Forskning visar att flickor med NPF-problematik inte får det stöd och de insatser som de behöver i skolan. Det framkommer också i forskning att samverkan mellan skola och hem är viktigt när det kommer till elevers resultat, men att det brister i samverkan mellan skolan och hemmet när det handlar om flickor med NPF-problematik. Eftersom flickors symptombild skiljer sig från pojkars finns ofta en förutfattad mening om hur NPF tar sig uttryck och flickan med NPF riskerar att missas. Syftet med den här studien är dels att bidra med kunskap om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön. Vi vill också med studien bidra med kunskap om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som inspirerats av andra fenomenologiska studier med induktiv ansats. Vår metod bygger på självrapporteringar av föräldrar till flickor med NPF. Vi skickade ut våra frågor till en grupp på facebook som vänder sig till föräldrar som har barn med NPF och resultatet bygger på de 51 svar som kom in. I vår diskussion har vi valt att titta på vårt resultat utifrån systemteoretiskt perspektiv och Antonovskys begrepp KASAM.  Resultatet visar att föräldrar till flickor med NPF ofta upplever sig förbisedda av förskolan och skolan när det kommer till vilket stöd flickorna ska ha. Om en elev klarar sig bra i skolan och uppnår målen i undervisningen visar vårt resultat att flickorna inte heller får adekvat stöd när det gäller det sociala samspelet. I vårt resultat kan vi se att i takt med att flickornas ålder ökar, ökar kraven i skolan och i det sociala samspelet, vilket för med sig att flickorna med NPF drabbas av utanförskap, ångest och skoltiden präglas av mycket frånvaro. Vår analys visar att om skolan istället tog ett systemteoretiskt perspektiv och insåg vidden av KASAM skulle förståelsen för flickor med NPF skulle öka. Detta skulle troligtvis leda till mindre svårigheter och en anpassad skolmiljö som är mer tillgänglig för alla.

Sammanfattning/AbstractPavlovic, Suzana & Pettersson, Isabelle (2018). En tillgänglig lärmiljö för alla barn- enintervjustudie med förskolpedagoger, specialpedagog och barn. Specialpedagogprogrammet,Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.En tillgänglig lärmiljö ska tillhandahållas alla barn oavsett vilka olika förutsättningar ochbehov barn har. Denna studie belyser några olika uppfattningar som finns angående entillgänglig lärmiljö för alla barn. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuatinformanterna. Barnen har suttit i fokusgrupper och de vuxna har blivit intervjuadeindividuellt. Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskaperspektiv samt Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell när vianalyserat resultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska uppdraget kan tolkas, utformas och säkerställas i relation till de krav som framkommer i styrdokumenten. Studien har även sett  till hur uppdraget är uppbyggt med styrdokumenten som som grund, där uppdraget ska säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning. För aatt undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta specialpedagoger som innehar det specialpedaagogiska uppdraget inom förskolan. Tillsammans med tidigare forskning, verksamhetsteorin med dess olika begrepp samt insamlaad empiri har tematiska resultat framkommit. Uppdrget framstår som stort och omfattande där den specialpedagogiska kompetensen med specialpedagogen inräknad , värderas högt i undersökta verksamheter. Det specialpedagogiska uppdraget framträder tolkat utifrån gällande styrdokument med barnens bästa i fokus för ett livslångt lärande. I avsaknad av klarlagdaa riktlinjer rörande dess genomförande visas uppdraget sättas i relation till uppkomna behov där verksamhetens aktörer i samverkan utformar stöd och insatser med barnens bästa som utgångspunkt. Uppdragets säkerställande grundas utifrån styrdokumenten på verksamhetens organisation där rektor anses vara ytterst ansvarig.

I styrdokumenten för förskolan framgår att barn i behov av stöd ska få det tillgodosett. Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med ökad kunskap om några förskolors arbete med anpassningar i den fysiska lärmiljön inomhus, som möter behoven hos barn med perceptionskänslighet. Det finns viss forskning inom området och en hel del litteratur som beskriver vikten av anpassningar i förskolans lärmiljö. Till stor del berör forskningoch litteratur som hittats barn som redan diagnostiserats eller har tydliga utmaningar. Empiri har samlats in genom intervjuer med barnskötare och förskollärare. Resultatet visar att pedagogerna både behöver och önskar mer kunskap för att identifiera och möta behov hos barn med perceptionskänslighet. För att upptäcka barn med perceptionskänslighet ställs krav på en fungerande organisation och samsyn i arbetslaget. Alla pedagoger nämner en känsla av otillräcklighet. De framhåller att barnen är många och pedagogerna är få. Det är svårt att hinna se alla barns behov och utföra anpassningar i lärmiljön. Samtliga pedagoger delger en önskan om ett mer regelbundet specialpedagogiskt stöd. Studien visar på pedagogernas engagemang och omsorg för alla barns välmående. Pedagogerna har kunskap om begreppet perceptionskänslighet och generella anpassningar i lärmiljön. Däremot saknas specifik kunskap om hur känsligheten påverkar barnen och hur lärmiljöerna ska anpassas i syfte att bli begripliga, hanterbara och meningsfulla för barn med perceptionskänslighet.

Skolverkets undersökningar visar att skolor brister i anpassningar och särskilt stöd. Studien syftar till att utforska vad rektorer, specialpedagoger/speciallärare och lärare – från förskoleklass till gymnasienivå – uppfattar som framgångsrika proaktiva, didaktiska metoder och framgångsrika stödinsatser inom språk-, läs- och skrivutveckling i skolan. Vidare; hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper på tre grundskolor och två gymnasieskolor. Resultatet analyserades utifrån tre teorier: Sociokulturell teori, Systemteori inspirerat av Bronfenbrenners bioekologiska systemutvecklingsteori samt Specialpedagogiska perspektiv. Vi fann proaktiva didaktiska språkutvecklande metoder på strategier för elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Alla skolor håller på att utveckla ”ledning och stimulans” samt anpassningar och stöd och har kommit olika långt i arbetet. Respondenterna pekar på vikten av ett relationellt synsätt på strategier och stöd för elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Enligt respondenterna behöver samsynen och samarbetet öka på flera skolor. Det framkom hos respondenterna att de anser att elevhälsan börjar i klassrummet och att samtliga professioner bör samverka.

AbstraktMalmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Detta metodval gjordes för att få en bredd i underlaget och således få tillgång till både kvalitativt och kvantitativt material.Resultatet i vårt arbete visade att det tycks finnas en ideologisk bild av det specialpedagogiska genomförandet parallellt med den faktiska i båda verksamheterna. Båda skolorna riktar sitt stöd i princip uteslutande mot läs- och skrivsvårigheter, vilket ifrågasätts i det socioekonomiskt sett svagare området, men inte i det starkare. Våra undersökningar visar också att det finns stora skillnader i andelen elever med diagnoser som får stöd, samt i vilken utsträckning det specialpedagogiska stödet sker. / Abstract Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). The equivalent special needs education - the special education aid in the design of two socio-economically diverse areas. (The equivalent Special Needs Education - the organization of Special Education Aid in Two socio-economically diverse Areas.) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The aim of our work was to examine how the special education aid in the design and implementation occurs in two structurally similar schools in different socio-economic catchment areas, and to highlight the global approach to special education. As a result of our work is our Swedish laws and regulations, the concept of a school for all, and some selected special education perspective. Our studies have been based on semi-structured interviews and questionnaires. This methodological choices were made to obtain a width of the base and thus have access to both qualitative and quantitative material. The results of our work showed that there seems to be an ideological view of the special education implementation in parallel with the actual in both activities. Both schools is supported almost exclusively on reading and writing, which challenged the socio-economically weaker area, but not the stronger. Our studies also show that there are significant differences in the proportion of students with diagnoses that are supported, and the extent to which the special education aid is made.

Birgitta Stjernström Cronberg (2022). Analogt och digitalt skrivande - elevers och speciallärares upplevelser.  Speciallärarprogrammet med specialisering språk-, läs- och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I dagens svenska skola varierar skrivundervisningen, många skolor väljer att undervisa i läs- och skrivundervisning med hjälp av skiftande metoder till exempel traditionell skrivundervisning, ASL- Att skriva sig till läsning, blandade metoder och med en större mängd digital skrivundervisning. Tidigare forskning visar varierade resultat kring elevers skrivande och effekter av att skriva med olika skrivverktyg. Utifrån dessa aspekter är studiens syfte att beskriva erfarenheter och upplevelser för elever i årskurs 3 av att skriva analogt respektive att skriva digitalt och att beskriva speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i svårigheter och deras användning av olika skrivverktyg. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex elever från en skola och med fyra speciallärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv som fungerat som ett redskap för att analysera och tolka informanternas svar och upplevelser i en kontext där kommunikationen mellan intervjuare och intervjuperson utgjort grund (Säljö, 2014). Centrala källor har främst varit förstahandskällor av resultat av forskningsstudier, forskningsartiklar och andrahandskällor som litteratur, inom områdena skrivande, lärande, sociokulturell teori, generellt och specifikt med specialpedagogiskt perspektiv. Den teoretiska grunden utgörs av den sociokulturella teorin. Empiri har sorterats med stöd av innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna anger flera olika skäl till sina val av skrivverktyg, till exempel graden av arbetsinsats, uppgiftens utformning och syfte och samarbete med kamrater. Det sagda utgör grund för formulerande av teman. De teman som utkristalliserar sig i resultatet är: (1) Erfarenheter och upplevelser av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av att skriva själv respektive tillsammans och (3) Inspiration för skrivande och följande tre teman har utkristalliserats från intervjuerna med personer med specialpedagogisk kompetens: (1) Erfarenheter av elevers användande av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av gynnsamt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter och (3) Erfarenheter av elevers förtrogenhet med olika skrivredskap.

ProblemområdeVi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut?Teoretisk ramI undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser. Ett specialpedagogiskt perspektiv och ett systemteoretiskt perspektiv. I det specialpedagogiska perspektivet finns två dominerande synsätt, det kategoriska/kompensatoriska perspektivet där eleven ses som bärare av sina problem samt det relationella/kritiska perspektivet där pedagoger och annan berörd personal på skolan ser till elevens totala situation i relation till omgivningen. Det systemteoretiska perspektivet innebär att pedagoger och annan berörd personal utgår från helheten och har ett helhetstänkande där individ och organisation ses i sitt sammanhang.MetodVårt arbete är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentanalys. Det empiriska materialet som ligger till grund för arbetet består av intervjuer med sex specialpedagoger samt en dokumentanalys av formulär för pedagogiska utredningar.Resultat med analysResultatet av vår undersökning visar att alla specialpedagoger själva upplever att de har tydliga rutiner för hur de arbetar med pedagogiska utredningar samt att beslutet att genomföra en pedagogisk utredning alltid måste gå via elevhälsoteamet. Samtliga specialpedagoger samlar den information som ligger till grund för utredningen på liknande sätt och de skriver själva den pedagogiska utredningen. När det gäller dokumentationen visar resultatet att specialpedagogerna använder sig antingen av en mall som finns i kommunen eller skolverkets mall för pedagogisk utredning som de gjort om till sin egen för att passa verksamheten bättre.Vår analys är att de informanter som använder sig av kommunens mallar verkar ha en trygghet i den färdiga mallens struktur medan de som använder Skolverkets mallar ser ut att ha en större frihet vid skrivandet av pedagogiska utredningar.KunskapsbidragVår förhoppning med detta arbete är att öka kunskapen inom området samt bidra till att ämnet diskuteras och därav bidra till att höja kvaliteten inom detta område ute på skolorna.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagoger anser vi att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv kring eleven och alltid se till elevens bästa samt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för hur pedagogiska utredningar ska genomföras. En stor del av vårt arbete som specialpedagoger kommer att handla om att arbeta med förebyggande insatser och att sätta in rätt åtgärder i rätt tid. En annan viktig del av vårt arbete är att stötta och vägleda pedagogerna i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid.Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan. I elevintervjuerna framkom förväntningar på speciallärarna om ämneskompetens, förmåga att förmedla matematikkunskap och elevfokus genom ett individanpassat arbetssätt i samråd med eleven som en förutsättning för specialläraryrket.