The purpose of this study has been to increase knowledge about how the learning environment and teaching is designed for students in the later years of primary school in need of special support who have reading and writing difficulties. The study is qualitative and was carried out with semi-structured interviews with special teachers/special need educators. The interviews were analyzed with a targeted content analysis. The results of the study show that schools adapt the pedagogical learning environment and the physical learning environment based on students different needs. Special teachers/special pedagogues describe students' opportunity for training in another place, such as a special teaching group. Furthermore, a split is described in terms of inclusion/exclusion in the special teaching group. All schools work to promote relationships to strengthen the social learning environment. A few respondents in the study expressed unsafe classroom climate as a factor in the psychosocial learning environment. Special teachers/special need educators describe the design of the teaching for students with reading and writing difficulties in need of special support through the use of digital assistances. Furthermore, the results of the study show that working methods and methods such as genre pedagogy and differentiated teaching are present. Special teachers/special need educators describe support in the classroom as an inclusive aspect of the design of teaching. A few special teachers/special need educators describe organizational solutions such as co-teaching as an inclusive aspect for the possibility of giving students pedagogical support in the classroom. Furthermore, the results of the study show that one-to-one teaching occurs in all schools as a pedagogical measure for students with reading and writing difficulties in need of special support. In addition, the results show that assessment and grading are adapted for these students by, for example, being given the opportunity to demonstrate abilities verbally and have texts read aloud. Special support in school in the form of a student resource/support person is also common, according to the study.

No description available.

This study aims to highlight and make visible students' needs for special educational support within municipal adult education. The study intends to make visible and clarifying students' varied conditions but also their needs for support in adult education.  Qualitative semi-structured interviews were chosen as the method and four selected students were interviewed. The students who were interviewed were already studying at municipal adult education, both at basic and upper secondary level. The interviews were transcribed in their entirety and the material was analysed based on a narrative approach. Their stories are presented in their entirety, each student separately. With the help of the systems theory of developmental ecology and the relational pedagogical theory, the results have been analysed.  The results of the study show that students who study in adult education have varied conditions for successful studies based, for example, on different diagnoses but also on other external factors. These external factors are described as substance abuse, mental illness, criminality and staying home for long periods to name a few. The students describe central factors that distinguish the special educational support they need, such as help with structuring studies, recurring follow-up but also continuous support that extends over a longer period. The students describe relationships within the school as a context as a distinguishing factor for success. Also, the special teacher's role was described as encouragement and continuous support over time. The students also need subject-related help but at the same time explain that the interpersonal relationships where there is a belief that they will succeed is of central importance. According to the students, the special educational support increases learning while at the same time counteracting exclusion.  The conclusion of this study is that special educational issues should be highlighted more within municipal adult educational. Also allowing the students' voices to be heard in research can contribute to future studies where an increased understanding of the target group of adult education. This in turn can contribute to expand not only the research field but also special educational support within adult education.

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende.  Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över sitt förhållningssätt och dess påverkan i mötet med ett upplevt normbrytande beteende hos barn.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan gå integrerat i grundskolan, det vill säga att de rent fysiskt befinner sig i grundskolan men läser efter den anpassade grundskolans läroplan. Lärarna behöver då arbeta mer specialpedagogiskt och för att kunna det behöver de ha kompetens och/eller få stöd av speciallärare/specialpedagoger. De sistnämnda har, i och med sin utbildning, kompetens att handleda och stötta lärare i undervisningen av integrerade elever. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva och analysera några lärares erfarenheter kring undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan.  Respondenterna var femton lärare som undervisar/undervisat integrerade elever och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes fysiskt eller digitalt och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering men anser sig sakna kunskap och specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att inkluderingen ska lyckas. Specialläraren har för de flesta lärarna i studien en rådgivande roll, dock anser de att ett mer dagligt stöd vore önskvärt. Studiens slutsats är att arbetet med inkludering är väldigt komplext, då lärarna i de flesta fall inte får stöd i att ge den integrerade eleven en gynnsam skolgång. Vidare framkommer att begreppen inkludering och integrering används synonymt samt att det behövs ett förtydligande över vilket ansvar rektor respektive speciallärare och undervisande lärare ska ha i inkluderingsprocessen.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av nyanlända elevers skolsituation i övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram. Lyckade övergångar kännetecknas av olika former av stöttning utifrån elevers individuella behov. För nyanlända elever med kort akademisk och social erfarenhet från det svenska skolsystemet, blir omställningen från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program ofta stor. Studien genomfördes med avsikt att uppmärksamma nyanlända elevers behov av specialpedagogiskt stöd i övergången, för att kunna inkluderas akademiskt och socialt på ett nationellt gymnasieprogram. En kvalitativ ansats valdes, för att studera fenomenet utifrån de nyanlända elevernas perspektiv. Metoden för insamling av material var semistrukturerade intervjuer, i vilka tolv nyanlända elever från tre olika städer, fem olika gymnasieskolor och från åtta olika nationella gymnasieprogram berättade om sina erfarenheter och upplevelser av övergången. Resultatet i studien presenterades och analyserades utifrån sociokulturell teori om övergångar som ett socialt fenomen. Eleverna berättade att de fått ta mycket eget ansvar i övergången och att mer eller mindre ingen uppmärksamhet givits deras tidigare akademiska och sociala erfarenheter. I studien drogs slutsatsen att de tolv nyanlända eleverna inte fått adekvat stöttning i övergången från språkintroduktionsprogrammet till det nationella gymnasieprogrammet. Eleverna har därmed heller inte i någon större utsträckning beretts förutsättningar att inkluderas akademiskt och socialt utifrån sina specifika förutsättningar i övergången.

Syftet med studien är att, utifrån lärares och specialpedagogers uppfattningar, undersöka om och i så fall hur specialpedagoger kan stötta lärare i deras relationer till eleverna. I bakgrund och tidigare forskning lyfter vi relevant forskning, litteratur, skollag, läroplan och specialpedagogprogrammets examensförordning. De är kopplade till vikten av relationen mellan lärare och elev i skolan, samt specialpedagogens roll. I studien har enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod och har genomförts med lärare och specialpedagoger. Det empiriska materialet har transkriberats och resultatet kategoriserats. Därefter bearbetades datan genom analys för att senare diskuteras och utifrån det drogs slutsatser. Analysen har utförts ur ett specialpedagogiskt perspektiv med ett särskilt fokus på relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informanterna har fått förhandsinformation där syftet för studien framgår. Där framgår även att deltagandet är frivilligt, att alla uppgifter de ger kommer att avidentifieras och att all data endast används i forskningssyfte. Resultatet visar att både lärare och specialpedagoger uppfattar relationen mellan lärare och elev som central för att eleven ska lyckas i skolan. Det visar även på att lärare söker kunskap, genom handledning av specialpedagogen, om hur de ska hantera problematiska relationer till elever. Specialpedagoger upplever att de kan göra mer men har för lite tid till handledning. Vidare visar resultatet på att lärare och specialpedagoger har problematiska uppfattningar om respektive yrkesgrupp. Vår slutsats är att relationen mellan lärare och specialpedagog är viktig och något som behöver arbetas på för att de tillsammans ska kunna utveckla arbetet med lärarens relation till eleverna.

<p>The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: <em>How perceive pedagogues the need of special education in the preschool?</em> The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work.</p><p><strong>Keyword:</strong></p><p>Special education. Preschool. Children in need of especially support.<strong> </strong>Special education support.</p>