Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upplevde sin kompetens och sina möjligheter att stötta elever i språklig sårbarhet inom svenskämnet. För att besvara studiens frågeställningar har undersökningen utförts genom en enkätundersökning, där lärare har svarat gällande deras upplevelse att kunna genomföra anpassningar och uppfylla styrdokumentets krav. Enkäterna sorterades och analyserades tematiskt med hjälp av ramfaktorteorin och specialpedagogiska perspektiv. I bakgrunden redogörs aktuella begrepp samt att det ges en överblick kring aktuell litteratur, lagar och förordningar samt anpassningar som är relevanta för studiens inriktning. Resultatet av studien visar att lärarna upplevde att det var både svårt och tidskrävande att genomföra lämpliga anpassningar och uppfylla krav, eftersom den egna kompetensen inte uppfattas vara tillräcklig samt att det saknas andra nödvändiga resurser. Studien visar även att det finns både en vilja och önskan hos lärarna att utveckla sin kompetens inom området, men att möjligheterna till kompetensutveckling genom arbetsgivaren upplevdes låg.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Pia (2018). Språkinlärningsinteraktion. Speciallärarprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning har svårigheter att nå kunskapskraven då språkliga förmågor är icentrum i skolans läroplan. Skolan har ett ansvar för att alla elever ska få samma möjlighet attnå målen i alla ämnen. Då flertalet elever med språkstörning får ordinarie undervisning finnsdet en förhoppning och strävan om att dessa elever ska ges samma möjligheter som elever påkommunikationsskolor eller specialskolor.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra om det språkutvecklande arbetet för elever med gravspråkstörning ser olika ut på en ordinarie skola och en kommunikationsskola. Särskilt fokusligger på hur läraren interagerar med eleverna.- På vilket sätt skiljer sig lärarens sätt att kommunicera med elever med språkstörning på enkommunikationsskola och en ordinarie skola?TeoriMitt arbete har som teoretisk utgångspunkt att barn lär i samspel med varandra och medvuxna, och att kommunikationen spelar en viktig och avgörande roll. Dessa idéer förankrasteoretiskt hos Vygotskij (1934; 2001) och Hattie (2012). Vygotskijs syn på omgivningensbetydelse för barnets lärande står i fokus i arbetet. Hatties (2012) metaanalys om hur viktigaläraregenskaper är för att elever ska utvecklas åskådliggörs. Språkstörning och dess kriteriumbeskrivs samt det stora forskningsunderlag som beskriver svårigheterna i skolarbetet förelever med språkstörning (Conti-Ramsden et al., 2009).MetodI denna studie har jag använt mig av strukturerade observationer som undersökningsmetod.Det empiriska materialet togs fram genom observationer utifrån Dockrells et al. (2012)verktyg för det kommunikationsstödjande klassrummet.ResultatPå kommunikationsskolan sågs en större benägenhet att uppmärksamma och bekräfta eleversyttranden och att agera förebild för ett språk eleverna ännu ej behärskar. Användning avgester och pausering, även ett lugnt taltempo, var vanligare på kommunikationsskolan än denordinarie skolan. Det finns skillnader på kommunikationsskolan och ordinarie skolan i antaletelever. Kommunikationsskolan har ett elevantal på 6 och ordinarie skolan har ett elevantal på27. Detta kan vara av avgörande betydelse för att skillnaden blev stor på vissa punkter.Specialpedagogiska implikationerFlertalet elever med språkstörning genomför sin skolgång i andra skolformer änkommunikationsskolor eller specialskolor. Det är därför viktigt att språkutvecklandearbetssätt med hög evidens får fäste i vanliga skolformer och inte enbart på våra specialskoloreller kommunikationsskolor. En högre utbildning för lärare kan öka medvetenheten och detspråkliga intresset om hur interaktion utförs för en gynnsam språkutveckling. Forskningensäger dock att det inte är avgörande om läraren har en hög utbildning för att bedrivautvecklande språklig interaktion med eleverna, utan det viktigaste är ett språkligt intresse ochmedvetenhet om hur viktigt det är att ge elever olika strategier i sin språkliga utveckling(Justice, 2008). Väl medveten om detta borde det finnas stora möjligheter för alla eleveroavsett skolform att få språkutvecklande undervisning.

Studien är av intresse då det inte finns mycket tidigare forskning kring musik och flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Forskningen som finns inom fältet fokuserar på musikterapi och arbete med autism och Downs syndrom.Det övergripande syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap kring vilka pedagogiska insatser som görs för flerspråkiga barn inom förskolan som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien syftar vidare till att utifrån sociokulturella perspektiv undersöka hur musiken används för att stödja flerspråkiga barn i en förskola och vilken betydelse musiken har för utveckling av barnens språk. Frågeställningar är vilka medierande redskap används i musikundervisningen på förskolan för att stödja de flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet samt vilken verkan uppfattar pedagogerna i förskolan att musikundervisning har för det enskilda barnet.De sociokulturella perspektiven på språk och lärande har valts som utgångspunkt för denna studie. Här ingår Vygotskijs kulturhistoriska teorier och Säljös sociokulturella teori. Utifrån dessa perspektiv sker lärandet i samspel med andra människor, vilket innebär att lärandet är beroende av det sociala samspelet. Samspel med andra är viktigt för både utveckling av det abstrakta tänkandet och barns språkutveckling. För att behandla frågeställningarna samt att få insikt i de musikaliska insatserna som används på den valda förskolan har jag använt mig av kvalitativa data insamlad genom videoobservation och öppen/ostrukturerad intervju i form av reflekterande samtal. Urvalet bestod av 4 respondenter, varav en förskollärare, en barnskötare, en resurspedagog och en rytmikpedagog.Resultatet visar att det finns en variation av fysiska och intellektuella artefakter som används i musikundervisningen på den valda förskolan och att ett medvetet arbete med barns språkutveckling ger resultat och påverkar barns sociala förmåga. Genom att aktivt delta i både planerade musikaktiviteter och i den fria leken som involverar musik utvecklar barnen en känsla av samhörighet. Utveckling av barnens kreativitet är också påtaglig i denna studie. Barnens eget musicerande, skapande aktiviteter och lekar som involverar musik är ett tecken på detta. En av konsekvenserna för musikundervisningen är också att barnen utvecklar sin fonologiska medvetenhet och utökar ordförrådet. Genom pedagogernas arbete med att introducera nya begrepp, förklara termer, prepositioner och praktisk arbeta med dessa genom dans och rörelse utvecklas även barnens koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.I examensordningen för specialpedagogexamen (SFS 2007:638) ska specialpedagogen visa förmågan att analysera verksamheten på organisations-, grupp- och individnivå. Studien har relevans för specialpedagogernas arbete när det gäller handledning av pedagogerna i arbetet med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet. Kompetensutveckling genom handledning och kollegialt lärande, där specialpedagogen kontinuerligt följer pedagogernas systematiska arbete med det enskilda barnets utveckling och lärande i ett bredare perspektiv bidrar till utvecklingen på individnivå. Att inleda ett arbete med kartläggning av lärmiljöernas tillgänglighet (SPSM, 2016) skulle kunna vara ett adekvat sätt att höja verksamhetens kvalitet. Enligt denna modell utgör den fysiska, pedagogiska och den sociala miljön en helhet som interagerar och påverkar varandra. Utifrån organisationsnivå har specialpedagogen en viktig roll som länk mellan olika instanser och aktörer i samhället. Erfarenheter från denna samverkan på organisationsnivå främjar arbete med handledning av pedagogerna, vilket i sin tur främjar barnens utveckling och lärande.

Studien tydliggör hur viktigt det är att lärare arbetar med att skapa lärandemiljöer som utvecklar och främjar språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Språklig sårbarhet definieras av Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) som när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Vidare visar studien att det är av yttersta vikt att personal med specialpedagogisk kompetens stöttar lärare och elever. Syftet var att bidra med kunskap om hur några lärare, specialpedagoger och speciallärare uppfattar att de skapar lärandemiljöer som utvecklar och främjar språket för elever i språklig sårbarhet. <ul type="disc">Vad anser lärarna, specialpedagogerna och      speciallärarna att de gör för att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer      som gynnar elevernas språkutveckling? Vilka språkutvecklande aktiviteter i      lärmiljöerna kan iakttas av en utomstående observatör? Får lärarna någon stöttning av      specialpedagog/speciallärare i sitt arbete med elever i språklig      sårbarhet? Om ja, på vilket sätt? Studien har utgått från ett relationellt- och ett sociokulturellt perspektiv. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer till lärare och specialpedagoger samt observationer av lärmiljön. Undanröja hinder, arbeta förebyggande och ha ett relationellt förhållningssätt visar sig i lärarnas svar vara viktigt i verksamheten. Ett relationellt förhållningssätt främjar kunskapsutvecklingen, det är inte individen som bär problemet utan det är miljön som ska anpassas. För att kunna ge elever i språklig sårbarhet goda förutsättningar i sin kunskapsutveckling måste alla som möter dessa elever ha kunskap och förståelse. Genom tydliga mål och vägledning läggs en bra grund för elevernas lärande. Genom formativ bedömning synliggörs elevernas utveckling. Det är viktigt att personal med specialkompetens finns i verksamheten. Man kan i denna studie se att verksamma pedagoger har förståelse för vikten av att arbeta språkstimulerande. Ute i verksamheten syns det att pedagogerna till stor del anpassar lärmiljön utifrån elevernas behov. De flesta lärare anser att de får den stöttning och vägledning som de behöver.

Learning a new language comprises learning new words. Swedish students study English as a foreign language and as a compulsory subject in school from the first year to year nine. Swedish students also need to pass English to get admitted to upper-secondary school. Given that many students express difficulties learning new words in English through the use of wordlists as homework, this study aims to add to the knowledge about what methods English teachers use to teach new words through wordlists. This knowledge could help form a more included pedagogy and a more inclusive classroom environment for students with language vulnerability. The data show that teachers use varied types of methods that are partly consistent with earlier research. The methods reported by the teachers include different ways to meet and learn the words, but more explicit instructions are sparse. The collaboration between English teachers and special needs teachers mainly focuses on educating the student in a smaller group outside of the classroom. This study could therefore contribute to encourage collaboration that focuses on the specific process of learning new words through wordlists.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur förskollärare i förskolan arbetar kringbarn med språklig sårbarhet och hur barn med språklig sårbarhet stöttas i lek, omsorgoch undervisning. Ytterligare en del av syftet är att lyfta fram vilka material somförskollärarna menar kan stötta barn med språklig sårbarhet i förskolan. Empirin utgörsav 16 intervjuer med förskollärare som alla har erfarenhet av arbete med barn iförskolan. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk,det vill säga att perspektiv och idéer kring inhämtande av kunskap, kommunikation ochsamspel bidrar till ett lärande. Detta perspektiv bidrar till en förståelse av de didaktiskafrågorna hur, varför och på vilket sätt människan inhämtar kunskap. Resultatet visar attspråklig sårbarhet är ett komplext begrepp men genom studien blir det synligt attförskollärarna är medvetna om vad som kännetecknas som språkligt sårbar, och att degenom olika arbetsmetoder och material kan stötta barnen i förskolan på ett sätt som blirbegripligt och meningsfullt.

Sammanfattning Björnryd, Sara och Gustafsson, Malin (2022). Språklig sårbarhet i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Forskning (Bruce, Ivarsson, Svensson &amp; Sventelius 2016) visar att i den språkliga sårbarheten behövs det finnas en tillgänglig lärmiljö som är anpassad efter barnets språkliga behov och förutsättningar. Pedagoger bör ha ett väl utarbetat samarbete med både specialpedagog och externa kontakter för handledning. Kunskap om tydliggörande pedagogik så som TAKK, bildstöd och schema kan vara avgörande för barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien väntas bidra med ökad kunskap kring barn som befinner sig i språklig sårbarhet.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt språkförskolan respektive den ordinarie förskolan använder för att möta barn i språklig sårbarhet. Frågeställningar: ·       Vilka specialpedagogiska tillvägagångssätt används i den undersökta språkförskolan respektive de undersökta ordinarie förskolorna för att möta barn i språklig sårbarhet?  ·       Hur bedrivs förebyggande arbete i dessa verksamheter för att stötta barn i språklig sårbarhet? ·       Hur kan lärmiljön i dessa verksamheter utformas för att stötta barn i språklig sårbarhet?   Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är tagna i det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och det sociokulturella perspektivet på specialpedagogik.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet i denna studie. Tre specialpedagoger och två förskollärare från ordinarie förskola, samt två specialpedagoger från språkförskolan deltog i studien. Resultatet analyserades och tematiserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Informanterna i studien anser att tidiga insatser är av stor vikt i arbetet med att möta barn i språklig sårbarhet. Vidare visar resultatet att lärmiljön är en pågående process som måste vara föränderlig och anpassningsbar efter barnet. Resultatet pekar också på att pedagogerna bör vara medvetna om hur de bemöter barn i språklig sårbarhet. Informanterna talar om det relationistiska förhållningssättet som präglas av att skapa relationer och samspel. Resultatet påvisar att det finns en tydlig skillnad mellan språkförskolan och den ordinarie förskolan. På språkförskolan håller specialpedagogen i undervisningen medan specialpedagogen på den ordinarie förskolan fungerar mer som en handledare för förskollärare och barnskötare och arbetar inte i barngrupp och med barnen. Gemensamt för språkförskolan och den ordinarie förskolan är att båda har ett behov och en önskan av ett samarbete med externa professioner så som BHV, logoped och psykolog.   Specialpedagogiska implikationer Vi har funnit tre betydelsefulla specialpedagogiska implikationer. För det första vikten av tidiga insatser, för det andra kunskap om tydliggörande pedagogik samt pedagogers förhållningssätt och slutligen samarbetet mellan olika externa professioner.

Elever i språklig sårbarhet finns i alla klassrum och är i behov av att lärarna utformar sin undervisning utifrån deras sårbarhet. Dessa elever kämpar med att vara delaktiga på lika villkor, både på lektionstid som på raster och i det sociala samspelet med både vuxna och kamrater. Syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kännedom om begreppet språklig sårbarhet och vilka anpassningar som genomförs med tanke på elever i språklig sårbarhet. Studien är en fallstudie och genomförs som en enkätstudie i en medelstor kommun. Resultaten visar att kännedomen om begreppet språklig sårbarhet är låg och att begreppet ofta förväxlas med Developmental Language Disorder (DLD). Trots att kännedomen om begreppet är låg, visar respondenterna att det sker anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet. Mängden anpassningar som genomförs av respondenterna indikerar att det behöver ske ett mer medvetet arbete med differentierad undervisning där lärarna redan på planeringsstadiet anpassar undervisningen utifrån elevgruppens behov. Utifrån vår blivande yrkesroll ser vi behovet att arbeta för att medvetandegöra lärarkåren kring begreppet språklig sårbarhet, konsekvenser av att befinna sig i språklig sårbarhet och hur ett förebyggande arbete kan se ut.     Nyckelord: anpassningar, differentierad undervisning, DLD, lärmiljö, språklig sårbarhet / In every classroom, there are pupils experiencing linguistic vulnerability and there is a need for teachers to adapt their teaching to this vulnerability. These students struggle to participate on an equal basis with both adults and their peers during lessons, recess and in social interactions. The objective of this study has been to examine teachers’ awareness of the concept of linguistic vulnerability as well as to identify accommodations being implemented for the pupils concerned. The empirical research was carried out in the form of a case study, based on a questionnaire in a medium-sized Swedish municipality. The results show that the level of knowledge of the concept of linguistic vulnerability is low. In addition, it is often mistaken for Developmental Language Disorder (DLD). Despite the low level of knowledge of the concept, responses to the questionnaire demonstrate that accommodations are being applied to support pupils experiencing linguistic vulnerability. Respondents to the questionnaire report that they implement a large number of accommodations to support these pupils. However, the need for accommodations could be reduced through overall adaptations to the teaching methods and styles employed, and explicitly integrated at the lesson-planning stage. In light of our future career, we see a need to spread awareness among teachers concerning the concept of linguistic vulnerability, the consequences of vulnerability and ways in which to prevent it from occurring. Keywords: accommodations, differentiated teaching, DLD, learning environment, linguistic vulnerability

Sammanfattning/abstraktUnt Therese (2017). Elevperspektiv på språkinlärning – En studie av hur elever i språklig sårbarhet upplever språkinlärning inom ämnet moderna språk. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp.SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med att lära in ett nytt språk samt hur skolan kan stötta eleverna så att de stannar kvar i arbetet med det nya språket genom hela högstadiet.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna i studien är följande: Hur upplever elever i språklig sårbarhet inlärningen av ett nytt språk? Vilka anpassningar ser eleverna som mest effektiva vid inlärningen av ett nytt språk? I vilken utsträckning får elever stöttning av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med ämnet moderna språk?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är baserad på sociokognitiv teoribildning, där människan ses som aktiv och styrande i sitt liv, samt specialpedagogiska perspektiv där inkludering och förebyggande arbete poängteras.MetodDenna studie har genomförts med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats.Resultat Eleverna i studien upplever ämnet moderna språk som roligare och de känner sig mer motiverade till arbete när undervisningen är varierad och innehåller praktiska och kreativa moment, t ex rollspel, teater och musik. Eleverna uttrycker också att de tappar motivationen när läraren håller för långa genomgångar samt när dessa ligger på en för hög svårighetsnivå. De upplever också att de tappar motivationen när undervisningen blir för enformig och saknar variation. De moment som eleverna i studien upplever som svårast med ämnet moderna språk är grammatik, hörförståelse, att producera text på målspråket samt att samtala på målspråket. De anpassningar som eleverna i studien beskriver innebär främst minskad läxmängd, en-till-en-genomgångar, stödstrukturer vid arbete med texter samt gruppindelning efter stödbehov. Ingen av eleverna i studien uppger att de har haft stöd av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med moderna språk. Det framgår dock inte om lärarna i moderna språk har ett samarbete med speciallärare och/eller specialpedagog. Specialpedagogiska implikationerSpeciallärarens roll på den aktuella skolan kan bli att i samtal med lärare i moderna språk utveckla och effektivisera anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarens uppgift kan även innebära handledande samtal med språklärarna kring didaktik för språkinlärning för att stötta dem i arbetet med att utveckla undervisningen i moderna språk. Speciallärarens uppdrag kan dessutom vara att föra samtal med ledningen angående mer långsiktiga planer för kompetensutveckling och fortbildning kring extra anpassningar och språkdidaktik. NyckelordAnpassningar, Moderna språk, Motivation, Språklig sårbarhet