Problemformulering: Behövs det en utökad tillämpning av § 36 Avtalslagen när det gäller avtalsförhållanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillåtas reglera förhållandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns incitament för samhället att reglera avtalsförhållanden mellan stora och mindre företag mer än vad som är fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rättskällor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter när det gäller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande. Avgränsning: Jag begränsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis när det gäller jämkning av ojämlika avtalsförhållanden. Spelteorin begränsas till de mest grundläggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning är tillräcklig, en skärpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt näringsliv skulle få konkurrensnackdelar av att måsta verka under mer ogynnsamma förhållanden än sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad värld måste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna. Detta gäller även hela nationer, en nation kan inte reglera sin inhemska marknad om den vill att nationens näringsliv ska generera ett välstånd för samhället. Spelteorin visar att på en oreglerad marknad hämmas de starkare parterna i ett avtalsförhållande av det faktum att han inte gagnas i längden av att utnyttja de svagare parterna.

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.

According to the Leniency programme that was implemented in Sweden in 2002, a company participating in a cartel can escape administrative fines if it exposes the cartel to the Swedish Competition Authority and cooperates with the Authority during its investigation. Whether cartels should be criminalized, or not, has been debated in the Swedish Parliament in recent years. If cartels are turned into a felony, the leaders of the companies involved risk being held personally responsible. This essay discusses how the incitements for unveiling cartels take form, drawing on game-theoretical models. The essay, in addition, analyses how the incitement-structure would change if cartels would become a felony, compared to the current legislation, in the form of the Leniency programme. The conclusions that the author arrives at are that the incitements to expose cartels would increase if fines were to increase. The incitements would furthermore increase if the company feared that someone within the organization could expose the cartel to the Competition Authority. Turning cartels into a felony would on the contrary decrease the incitements for unveiling the cartel. The key task for the Competition Authority, as regards to cartels, should hence be to create uncertainty for firms participating in cartels and increase the security of employees if and when exposing their employer as a participant in a cartel. / År 2002 skrevs Leniencyprogrammen in i svensk konkurrenslagstiftning. Ett företag som ingår i ett kartellsamarbete kan i enlighet med programmen undslippa konkurrensskadeavgift ifall företaget avslöjar kartellen och samarbetar med konkurrensverket. Under senare år har en debatt kring huruvida karteller bör kriminaliseras eller inte förts i Riksdagen. En kriminalisering skulle innebära personligt straffansvar för bland annat företagsledare. Uppsatsens syfte är att med spelteoretiska modeller och resonemang kartlägga och analysera hur incitamentsstrukturen för avslöjandet av karteller kan tänkas se ut. Vidare syftar uppsatsen till att föra en diskussion kring hur incitamentsstrukturen kan tänkas förändras om nuvarande lagstiftning ändras till att medföra en kriminalisering av karteller. Slutsatser som kan dras av uppsatsens analys är att incitamenten för avslöjande med nuvarande lagstiftning skulle öka om konkurrensskadeavgifterna höjs. En kriminalisering skulle minska incitamenten för avslöjande, jämfört med nuvarande lagstiftning. Incitamenten för företagen att avslöja karteller ökar om företagen befarar att någon inom organisationen har för avsikt att avslöja kartellen till konkurrensverket. Konkurrensverkets viktigaste uppgift vad gäller kartellbekämpning torde därmed bli att skapa osäkerheter för företagen på flera områden för att öka misstron mellan aktörerna samt att arbeta för att öka anställdas incitament att avslöja sin arbetsgivares inblandning i kartellsamarbeten.

Denna studie undersöker den enskilda företagarens syn på skatteverket och övriga företagare inom restaurangbranschen samt hur dessa påverkar företagarnas inställning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt på medborgarnas samarbetsvilja. Således genomfördes denna studie med avsikt att undersöka vilken inverkan ovan nämnda relation har på samarbete, tillit, samt nätverk av relationer ur ett företagarperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och är baserad på sex olika företag. Resultatet bekräftar Rothsteins enhetliga ansats, där skatteverket genom sitt beteende förstör tilliten och samarbetet inom restaurangbranschen vilket i sin tur påverkar den enskilde företagaren negativt. Emellertid har skatteverket genom kontroller och sanktioner minskat de svarta pengarna, dock är svarta pengar inom restaurangbranschen fortfarande vanligt. Det tycks vara just en brist av kontroller och sanktioner från myndigheten på 90-talet som har resulterat i att svarta pengar numera är allmänt accepterat i branschen.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt. Dessutom harbåde Kina och Ryssland skäl att minska riskerna för internationell isolering. Uppsatsen åskådliggörallmänt spelteorins funktionalitet för aktörsanalys. / Current relations between China and Russia are characterised by mutual understanding and cooperation.The Sino-Russian Treaty (2001) can be seen as an expression of peace and stability,but also – considering the history of Sino-Russian relations – as an expression of power andglobal positioning. The question is – what are the driving forces behind the Sino-Russian rapprochement?Using game theory analysis, this essay identifies possible motives behind the partnershipin strategic, military, economic and external terms, from the viewpoint of the net benefitsof a bilateral partnership, compared with non-partnership. The results show that the motives canbe related to a common interest in creating a global balance of power, but can also be linked tothe mutual dependence between China and Russia, which makes close cooperation necessary.Furthermore, both China and Russia have grounds for reducing the risk of international isolation.The essay is a general illustration of the usefulness of game theory for the analysis of actors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln – något som främjar samhällsekonomin. För att konkurrensen ska fungera på ett bra sätt måste marknadens aktörer hålla sig till samma spelregler. Dessa spelregler återfinns i konkurrenslagen. Lagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser varav en förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten d v s karteller. Karteller stör konkurrensen på marknaden, något lagstiftaren och samhället ser mycket allvarligt på. Bryter ett företag mot förbudet kan det åläggas att betala konkurrensskadeavgift till staten, en slags böter som kan uppgå till mycket stora belopp. Konkurrensskadeavgifterna ska verka avskräckande och på så sätt motverka kartellbildning. Som ett komplement till detta finns det också inom konkurrensrätten utrymme för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter för de företag som avslöjar en kartell som de medverkar i. Denna uppsats frågar sig vad syftet och tanken bakom detta eftergiftsprogram är då benådning är en aning främmande i den svenska rättsordningen samt om det finns andra åtgärder för att avskräcka företag från att bilda karteller.   Tanken bakom det svenska eftergiftsprogrammet är att det ska motverka företag från att medverka i karteller då incitamenten för alla deltagande parter att avslöja det förbjudna samarbetet och komma undan utan böter är påtagligt stor. Att delta i en kartell är förbjudet och osäkerheten i vilka man kan och inte kan lita på i ett förbjudet samarbete är något som bör få en part som överväger att ingå i ett sådant samarbete att tänka till igen. Vidare ska konkurrensmyndighetens arbete med att utreda kartellsamarbeten underlättas med hjälp av eftergiftsprogrammet, något det sannolikt också gör. Men, genom att snegla på länder som USA och Kanada från vilka inspirationen till eftergift i huvudsak kommer, skulle det även kunna finnas andra åtgärder att tillgripa i jakten på karteller.

<p>The first aim of the thesis is to analyse the problems of trust, according to game theory, in the Russian market for private pensions insurance. The second aim is to find suitable strategies to solve the problems. Problems of trust have arisen because, (i) buyers of insurance have had negative experiences when dealing with insurance companies and corruption has decreased trust for all players in the market, (ii) incomplete information makes it difficult to separate honest actors from dishonest, and (iii) dishonest insurance companies do not get punished because of corruption and weaknesses in the law. Mutual risk-sharing is a potential solution as necessary conditions already exist in the Russian society. There are groups who (i) share the same type of risks, (ii) are aware of moral hazards, and (iii) are able to control each other. Mutual risk-sharing gives people in distant areas the possibility to get insurance. Strategies of trust are a possible solution in the long run because of the presence of corruption in the Russian society. The strategies can be implemented by the insurance companies and are thought to lessen the gap of information between them and the insurance buyer. We believe that corruption is the largest threat towards the success of the strategies of trust.</p>

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. / Härtill 6 uppsatser.

Denna uppsats undersöker huruvida vi med hjälp av Gustav von Schmalensees modifikation av Lanchesters kvadratiska N2-Law kan bestyrka eller falsifiera teorin att en kustflotta med hjälp av en amfibisk miljö kan slå en på pappret överlägsen motståndare. Den komplexa miljö som en kustremsa eller skärgård utgör påverkar en högsjöflottas kapacitet att utgöra ett hot mot en kustflotta vars taktik är anpassad för terrängen och de synergieffekter som den ger. Uppsatsen försöker påvisa hur stor inverkan variabeln geografi har i sammanhanget. Vidare undersöker uppsatsen huruvida det är möjligt att förbättra von Schmalensees modifikation av Lanchesters N2-Law med hjälp av den faktiska sannolikheten för träff med sjömålsrobot inomskärs respektive utomskärs. Med hjälp av Försvarshögskolans sjökrigsspel Simple Surface Warfare Model (SSM) genomförs ett experiment där teorierna testas empiriskt. Resultaten visar en förbättring i prediceringen av stridsutfall med sjömålsrobot om koefficienten för den faktiska sannolikheten för träff räknas in i ekvationen. Vidare konstateras att en stark korrelation kan ses i en mindre kustflottas överlevnad i amfibisk miljö då de möter en på pappret överlägsen motståndare.

Samamnfattning Titel: Strategiskt samarbete. En studie av hur och varför Kungliga Djurgårdens intressenter samarbetar Författare: Richard Bauer Handledare: Leif Marcusson Examinator: Frederic Bill Kurs: 17HT-2FE95E-Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15hp Syfte och forskningsfrågor Studien syftar till att skapa förståelse för de orsakslogiska faktorer som skapar, upprätthåller samt utvecklar samarbete mellan intressenter. Genom att låta informanterna ge sin syn på samarbete kan de orsakslogiska faktorer som stödjer samarbetsprocessen och skapar samarbete identifieras, analyseras och diskuteras. Huvudfrågeställning: Hur och varför samarbetar KDI strategiskt? Delfrågeställningar: Vilka former av samarbete finns? Vilka drivkrafter finns för det strategiska samarbetet? Vad minskar drivkrafterna i samarbetet? Metod Kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet producerades genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna är chefer för offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringen på Djurgården i Stockholm. Varje informant intervjuades personligen. Slutsatser Ur studiens samlade data framkommer att samarbete är en underskattad möjlighet som kan skapa betydande värde. Samarbete sker ofta av en tillfällighet men kan också omvandlas till en process vilken systematiskt startas, utvecklas och levererar värde. Det som hindrar är när det saknas förtroende för andra intressenter och för att samarbetsprocesen kan levererera större värde för interessenterna än summan av vad de enskilt kan producera. Nyckelord Intressent, Freeman, Covey, Axelrod, Binmore, vinna-vinna, synergi, spelteori, samarbete, samverka, nätverk