Förväntat kunskapsbidrag.Med denna studie vill vi undersöka om hundassisterande pedagogik är ett redskap för specialpedagogen som innebär att vi skapar en välkomnande lärmiljö som reducerar stress och ökar motivationen för att klara utbildningsmålen. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska specialpedagogen arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ett hälsofrämjande förhållningssätt kännetecknas av ambitionen att identifiera, stärka och ta hänsyn till elevens egna resurser för att främja hens hälsa samt förebygga och hantera sjukdom. Vilket innefattar att ha ett salutogent perspektiv. Specialpedagogen är passagen mellan elev, skola och hundassisterande pedagogik med sina kunskaper på nivåerna, individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien har följande frågeställningar; På vilka sätt påverkar hundassisterande pedagogik specialpedagogens yrkesroll? Vad kan hundassisterande pedagogik bidra med till elevens möjligheter att nå utbildningsmålen? Teori och metod.Studien är en kvalitativ studie med användning av fenomenografi som metodanalys med halvstrukturerade intervjuer utifrån ett sociokulturellt perspektiv och KASAM. Vår kropp är en organism som fungerar i sin helhet. Förhållandet hälsa, de fysiologiska effekterna, hormoners inverkan gör att elever som har alla variablerna i balans visar ett mer hälsosammare liv och att sin syn på tillvaron är mer realistisk. Ett holistiskt tänkande är där allt samverkar; hälsan, kroppen och tanken. Hormonet oxytocin involveras med dess olika stimulansområden. Flera sinnen stimuleras i lärmiljöer som skapas runt hundassisterande pedagogik. Att studera interaktionen elev och hund innebär ett otal variabler som kan liknas vid ett komplext system. Anpassningar görs automatiskt i det komplexa mötet mellan elev och hund. Ett otal faktorer och variabler, ett komplext system som vi specialpedagoger behöver ta del av och ha kunskaper om. Resultat och implikationer.Studiens resultat och implikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv visar att hundassisterande pedagogik skapar nya lärmiljöer där sociala kompetensen stärks och höjer motivationen för att utbilda sig som höjer utbildningsmålen för eleven. Samarbete mellan specialpedagogen och hundteamet är en förutsättning för att nå elever i behov av att hitta lusten att lära. En kontinuitet i mötena med hundteam och elev höjer effekterna av oxytocinets inverkan. Hundteamets unika förmåga att använda icke verbal kommunikation som samarbetsmodell innebär att det blir ett kravlöst lärande där eleven alltid få känslan av att lyckas. En elev som är i balans och känner att skolans utbildning är meningsfull höjer sina prestationer utifrån skolans utbildningsmål. Hundassisterande pedagogik innebär ett nära samarbetande team av hund och hundförare, båda med pedagogisks utbildning. Pedagoghunden startar arbetet med eleven och sedan tar hundföraren över med pedagogiska kursmål som specialpedagogen initierat utifrån elevens behov. Hundteam kan arbeta både med enskilda elever och i elevgrupper allt beroende av vilka syften och mål som arbetats fram av specialpedagog eller elevhälsoteam, EHT.

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för vad aktuell forskning säger om hur elever kan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg. Skolan har historiskt sett exkluderat de elever som har generella matematiksvårigheter genom segregerade lösningar. Våra egna erfarenheter och forskning visar att digitala verktyg ofta finns i skolor men inte används till sin fulla potential. Denna studie utgår ifrån Göransson och Nilholms (2014) teori om inkludering där de presenterar fyra olika idéer om vad inkludering kan vara. Resultatet i denna studie visar att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom individanpassning, detta kan ske genom lättillgängliga mjukvaruprogram som exempelvis tillägg i Google Chrome. Vidare visar resultatet att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom motivation och engagemang, detta genom exempelvis datorspelsprogrammet ”Minecraft Education Edition” som förespråkar samarbete. Inkludering är ständigt aktuellt och den ökande digitaliseringen av skolan gör att det finns behov av fortsatta studier. / This systematic literature review provides an overview of current research regarding how students can be included in regular mathematics education using digital tools. Historically, schools have excluded students with general mathematics difficulties through segregated solutions. Our experiences and research indicate that digital tools are often present in schools but are not utilized to their full potential. This study is based on Göransson and Nilholm's (2014) theory of inclusion, which presents four different concepts of inclusion. The findings of this study demonstrate that inclusion with the aid of digital tools can be achieved through individualization. This can occur through readily accessible software programs, such as Google Chrome extensions. The results further demonstrate that inclusion through the use of digital tools can be achieved through motivation and engagement, as exemplified by the computer game program "Minecraft Education Edition", which promotes collaboration. Inclusion remains a timely and relevant topic, and the increasing digitalization of schools necessitates further research in this area.

Studiens syfte är att beskriva specialpedagogers erfarenheter av samverkan internt och externt kringelever som far illa eller som riskerar att fara illa samt hur specialpedagogens roll och ansvar kommertill uttryck i denna samverkan. Studiens teoretiska grund bygger på en modell av läroplansteoretisktperspektiv samt ett relationellt perspektiv för att fördjupa förståelsen för de mellanmänskligaaspekterna rörande samverkan. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åttaspecialpedagoger verksamma i den kommunala grundskolan i fyra olika kommuner lokaliserade iMellansverige. De centrala resultaten utifrån specialpedagogernas beskrivningar definieras elever somfar illa i huvudsak som elever där inte grundbehoven blir tillgodosedda av elevens vårdnadshavare.Resultat visar även att rutiner för samverkan skiljer sig åt mellan olika skolor men attspecialpedagoger är en stor del av samverkansarbetet kring elever som far illa eller som riskerar attfara illa. Utmaningar i den interna samverkan är de olika nivåerna av sekretess i elevhälsan samtbristande resurser. Möjligheter i den interna samverkan är det relationella arbetet genom tillitsfullarelationer till elever och vårdnadshavare samt nära samarbete med skolans personal som ärinvolverade i dessa elever. I den externa samverkan är utmaningarna byråkratiska regler samtmaktförhållanden mellan skolan och olika externa aktörer. Möjligheter för extern samverkanframkommer i betydligt mindre grad och endast i termer av att då de gånger som samverkan fungerarså är det gynnsamt för elever som riskerar att fara illa eller som de facto far illa. Studien genomfördespå grund av att det är ett relevant ämne samtidigt som det saknas tidigare forskning på områdetkopplat till specialpedagogens roll och ansvar.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

Syftet med studien var att ge en bild över hur två olika matematiska läromedel för årskurs fyra är utformade och vad i utformningen som är anpassat för elever med NPF. Studiens inledning beskriver bakgrunden till val av ämne samt kortfattat viktiga delar för studien. Efter studiens inledning kommer bakgrundsavsnittet som inleds med att beskriva styrdomententens roll för studien. Fortsatt i inledningen berörs sedan NPF samt diagnoser inom NPF. Därefter beskrivs en gemensam svårighet för elever med NPF och det är de exekutiva funktionerna och som avslutning av bakgrunden beskrivs läromedlets roll i skolan, läromedlets roll för elever med NPF och en sammanfattning av tidigare forskning. Sedan lyfts studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det relationella specialpedagogiska perspektivet samt Cognitive load theory. Metoden bygger på en sammanställning av variabler för vad anpassat läromedel för elever med NPF är samt variabler för minskad kognitiv belastning. Dessa jämfördes och bildade tillsammans tre dimensioner med tillhörande frågor. Frågorna ställdes till läromedlen som blev resultatet av studien. Resultatet diskuteras sedan genom att jämföra läromedel med varandra för att sedan lyfta upp de positiva delarna i läromedlen för vad som är anpassade för elever med NPF och vad som minskar den kognitiva belastningen. Det framkommer av studien att det finns positiva företeelser i läromedlen som bland annat ökande svårighetsgrader av uppgifterna, uppgifterna bygger till vissa delar på elevernas förkunskaper och läromedlen har en igenkännande struktur. Det finns exempeluppgifter med lösningsförslag i läromedlen som är till fördel för elever som i vanliga fall har en historia av att misslyckas och underprestera i matematik. Slutsatsen är att det finns positiva företeelser i de båda läromedlen som är bra för elever med NPF, dock finns stora variationer mellan elever med NPF vilket medför att dessa företeelser inte alltid passar för alla. Det är upp till varje undervisande lärare att anpassa undervisningen till rådande situation, grupp och individ.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutvecklingen gällande diskursen om dels begreppet ADHD, dels specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD utifrån fritidspedagogernas berättelser. Resultaten analyserades genom diskursanalys, en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med anställd personal i fritidshem. I resultaten framstår det att fritidspedagogerna beskriver begreppet ADHD i fritidshemmet med medicinska och normativa uttryck. Specialpedagogiskt stöd som ges till elever med ADHD på fritidshemmet beskrivs utifrån både det relationella och det kategoriska perspektivet. I vidare forskning skulle det vara intressant att genomföra en studie för att undersöka om det finns ett samband mellan användningen av medicinska och normativa uttryck och det perspektiv på specialpedagogiskt stöd som ges i fritidshemmet.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

Grunden för begreppet inkludering är Salamancadeklarationen. Den antogs 1994 men det finns fortfarande otydlighet i vad som menas med inkludering i praktiken. I den här litteraturstudien undersöks innebörden av inkludering i matematikundervisningen för elever som har matematiksvårigheter utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien utgår ifrån tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultaten visar att forskning med utgångspunkt i ett individperspektiv föreslår olika strategier för lärare för att möta behov hos elever som har svårigheter. Det kritiska perspektivet fokuserar på mer på en organisatorisk nivå, men resultaten understryker att lärarnas metoder är viktiga. De lyfter också fram brister på olika former av resurser, såsom lärartid och lärarutbildning. Forskning ur dilemmaperspektivet betonar att alla lösningar innebär en avvägning av för- och nackdelar och att en inkluderande undervisning samtidigt kan vara både positiv och negativ för eleven. / THe Salamanca Statement (1994) is the base for inclusive education. This international declaration came to establish the concept of inclusion. However, after all these years the meaning of inclusion in implementation is not clear. To address this unclarity, this literature review attempts to examine the impact of inclusion in mathematics education for students having difficulties with mathematics. The study focuses on special education research from three different viewpoints: the individual perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. Results show that the research from the individual perspective suggest several strategies for a teacher to address the needs of the pupils that have difficulties. The critical perspective research focuses more on an organizational level, but the findings also suggest that teaching methods are important. These studies also imply the importance of resources such as teacher time or teacher education. The dilemma perspective focuses on the trade-offs between different solutions, inclusion can have both positive and negative impacts on the student.