The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Det är en kvalitativ studie där speciallärare, specialpedagoger och klasslärare som alla arbetar med elever i matematiksvårigheter intervjuats. I studien har 14 lärare intervjuats för att synliggöra deras tankar och få svar på studiens frågeställningar kring matematiksvårigheter, identifiering och åtgärder. Resultatet visar att matematiksvårigheter är komplext och svårt att definiera. Elevers svårigheter förstås på en mängd olika sätt så som organisation och lärmiljö, färdigheter i matematik, koncentration och minnessvårigheter samt motivation. Identifieringen av matematiksvårigheter sker löpande i undervisningen men också genom tester och i samtal. De åtgärder som sätts in då en elev visar sig ha svårigheter skiftar, men vanligtvis sker förändringar i lärmiljön. Specialläraren har en betydelsefull roll som "spindeln i nätet" i arbetet kring elever i matematiksvårigheter. Specialläraren beskrivs vara den som ser helheten och kan organisera stöd utifrån de behov som finns på skolan, samt ha en stödjande funktion för såväl elever, lärare som föräldrar. Arbetet med elever i matematiksvårigheter är komplext och specialläraren har i samarbete med övrig personal en viktig uppgift att fylla för att identifiera svårigheter, ge stöd i elevers matematiklärande men framför allt förebygga så att svårigheter i matematik inte uppstår.

Undervisningens organisation kring nyanländas lärmiljöer är trots regleringar fortsatt varierande. Syftet med studien är att undersöka speciallärarens roll i nyanländas lärmiljöer, vilka hinder och möjligheter som föreligger och hur rollen skulle kunna formuleras. Studien avgränsas till undervisningens organisation där lärare i svenska som andraspråk och studiehandledare på modersmålet genom den tidigare forskningen framträder som nyckelroller, medan speciallärare där lyser med sin frånvaro. Genom att intervjua de tre yrkesgrupperna på tre grundskolor tecknas bilden av deras inbördes roller, samverkansgrad och framförallt vilka hinder och möjligheter som finns för speciallärare att verka där. Professionsteoretiska perspektiv, liksom perspektiv på inkludering och språklig sårbarhet används som redskap för att analysera materialet. Ur detta framträder resultat som indikerar att speciallärare finns i nyanländas lärmiljöer i olika grad. En avgörande faktor för speciallärares närvaro förefaller vara hur specialpedagogiskt språkstöd definieras i relation till nyanländas lärande. Ett hinder som identifieras är en vänta-och-se-attityd i elevernas andraspråksutveckling, där den anses självläka över tid, med sena och ibland ineffektiva specialpedagogiska insatser som följd. En önskan finns hos samtliga yrkesgrupper om en speciallärarroll som verkar förebyggande mot språklig sårbarhet från förberedelseklass till ordinarie klass. Speciallärarens perspektiv på inkludering och sårbarhet i språk-, läs- och skrivutvecklingen föreslås som verktyg i en sådan roll för att utveckla undervisningen och stärka nyanländas lärande.

Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

Det ställs idag stora krav på vår språkliga förmåga, både att kommunicera muntligt och skriftligt. För barn med språkstörning är det extra viktigt att de får rätt hjälp för att kunna utvecklas på bästa sätt. Med detta som bakgrund är syftet med vår studie att öka förståelsen för språkstörning genom att ta del av speciallärares och logopeders arbete och erfarenhet. I studien behandlas frågeställningarna; Hur ser speciallärare och logopeder på diagnosen språkstörning? Vilka metoder kan vara gynnsamma för elever med språkstörning i skolan?Vilka framgångs- och riskfaktorer beskriver speciallärare och logopeder i sitt arbete kring språkstörning? Vi har använt en kvalitativ metod med fenomenologisk inspiration och utfört 15 semistrukturerade intervjuer med speciallärare och logopeder i grundskolan. Resultatet av studien visar att språkstörning är en mångfacetterad och komplicerad diagnos. Studien visar också på att kunskap och erfarenhet kring språkstörning i många fall är bristfällig i skolan. Vi konstaterar att det relationella perspektivet genomsyrar informanternas syn på arbetet med elever med språkstörning. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på ett behov av ökad kunskap i skolan för att få till väl fungerande lärmiljöer och en tillgänglig och anpassad undervisning för elever med språkstörning.

Skolan brister i att erbjuda elever en tillgänglig undervisning då var tionde elev lämnar grundskolan utan betyg i matematik. Andelen elever i behov av särskilt stöd är relativt konstant vilket visar på att det fortfarande finns ett stort antal elever som behöver en tillrättalagd och anpassad undervisning. Därmed kvarstår skolors utmaning med att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilket specialpedagogiskt stöd matematiklärare i årskurs 7–9 upplever att de behöver för att organisera stödinsatser för elever i behov av stöd i matematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där tidigare kollegor och rektorer har kontaktats som första led. Resultatet visar att lärarna i studien uttrycker behov av stöd från speciallärare och en önskan om att erbjuda flexibelt stöd för elever i behov av det. Vidare har organisatoriska utmaningar belysts, så som tidsbrist och frustration över att inte räcka till och en önskan om utökat samarbete mellan både ämneslärare, speciallärare och elevhälsoteam. Denna studie visar på lärares utmaning med att räcka till och erbjuda en undervisning tillgänglig för alla elever. Samundervisning kan vara en metod som underlättar arbetet mot en inkluderande undervisning. I strävan efter inkluderande undervisning kan speciallärarens kompetens nyttjas för att driva samarbete mellan professioner och skolledare bör försöka frigöra tid till samarbete och samundervisning för att skolan ska kunna erbjuda flexibla stödinsatser.

Sammanfattning/Abstract Kurtz, Åsa & Thorman, Madelene. (2022). Framgångsfaktorer i matematikundervisningen i förskoleklass. Speciallärarprogrammet specialiseringen matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med en ökad kunskap kring hur lärare kan bedriva framgångsrik matematikundervisningen i förskoleklass för att minska risken att elever hamnar i matematiksvårigheter.    Syfte och frågeställningar Syftet är att öka kunskapen om hur lärare i förskoleklass kan arbeta utifrån begreppsförståelse och resonemangsförmåga som framgångsfaktorer för att undvika att elever riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Hur ges eleverna möjlighet att föra matematiska resonemang? Hur skapar lärarna förutsättningar för eleverna att föra matematiska samtal med lärandet i fokus? Hur använder lärarna ett inkluderande arbetssätt för att skapa delaktighet och engagemang?   Teori Studien grundar sig i det specialpedagogiska perspektivet utifrån relationerna och kommunikationen som finns och sker i klassrummet (det relationella och kommunikativa perspektivet).   Metod I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en frågeguide grundad på   följande tema matematiksvårigheter, resonemangsförmågan, framgångsfaktorer och arbetssätt. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ ansats där studenterna letade efter likheter och skillnader. Utifrån fynden kunde studenterna hitta flera kategorier som passade till studiens teman.   Resultat Resultatet visade utifrån lärarnas erfarenheter och kartläggningsmaterialet att eleverna hade svårigheter i att resonera i matematik. Utifrån de kunskaperna såg lärarna till att undervisningen grundade sig i kontinuerliga möjligheter för eleverna att resonera och delta i andra matematiska samtal. Lärarna använde sig av kooperativt lärande i stor utsträckning för att utveckla resonemangsförmågan. De ansåg även att relationen mellan lärare - elev och elev - elev var av stor betydelse för att eleverna skulle kunna utvecklas i positiv riktning. Utifrån dessa framgångsfaktorer kunde lärarna variera sin undervisning i matematik och nivån på undervisningen för att tillgodose fler elever. Studien är liten vilket gör att resultatet inte kan generaliseras, men framgångsfaktorerna som lärarna lyft fram bekräftas av tidigare forskning kring hur lärare kan arbeta för att minimera risken för elever att hamna i matematiksvårigheter.    Specialpedagogiska implikationer Resultatet av denna studie ger specialläraren möjlighet att ur sitt perspektiv analysera kartläggningsmaterialets (Hitta matematiken) resultat på gruppnivå för att tillsammans med läraren fokusera på den fortsatta undervisningens innehåll och struktur. Detta för att alla elever skall få möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga och begreppsförståelse genom att få komma till tals, känna sig engagerade och delaktiga samt få det stöd de behöver inom ramen för ledning och stimulans.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men för de elever som hoppar av gymnasiet eller går utgymnasiet utan fullständiga betyg begränsas möjligheterna i livet efter skolan avsevärt. Tidigare studiervisar att stöd i form av specialpedagoger och speciallärare i gymnasieskolan är lågt, jämfört med grundskolan. Tidigare studier visar också att många gymnasieskolor i Sverige, i stor utsträckning, ger individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur stöd till elever organiseras på två fristående gymnasieskolor och vilka dilemman skolorna måste hantera. Det teoretiska ramverket var dilemmaperspektivet. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och fallstudier användes som metodansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet om inkludering och målet är att alla elever ska få det stöd de behöver i den vanliga klassrumsmiljön, även om visst individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet finns. En implikation till specialpedagoger är att det behövs mer kunskap om anpassning av undervisning för att öka graden av inkludering. Ett förslag till vidare forskning är studier av orsaker till att ett relativt högt antal elever hoppar av gymnasiet ellergår ut gymnasiet utan examen.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger från förskoleklass till och med skolår 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvårigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel på utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrån olika perspektiv exemplifieras också. Samtliga pedagogerna i denna studie framhåller elevernas språkliga kompetens som betydelsefull. De skulle vilja använda sig mer av ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen vilket är utvecklande för alla elevers matematiska utveckling. Kartläggning av elevens kunskapsnivå, individualisering och variation i undervisningen, användandet av olika hjälpmedel t.ex. med hjälp av datorn samt att vardags- och verklighetsanknyta undervisningen framkommer som möjlighetsfaktorer. Även arbete i mindre grupper, specialpedagogiskt stöd och kompetensutveckling i olika former anser pedagogerna underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. För elever i behov av extrastödinsatser har omgivningens attityder och bemötande mycket stor betydelse.