Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning. / Difficulties in mathematics from a special education perspective

Abstra Abstra ctInom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform. Målsättningen har varit att skapa en större förståelse för dessa lärares situation i det dagliga arbetet så att specialpedagogen utrustas med rätt verktyg för att utveckla samarbetet. Resultatet visar också hur dessa yrkeslärare ser på lärande och hur ett utvecklat samarbete mellan dem och specialpedagogen kan se ut. Slutsatsen blir att den pedagogiska behörigheten inte är utslagsgivande för att utveckla detta samarbete.Nyckelord:

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiskaförhållningssätt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhållningssättetsamt hur och om det gagnar barns utveckling och lärande. I arbete diskuterasäven om och i så fall hur specialpedagogerna har påverkats genom att även vara utbildadelekpedagoger. Vi har använt oss av intervjuer i denna undersökning.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger användersig av det lekpedagogiska förhållningssättet även utanför lekarbetsrummet. De upplever detsom ett positivt förhållningssätt som gagnar barns utveckling och lärande. Det finns dockskillnader i när i sitt specialpedagogiska arbete de använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet.De kunde även se vissa svårigheter med att använda sig renodlat av det lekpedagogiskaförhållningssättet i mötet med en del barn.

Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva olika perspektiv på special-pedagogiskt stöd i ett arbetslag för skolår 8. Jag intervjuade elever, föräldrar, lärare och rektor för att se om jag kunde hitta några mönster som kan bidra till förbättring av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Jag fann tre nyckelbegrepp utifrån intervjuerna nämligen: syn på yrkesroll, syn på avskiljning och stigmatisering. / The purpose of this essay is to shed light on and describe different perspectives on special education in an eighth class in order to see if I through a discussion out of the results could improve the work with special education. I found three main ideas from the interviews with students, parents, teachers and headmaster, namely: different ways of looking at your profession, different ways of looking at dividing children in groups and stigmatization.

Fakulteten för lärande och samhälleInstitutionen för skolutveckling och ledarskapTherese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ettspecialpedagogiskt perspektivWhile singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspectiveSammanfattningSyftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag. Alla pedagogerna, oavsett utbildningsbakgrund, har också en hög medvetenhet om vad sångstunden kan utveckla hos barnen. Gruppstärkande och språkutvecklande får de högsta antalen svar i undersökningen. Majoriteten av pedagogerna använder sångstunden regelbundet med ett specialpedagogiskt syfte. De övar barnen medvetet inom områdena; tal- och språk, samspel/turtagning, hörsel, sinnesfunktioner och motorik. Resultaten från undersökningen har stöd i teorier, bland annat Rudolf Steiners sinnesteorier, Antonio Damasios affektteori och Kjell Granströms organisationsteorier. Nyckelord; kvantitativ,pedagoger,specialpedagogiskt syfte,sångstund Handledare: Lotta AndersonExaminator: Birgitta Lansheim

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog. Dessa är de viktigaste bitarna i familjeklassarbetet. Resultatet av min undersökning har jag analyserat med hjälp av Antonovskys teori om KASAM. Jag kom fram till att den teorin var applicerbar på familjeklassarbetet. I min undersökning kom jag fram till att familjeklassen är ett utmärkt specialpedagogiskt verktyg. Ett deltagande leder oftast till att eleven hanterar sin skolsituation på ett bättre sätt.Detta medför att han eller hon kan förbättra sina betyg, samt att pedagogerna och föräldrarnas bemötande av dem som elever blir bättre.

KUNSKAPSBIDRAG: Undersökningen avser bidra med insikter om hur det systematiska kvalitetsarbetet uppfattas på en förskola samt på vilket sätt specialpedagogiskt stöd kan gagna förskolans verksamhetsutveckling. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med undersökningen är att studera förskollärares erfarenheter av och tankar om det systematiska kvalitetsarbete som utförs på en förskola. Hur kan specialpedagogiskt stöd förenkla och utveckla kvalitetsarbetet? Hur uppfattas kvalitetsarbetet, vad behöver göras för att utveckla det, specialpedagogens roll samt vilket behov av specialpedagogiskt stöd finns? TEORETISK RAM: Som teoretisk ram användes systemteoretiska och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin kan bidra med viktiga perspektiv då det gäller förändrings- och utvecklingsarbete. De specialpedagogiska perspektiven förekommer bland annat i styrdokument, bland förskollärare, förskolechefer och används som redskap för att analysera andra perspektiv i verksamheten. METOD: En kvalitativ undersökning genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En hermeneutisk ansats användes vilket innebar att tolkningen har använts som analysverktyg. RESULTAT: Samtliga informanter i undersökningen ser det systematiska kvalitetsarbetet som en metod för utveckling av arbetssätt och arbetsmiljö för barn och pedagoger i syfte att höja förskolans kvalitet. Vikten av alla medarbetares delaktighet påtalades som en betydande faktor för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och bedrivs. Resultatet visar att det finns behov av specialpedagogiskt stöd både i den dagliga verksamheten och som hjälp till ledningen. IMPLIKATIONER: Det mesta av det arbete som utförs på förskolan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och detta är ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete där alla medarbetare har en viktig roll att fylla. Specialpedagogen har en funktion i att medverka till att alla är delaktiga i arbetet. Undersökningen visar att specialpedagogen behövs och efterfrågas på individ-, grupp- och organisationsnivå. För specialpedagogen innebär det att kunna befinna sig och samarbeta på olika nivåer i en verksamhet samt att ha förmågan och kunskapen att kunna förflytta sig mellan dem.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare, verksamma på tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Syftet är att genom intervjuer ta reda på vilken syn de har på matematiksvårigheter och hur denna tillämpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgång om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Därefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvårigheter. Studiens ut-gångspunkt är att kunskap skapas i interaktionen mellan människor i ett sociokulturellt per-spektiv. Metoden för min undersökning är en kvalitativ ämnesorienterad, halvstrukturerad intervju, med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att utformning och genomförande av det specialpedagogiska arbetet i mate-matik i skolår 7-9 till stor del organiseras genom nivågruppering. Resurser och resursfördelning styrs inte lika mycket av elevers behov, som utrymme i lärartjänster. Samverkan mellan ma-tematiklärarna förekommer inom respektive skola, dock inte i lika stor omfattning på alla sko-lor. Gemensamt för de tre skolorna är att samverkan mellan olika stadier är obefintlig, när det gäller matematikämnet. Alla informanter beskriver en kombination av orsaksförklaringar som det mest troliga när det gäller matematiksvårigheter. De huvudsakliga orsakerna kopplas till individen, där matematiksvårigheter ses som en brist hos eleven. Orsaker som nämns av flera informanter är allmänna inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter samt lässvårigheter och svårigheter med ord och begrepp. De olika åtgärder som framkommer, beskrivs i stor utsträckning ur ett kompensatoriskt perspektiv. Men det framkommer även ett kritsikt perspektiv, där man ser brister i organisationen och undervisningsmiljön som orsak till elevers matematiksvårigheter. Nyckelord: dyskalkyli, matematiksvårigheter, matematikundervisning, nivågruppering, speci-alpedagogiskt stöd / The purpose of this study is to investigate how two special educators, three special-needs teachers and four mathematics teachers, operating on three 7-9 schools in a small community, understand and describe their work with pupils with special needs in mathematics. The aim is to find out what thoughts they have on mathematic learning disabilities and how this is applied in school. This study provides a theoretical research on special education and mathematics teaching. It also examines the guideline documents that control the work with pupils in special needs. This is followed by a presentation of different models that explains mathematical dis¬abilities. The starting point of this study is the fact that knowledge is created in the interaction be¬tween people in a socio-cultural perspective. The method used in this study is a qualitative subject-oriented, semi-structured interview, with a phenomenographical approach.The result shows that the structure and implementation of the special educational work in mathematics in school year 7-9 mainly is organized by streaming. It is rather the time teachers can provide than the pupils’ needs of special support that controls the distribution of resources. Interaction between teachers in mathematics exists within all schools, although the extent of it varies. What the three schools have in common is that interaction between different stages is non-existent in mathematics. All informants claim that disabilities in mathematics most likely are due to a combination of reasons. The main reason is linked to each pupil with a shortcoming in his or hers mathematical skill. Other reasons mentioned by sev¬eral informants are general difficulties in learning and concentration, reading disabilities as well as difficulties with words and concepts. The various measures will mostly be described from a compensatory perspective. A critical perspective is from time to time used, for example concerning deficiencies in the organization and teaching environment as a reason of learning disabilities in mathematics.Keywords: dyscalculia, mathematical learning disabilities, mathematics learning, streaming, special needs support

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut.Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar. Bakgrunden till stödet från kommunens specialpedagogiska resursteam var ofta ett barn med en diagnos och där förskolan önskade en resurs. Detta tyder på ett kompensatoriskt synsätt. Hälften av intervjupersonerna hade erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i verksamheten som var ur ett mer kritiskt perspektiv. Detta stöd handlade bland annat om att förändra i miljö och material, samt få hjälp med att hantera olika situationer kring barnen. Det som pedagogerna förväntade sig av specialpedagogiskt stöd var handledning, hjälp med handlingsplaner, observationer, hjälpa till att förändra i miljön och tillhandahålla material som passar alla barn. Pedagogerna förväntade sig också att specialpedagogen ska ha kunskaper om avvikande beteende och hjälpa pedagogerna att få förståelse för ett barn och dess beteende, vilket tyder på att de utvecklingspsykologiska teorierna fortfarande är starka inom förskolan.Det förekommer ett behov av att tydliggöra styrdokumenten som handlar om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Genom ett tydliggörande av styrdokumenten skulle barn ges samma möjligheter till stöd inom förskolan. Likväl finns det ett behov av att tydliggöra specialpedagogens roll för att pedagoger och barn ska få ut så mycket som möjligt av stödet.Resultatet visar även på att det finns ett behov av specialpedagoger på både lokal och central plats i organisationen. De båda rollerna med olika specialpedagogiska perspektiv kompletterar varandra och kan tillsammans arbeta med specialpedagogiskt stöd på individ, - grupp och organisationsnivå.

Syftet med detta arbete är att vi vill undersöka vilken syn lärare, specialpedagoger och rektorer har på transitionen mellan år 6 och 7, med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Ett viktigt perspektiv är hur de olika aktörerna, utifrån ett professionsperspektiv, ser på övergångarna och hur organisationen i samband med dessa är upplagd. Fortsättningsvis vill vi undersöka hur skolans aktörer kan underlätta övergångarna för både elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha.