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare. Vikten av fungerande relationer mellan elever och lärare i skolan är väl befäst i forskningen, men väldigt lite aktuell forskning finns att tillgå när det gäller hur andrapråkselever uppfattar relationerna. Den mesta forskningen utgår från lärarperspektivet. För att skapa relationer som bidrar till kvalitét i alla lärsituationer behöver lärare besitta kunskaper om denna elevgrupps livsvärld, värderingar och bakgrund. Genom de intervjuer som genomförts inom ramen för denna undersökning får vi en inblick i denna elevgrupps uppfattningom vad som är viktigt i en fungerande relation och hur det påverkar deras studier.

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare på två olika skolor bedriver sin undervisning utifrån elevers behov av extra anpassningar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur undervisningen påverkas av extra anpassningar. Urvalet för studien är två bildlärare varav den ena arbetar på en högstadieskola och den andra på en skola med årskurs F-9. Båda lärarna har mer än 10 års erfarenhet i läraryrket. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer, där sidospår och flexibilitet tillåts. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, som passar väl för småskalig forskning, och har ett sociokulturellt perspektiv. Genom intervjuerna framgick lärarnas vanligaste anpassningar, hur de arbetar fram extra anpassningar på skolorna och betydelsen av gruppstorlek och grupprum för att kunna tillgodose extra anpassningar. Förutom faktorer som miljö och gruppstorlek framgår det att relationsskapandet är viktigt inte bara för undervisningen utan även för att kunna utföra extra anpassningar.

Syftet med denna studie är ur en sociokulturell syn på undervisning och lärande tillsammans med ett utvecklingspedagogiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien vill även undersöka hur förskollärare förhåller sig till undervisning vid barns lek utomhus samt hur de ser på sin egen roll vid barns lek utomhus. Frågeställningarna som använts i studien är följande: Hur beskriver förskollärarna begreppet undervisning i förskolans kontext? Hur uppfattar förskollärarna sin egen roll för barns lärande vid barns lek utomhus? Hur beskriver förskollärarna lek utomhus som ett tillfälle för undervisning och lärande?  En kvalitativ metod där det genomfördes tre intervjuer med förskollärare valdes till studien. Resultatet av studien har analyserats med grunden i den sociokulturella synen på undevisning och lärande, att barn utvecklar kunskaper i samspel med andra. I denna studie ligger förskollärarens medverkande till barns utveckling av kunskaper i fokus och samspelet mellan förskollärare och barns i leken kommer vara det som undersöks. Studiens resultat visar att undervisningsbegreppet anses var svårtolkat och inbegripa en press på förskollärare, samtidigt som undervisningsbegreppet även anses bringa en högre yrkesstatus som tycks bidra till en högre kvalité på förskolorna. Resultatet av förskollärarens roll och att undervisa vid barns lek utomhus visar på olikheter där ambitionerna hos alla deltagare är att vara en aktiv deltagare samt att undervisa i barns lek. Det finns dock organisatoriska bitar samt ett säkerthetstänk hos personalen som sätter stopp för att vara en aktiv deltagare i barns lek utomhus som därmed gör att undervisningen i leken uteblir.