Syftet med vår forskningsstudie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring populärkulturens roll i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ansåg vi skulle hjälpa oss att på ett bra sätt belysa detta ämne. Utifrån den teorin valde vi att använda begreppen redskap, social interaktion samt stöttning för att analysera vårt insamlade empiriska material. Frågeställningar som vi har utgått ifrån i studien behandlar punkter om pedagogers uppfattning kring populärkulturella karaktärer i barns lek, vilket utrymme dessa intressen ska ges i verksamheten samt vilka eventuella möjligheter eller hinder som kan uppstå i arbetet med populärkultur. Metodvalet utgjordes av både intervjuer på plats i verksamheten samt intervju via e-post. Det var sammanlagt sju pedagoger som medverkade i studien. Resultatet som kommit fram ur analyserandet av datamaterialet belyser vikten av att arbeta med populärkulturen i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar på pedagogens betydande roll i mötet med barnen och deras populärkulturella intressen samt vikten av att vara insatt och öppen för den värld som populärkulturen utgör för barnen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar. Resultatet visade att det inte finns något enkelt och självklart svar på hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Respektive pedagog arbetade på olika sätt. Förskolan och förskoleklassen arbetade med förberedande aktiviteter medan skolan arbetade mer specifikt med läs- och skrivinlärning. Samtliga verksamheter tränade dock läsning och skrivning parallellt. Det framkom även att kommunikation och samspel, att människor lär tillsammans med andra, och att den fysiska lärandemiljöns utformning är viktiga delar i alla verksamheters arbete med läs- och skrivinlärning.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att beskriva hur fyra lärare i årskurs 1–3 arbetar med läsförståelse i undervisningen och hur de bedömer elevers kunskaper i området läsförståelse. För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp av tidigare forskning och litteratur för att skapa en bakgrund om läsförståelse och om bedömning inom området. I denna kvalitativa studie har vi samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som är verksamma i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltagit har lyft samtalets betydelse i arbetet med läsförståelse och för att kunna bedöma elevers kunskaper inom området. Samtalet är centralt eftersom läsförståelse är något som sker i elevers huvud – för att få en inblick i hur elever tänker behöver deras tankar synliggöras. Detta var även något som vi drog som slutsats i vår studie, nämligen samtalet och dess betydelse för elevers lärande.

The purpose of this study is to investigate physical touch and how it effects educators and children at preschool. This is done by answering the questions, “How does educators in preschool use physical touch?” and “What are the educators purpose regarding physical touch? “ The empirical material is collected through qualitative interviews with five different educators.  The empirical evidence showed that the educators see physical touch as an important part of their and the children's everyday at preschool. Touch is used by the educators with the purpose to among others create safety, calm, better relationships and confirm the children. The touch used depends on the situation and is given on the children's terms. The result also shows that many of the educators who have worked with planned contact, such as massage, does not do it at all or to a very small extent at the present time. In the analysis, I have chosen to look at the material from an intercultural and socio-cultural perspective.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar relationen mellan omsorg och undervisning i förskolan. Empirin har samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare på kommunala förskolor. Resultat analyseras utefter ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt perspektiv på omsorg och undervisning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förståelse för undervisning ofta kopplas samman med lärande men också som något som ständigt pågår på förskolan. Om omsorgsbegreppet och omsorgspraktiken framkommer att de två ses ur ett holistiskt perspektiv och att det är en förutsättning för lärande. Förskollärarna beskriver det bland annat som att begreppet omsorg innebär att man känner trygghet, kroppslig kontakt och det sociala samspelet. I analysen framstår de kroppsliga och basala delarna av omsorgspraktiken som att de förskjuts mot begreppet lärande eller undervisning. Det samtliga förskollärare ändå framhäver som en grundläggande uppfattning är att det är i en sammanflätning av de båda praktikerna som undervisningen ofta sker.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod.  Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.

Den här studien utgår ifrån förskollärares erfarenheter och syn på utevistelsen i förskolan. Undersökningen beskriver hur förskolor realiserar utevistelsen, och synliggör förskollärares tankar och resonemang kring syftet med utevistelsen. Studien visar även hur utevistelse planeras och genomförs, samt redogör för olika faktorer som kan påverka utevistelsen. Förutsättningarna för utevistelsen varierar på förskolor och påverkas av olika ramar och hur möjligheter och handlingsutrymme tas tillvara av pedagogerna.   Att förskolor använder mycket av sin tid till utevistelse är idag allmänt vedertaget, och därmed blir forskning inom området betydelsefull utifrån ett barnperspektiv. Metoden som används i studien är enligt den kvalitativa forskningsprincipen, där fem förskollärare från spridda förskolor i olika kommuner ingår som respondenter. Som forskningsverktyg har ljudinspelade semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts. Intervjuerna och observationerna har genomförts i direkt anslutning till varandra under samma dag på var och en av de fem förskolor som ingår i studien.     Resultatet i undersökningen visar ett mönster i att det finns en grundtanke om att utevistelse är någonting bra, och att utevistelsen upplevs som ett viktigt inslag i förskolans verksamhet, både för barnen och för organisationens struktur. I resultatet. redovisas också olika faktorer som påverkar verksamheten utifrån olika ramar. Studien visar också intressanta samband och skillnader mellan den pedagogiska verksamheten och förskolans olika miljöer, och pedagogers individuella synsätt på förskollärares förhållningssätt och roll under utevistelsen. Sammanfattningsvis redovisar resultatet olikheter och likheter kring utevistelse på förskolan som innebär att barnen erbjuds olika förutsättningar till utveckling och lärande beroende på vilken förskola barnet går.

I dagens svenskundervisning är det mestadels läraren som äger talutrymmet och eleverna får sällan tillfälle att använda sin muntliga kommunikativa kompetens. Eftersom läraren har stort inflytande på undervisningen är studiens syfte att undersöka hur den muntliga kommunikativa kompetensen uttrycks när läraren undervisar, hur läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikation i svenskundervisningen. Med utgångspunkt i ett observationsschema har sex strukturerade observationer genomförts i grundskolans yngre åldrar. Empirin har deskriptivt analyserats och resultatet visar en förhållandevis jämn fördelning av att läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens. Läraren möjliggör elevernas muntliga kommunikativa kompetens genom att ställa frågor och låta eleverna svara på frågor. Läraren begränsar genom att själv använda talutrymmet och låta eleverna arbeta enskilt. Slutsatsen är att läraren både möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens i undervisningen i samma utsträckning. Dessutom dras slutsatsen att lärarna behöver bli bättre på att låta eleverna vara muntligt aktiva i undervisningen. Studien bidrar därmed med kunskap hur lärare kan bli medvetna om de möjliggör eller begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens och därigenom utveckla sin undervisning då eleverna blir muntligt aktiva. Studien bidrar dessutom med kunskap till lärare som inte har elevernas muntliga kommunikativa kompetens i fokus i sin nuvarande undervisning. Det är av intresse att studera vidare kring huruvida elevernas muntliga kommunikativa kompetens påverkas av lärarens frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra lärares tolkningar av de metoder de säger sig använda för barn inom autismspektrumtillstånd (AST) samt huruvida dessa tolkningar bidrar till att främja eller motverka inkludering. Studien har utförts genom analys av fyra intervjuer med lärare vilka har olika utbildning och erfarenheter i ämnet. Vi upptäckte att lärarna till stor del hade en positiv inställning till inkludering, dock med vissa förbehållanden. Ytterligare en iakttagelse var att lärarna inte var väl förtrogna med inkluderingsbegreppets innebörd, vilket resulterat i ofullkomliga försök att uppnå en inkluderande klassrumsmiljö. Vi har även sett att metoderna de sägs använda inte enväldigt kan avgöra om inkludering av elever inom AST sker, utan är starkt beroende av lärarens inställning och skicklighet i utförandet av dessa arbetsmetoder. Genomförandet av denna studie har lett till visst ifrågasättande av vår egen uppfattning om inkludering och huruvida detta egentligen bidrar till en skola för alla. Framför allt har den dock givit oss goda verktyg att bära med oss i vår framtida lärarroll.

Syftet med denna studie är att få förståelse för och bidra till kunskap om hur barns empatiska handlingar ter sig i olika samspelssituationer på förskolan. Studien bygger på ett vetenskapligt perspektiv som grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Vidare så tillämpas en kvalitativ forskningsmetod och bygger på mikroeftnografisk observationsmetod. Resultatet bygger på observationer i förskolans verksamhet som har skett i omgångar och visade att barnen visar en empatisk förmåga i samspelssituationer. Resultatet har analyserats med hjälp av interaktionsanalys som analysmetod. Slutsatserna vi har gjort i studien är att barnen kan agera empatiskt. Empatin yttrar sig oftast i olika rollekar och tillsammans med artefakter där barnen kan använda sina tidigare upplevelser och erfarenheter.