Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.   Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.   Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar verksamma förskollärare och deäldre barnen i förskolan har av musikundervisning. För att synliggöra förskolläraresrespektive barns egna upplevelser av musikundervisningen, vilka hinder och möjligheter deupplever och om deras uppfattningar skiljer sig åt eller delas. För att undersökaförskollärares och barns upplevelser gjordes en fenomenologisk studie, bestående av tvådelstudier. Studien genomfördes i två kommuner i Mellansverige och bestod av kvalitativaintervjuer med verksamma förskollärare, samt fokusgruppsamtal med äldre barn itillhörande förskolor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokuspå begreppen socialt samspel, mediering, medierande redskap, appropriering ochscaffolding. Studiens resultat visade att förskollärarna och barnen till största del hade engemensam upplevelse av att musikundervisningen i förskolan som något roligt, som kangöra barnens utbildning både varierad och lustfylld. Det framgick även hur förskollärarnaansåg att musikundervisningen utöver att vara viktig i sig, kan användasämnesöverskridande och fungera som både innehåll och verktyg för att skapa möjlighetertill ett brett lärande och utveckling för barnen. Trots detta visade resultatet att bådeförskollärarna och barnen delade en upplevelse av att musiken inte får tillräckligt mycketutrymme i verksamheterna. Förskollärarna upplevde att det berodde på olika former avhinder som osäkerhet, lokaler, ljudnivå och avsaknad av intresse hos en del pedagoger. Tillskillnad från förskollärarna såg inte barnen lika många hinder med musikundervisningen,utan uttryckte att de ville ha mer musik i förskolan.

I och med det stillasittande samhälle som råder belyser denna studie vikten av förskolans betydelse för barnens möjligheter till motorisk aktivitet och utveckling. Syftet var att undersöka sex olika förskolegårdar genom fotodokumentation som sedan analyserats för att se vilka möjligheter till motorik som erbjöds. För att få fram förskolepersonalens förhållningssätt, kunskap och uppfattningar kring förskolegårdens utformning, motorisk aktivitet och dess utveckling samt redskapens betydelse genomfördes respondentintervjuer. För att kunna belysa skillnader kring detta utifrån utbildningsbakgrund deltog förskollärare, barnskötare och barnpedagog. Genom denna kvalitativa metod utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där lek, miljö, samspel och dess redskap har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vi använder oss även av centrala begrepp kontinuerligt genom studien: motorik, motorisk utveckling, fysisk aktivitet samt motorisk förmåga. I arbetet presenteras vad tidigare forskning och litteratur uttrycker kring ämnet motorik, förskolegårdens utformning och förskolepersonalens betydelse. I studien framkommer två separata delstudier som analyserats tematiskt och gav sin utgångspunkt i en gemensam diskussion och konklusion. Det visade sig i arbetet att det är traditionella förskolegårdar som ger barnen varierade möjligheter till att stimulera motorisk aktivitet och utveckling. Detta innebär bland annat plana, släta ytor, grönområden, asfalterade vägar, målade aktivitetsbanor samt någon form av naturmaterial som träd, stubbar och stenar. De fasta redskapen visade sig vara liknande på alla sex undersökta förskolegårdar i form av klätterställning, gungor, kullar, sandlådor och rutschkana. Förskolepersonalen och dess utbildningsbakgrund har en stor betydelse för hur man använder utemiljön och dess redskap för att utmana barnen mer. Det är viktigt att inte bara se och ta för givet att barnen är aktiva i sin utevistelse utan de är mer stillasittande än man tror.

De senaste åren har matematikundervisning i förskolan lyfts fram alltmer i förskolans styrdokument Lpfö 18 och Skolverket. Förskolebarn vistas allt fler timmar på förskolorna idag vilket har betydelse för hur deras grundläggande kunskaper i matematik utvecklas. Därmed är förskollärarens didaktiska kompetens inom matematikundervisningen viktig för barns livslånga lärande. Syftet med studien var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka förskollärares uppfattningar och motiveringar om matematikundervisning samt i vilka situationer detta sker barn i åldrarna 1–3 år och 4–5. Vi har undersökt hur tio förskollärare i tre mellanstora städer resonerar kring detta. Med Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt har det undersökts hur förskollärare uppfattar att de undervisar i matematik; om detta sker spontant eller under mer planerade undervisningssituationer i förskolan, vad förskollärare lägger fokus på i matematikundervisningen med de yngsta barnen 1–3 år och de äldre barnen 4–5 år och hur de motiverar det, samt hur förskollärare upplever att lärmiljön i förskolan påverkar matematikundervisningen. Det delstudiernas resultat hade gemensamt rörande undervisningen var betydelsen av barnets språk, samspel, och den sociala biten för barns matematiklärande. Skillnaderna rörande undervisningen var att kroppslig matematik, rumsuppfattning och mönster låg mer i fokus för de yngre barnen medan för de äldre barnen låg undervisningens mittpunkt på räkning, matematiska begrepp och siffror. Resultaten visade även att större delen av de intervjuade förskollärarna menar på att undervisningen sker både planerat och spontant. I resultatet av de båda delstudierna har det framkommit att lärmiljöerna ska utformas utifrån barns intresse och behov. Viktigt också var att lärmiljön ska vara föränderlig och intresseväckande.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad matematik i barns fria lek i utomhusmiljö är. För att få svar på syftet användes två frågeställningar som handlar om förskollärares uppfattning om vad matematiskt lärande är i barns fria lek utomhus och hur förskollärare nyttjar barns fria lek så att lärande kan ske. Examensarbetet utgår från sociokulturellt perspektiv.   I studien användes intervjuer, en metod med kvalitativ ansats. Resultatet från respondenternas svar, litteratur och tidigare forskning visar att matematiken finns överallt i förskolan. Enligt förskollärarna gäller det att skapa lärande situationer och ta vara på tillfällen som ges. Resultatet visar att barn lär sig matematik genom lek och de lär av varandra i social interaktion. Förskollärarna i studien ansåg sig vara viktiga för barns kunskapsutveckling i matematik. En slutsats är att förskollärarna ser möjligheter att nyttja den fria leken i utomhusmiljön för att göra matematik synlig för barnen.

How does teacher students describe their preparation during their teacher education programmes so that they in the future are able to support their students’ information literacy? The latest curriculum, Lgr 11 of the Swedish elementary school have increased the demands on students’ digital abilities. These abilities largely include searching for and selecting information. Students should also develop a critical approach to information. The aim of the study is to contribute with knowledge about the participants experiences of preparation during the education in order to develop their future elementary school students’ information literacy. In this study, information literacy is described as the ability to define information needs and find and critically evaluate suitable sources in order to then be able to use the information in an adequate manner. Information literacy is studied from a sociocultural perspective where information searching is linked to different social contexts. Qualitative interviews were conducted with six teacher students. Socio-cultural theory has been helpful in the content analysis of the empirical material. The results show that the participants describe themselves as secure digital users. Nevertheless, they do not feel that they are sufficiently prepared from their teacher education programmes to meet their future students’ information literacy and needs. They furthermore wish for theory to be linked in a more concrete way to practice during the education.

Syftet med denna studie är att beskriva och klargöra hur lärare inom fritidshem arbetar för att bidra till inkludering av nyanlända elever i elevgruppen på fritidshem. Studien synliggör även vilka svårigheter lärarna möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Studien utgår från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade lärare i fem olika fritidshem belagda på olika delar i landet. Intervjuerna utfördes för att ta del av lärarnas erfarenheter i fritidshemmen samt exempel utifrån verksamheten. Studiens resultat visar att det skiljer sig markant i både kunskap om, och hur man arbetar med inkludering av nyanlända elever mellan olika fritidshem. I resultatet redogörs olika arbetssätt på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien redogör även de svårigheter lärare i fritidshem möter i arbetet med inkludering av nyanlända elever. Det framkommer om vikten av en trygg miljö och en aktiv lärare i arbetet med inkludering av den nyanlända eleven.

Det här är en kvalitativ studie om läshundar vars syte är att beskriva och skapa förståelse för läshundens betydelse som pedagogiskt hjälpmedel i läsundervisning med yngre elever som har lässvårigheter. Till min hjälp för att reda ut detta medverkar fem yrkesverksamma hundförare som alla har lärarexamen i grunden. Det är deras erfarenheter studien bygger på. Innan resultatet presenteras redogörs tidigare forsning i ämnet. Läshundsverksamheten har studerats genom det sociokulturella perspektivet då jag anser att det finns en tydlig social förankring i den här typen av läsinlärning. Vidare har informanternas svar tolkats utifrån en hermeneutisk ansats vilket resulterat i fem teman som jag har funnit centrala. Dessa teman är: läshunden som kravlös lyssnare, motivationshöjare, medierande resurs, målfouserad resurs samt de inte alltid så välkomna pedagogen. I studiens diskussionsdel diskteras och analyseras resultatet mot tidigare forsning för att lyfta förståelsen för läshundsverksamheten ytterligare.

Syftet med studien var att ta reda på hur fritidspersonal upplever, hanterar och förebygger konfliktersom sker mellan elever på fritidshem. För att kunna inhämta kunskaper om dessa områden harkvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med tio fritidspersonal. Intervjuerna transkriberadesoch bearbetades med den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att nästan alla intervjupersonerupplevde konflikter som något positivt, eftersom eleverna lärde sig mycket av dem, och som någotnaturligt förekommande i vardagen. Konflikter brukar uppstå i samspel med andra bland annat pågrund av missförstånd, elaka kommentarer, svordomar och otydliga regler. Resultatet visade även attintervjupersonerna inte använder någon särskild konflikthanteringsmetod, men alla hade gemensamtatt de talar och förhandlar med konfliktparterna i hopp om att finna en lösning. Intervjupersonernabrukar förebygga konflikter genom att främst tala med barnen om hur man är en bra kompis ochutifrån detta göra övningar som tränar på olika förmågor, rollspel som lär barnen att inta andrakonfliktperspektiv samt titta på filmklipp om konfliktsituationer. Slutsatsen är att kommunikation ochspråket är det främsta redskapet för att hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet.