Ett språkutvecklande arbete kan betraktas som centralt i förskolans verksamhet, inte minst rörande barn med någon form av språklig sårbarhet. Studiens syfte undersöker problematiken kring detta ämnesområde, vilket vi likaså uppmärksammat som problematiskt under utbildningens verksamhetsförlagda studier. Syftet är därmed att studera kunskapsområdet språklig sårbarhet kring det språkutvecklande arbetet i förskolan utifrån ett inkluderande perspektiv. Vidare redogör studien för hur förskollärare arbetar med detta i en inkluderande miljö. Studiens metodval är inspirerad av Alvehus beskrivning av triangularisering, där kvalitativ och kvantitativ metod möts. Den kvalitativa studien utgår ifrån två intervjuer och den kvantitativa består av en enkätstudie. Det empiriska materialet har analyserats genom den sociokulturella teorin, det relationella perspektivet, samt ett perspektiv om inkludering. Studiens resultat visar att kunskapen kring språklig sårbarhet är bristfällig i förskolan. Däremot visar förskollärarna god kännedom kring ett inkluderande arbetssätt gällande det språkutvecklande arbetet genom att exempelvis använda sig av olika hjälpmedel såsom TAKK och bildstöd.

Det är en mänsklig rättighet att kunna kommunicera med sin omvärld och en fungerande kommunikation kan ses som en förutsättning för såväl lärande som delaktighet (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2021). Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/18) ska förskolans miljö vara tillgänglig för alla barn och inspirera till samspel och utforskande av omvärlden. Denna studie undersöker hur förskollärare arbetar med att ge barn i språklig sårbarhet förutsättningar för att kunna vara delaktiga i den kommunikation som sker i förskolan, med fokus på behovet av språk- och kommunikationsstöd i utomhusmiljön och det arbete som sker ute på förskolans gård. Studiens syfte besvaras med hjälp av fyra frågeställningar som undersöker möjligheter och utmaningar och stödjande insatser i såväl den sociala som i den fysiska miljön. Med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv vill vi bidra med kunskap om hur arbetet med stödjande insatser behöver ses i relation till olika platser och miljöer och de möten och relationer som skapas i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där vi har observerat fyra olika förskolegårdar och intervjuat fyra förskollärare. Studiens resultat visar att sociala insatser, såsom närvarande pedagoger, har större fokus i utomhusmiljön än konkreta stödinsatser i den fysiska miljön och att det råder delade meningar om användandet av exempelvis bildstöd på förskolans utegård.

The purpose of this study is to understand how students in year 4, 5 and 6 describe their learning of new words. This study uses a qualitative method based on interviews with students, who have linguistic vulnerabilities, describing their thoughts about learning new words. The results have been analyzed from the students’ perspective and through four themes. The themes are students’ learning of new words, words depth and breadth, the teaching of new words and reading and reading comprehension. The study shows that from the students’ perspective, teachers have an important part in their vocabulary development. Based on the students’ descriptions, teachers mainly describe new words orally. Furthermore, the results show that the students had problems with words that are characteristic of the written language and important for reading comprehension, also known as level 2 words. There were only few words that the students had a deeper understanding and could give a correct definition of. The results implies that teaches need to adapt and develop their vocabulary teaching to give students a greater vocabulary depth and breadth.

SyfteBidra med kunskap om lärares och speciallärares beskrivningar och förståelse av tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter på lågstadiet samt deras beskrivning av samverkan kring insatserna. Frågeställningar Vad uppfattar lärarna och speciallärarna att tidiga insatser är för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver några lärare och speciallärare att de undervisar elever efter indikation på misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver lärare och speciallärare att samarbetet ser ut kring tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? TeoriUppsatsen vilar på Lev S. Vygotskijs sociokulturella teorier om att lärande sker i samspel samt Ann Ahlbergs KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer av tre lärare och tre speciallärare. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmetod som har valts för att tolka, bearbeta och analysera det empiriska materialet från intervjuerna i relation till tidigare forskning och teorier. ResultatLärare och speciallärare anser att först identifieras elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter sedan anpassas i klassrummet för att kompensera för elevens svårighet samt tränas elevens försvagade läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare undervisar på olika sätt, med olika metoder, material och stöttning, vilket ofta väljs utefter elevens förmåga och intresse. De använder både strategiundervisning och träning av läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare anser alla att de samverkar kring stödinsatser för elever i misstänkt specifika läs- och skrivsvårighet. Dock ser lärare ett större behov av att utveckla en tidigare samverkan med specialläraren runt undervisning i klassrummet för dessa elever. Specialpedagogiska implikationerElever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter tycks inte alltid få den explicita och individuella undervisningen av speciallärare som de borde få, då det uppfattas att speciallärarens tid inte räcker till skolornas stora behov. Detta bör lyftas på organisations och även på samhällsnivå. Samtidigt framkommer vinster i kompetenshöjande aktiviteter för att stärka klasslärare att lättare upptäcka dessa elever och bättre kunna stödja eleverna tidigt i klassrummet. Ett stöd i att stötta lärarna att upptäcka och planera för tidig insats kan vara att speciallärare tidigare kopplas in på klassnivå. Specialläraren skulle också kunna berätta om kännetecken på specifika läs- och skrivsvårigheter samt lämpliga insatser som fonologisk träning och vikten av kompensatoriska redskap för elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter. Ett tidigt stöd kan vara att tidigt använda digital kompensation då det stödet så tydligt är gynnsamt för elever i specifika läs- och skrivsvårigheter.

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Specialläraren/specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att stödja och handleda lärarkollegor i deras arbete för att skapa en framgångsrik och tillgänglig skrivundervisning för alla elever. Den här studiens syfte var att synliggöra och analysera vad lärare och speciallärare/specialpedagoger i grundskolan upplever som viktigt i samarbetet med varandra då fokus är strävan mot framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av 9 lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk, 6 speciallärare och 2 specialpedagoger i grundskolan. Resultatet visade att många informanter beskrev att det finns ett samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog men att detta samarbete behöver förbättras och utökas. Mer tid till samarbete efterfrågades av alla informanter. Vidare visade resultatet att professionerna samarbetar i olika former men det verkar inte finnas ett större samarbete som handlar om teamundervisning eller kooperativ undervisning, där pedagogerna delar ansvaret för alla elever. I studien framkom att professionerna har både ett relationellt och kategoriskt perspektiv när de beskriver samarbete för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Dessa olika synsätt påverkar speciallärares/specialpedagogers arbete när det gäller hur och på vilket sätt ett gott samarbete med kollegor skapas för att åstadkomma en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Denna studie är relevant för nämnda lärarprofessioner men även skolledning då deras syn påverkar hur skrivundervisningen utformas.

Studiens syfte var att undersöka och analysera hur svensklärare och speciallärare på högstadiet och gymnasiet beskrev hur de utformade sin läsförståelseundervisning för att utveckla alla elevers läsförståelse, särskilt med tanke på elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen i denna kvalitativa studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det finns ett samband mellan definitionen av läsförståelse och undervisningens utformning. Det fanns ett antal likheter mellan respondenternas definition av läsförståelse, men en viss skillnad mellan respondenterna på högstadiet versus gymnasiet. Vidare visade studien att läsförståelsestrategier, metoder och modeller är en central del i undervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Läsförståelseundervisningen sker ofta i interaktion, kommunikation och socialt samspel. När det gäller definitionen av språklig sårbarhet framkom det en tydlig grundläggande likhet, men vid konkretisering framträdde det vissa skillnader. Det särskilda stödet sker både inom klassrummets ram och i enskilda sammanhang. Inom klassrummet ram handlade det om att stödja svensklärarna och eleven med anpassningar. När det gäller enskilt stöd visade resultatet olikheter, från att arbeta med att utveckla elever i språklig sårbarhet till att arbeta grundläggande med förmågorna. Studien visade att samverkan mellan svensklärare och speciallärare har betydelse för undervisningen. Till största delen sker samverkan när svensklärare behöver stöd i undervisningen eller med en specifik elev samt vid nationella prov.

Nedanstående kvalitativa studie handlar om hur lärare på mellanstadiet uppfattar sitt arbete med text och läsning i de naturorienterande ämnena med fokus på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några mellanstadielärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning med fokus på text i de naturorienterande ämnena och hur lärarna anpassar textarbete utifrån elevers behov av anpassningar och särskilt stöd i NO- undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare i de naturorienterande ämnena sin planering inför och under arbete med texter i sin undervisning? Hur beskriver dessa lärare att de arbetar med att stödja elevernas förståelse av text i undervisningen? Hur beskriver lärarna att de anpassar arbetet med text med fokus på elever i behov av stöd, anpassningar och särskilt stöd? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien används två tolkningsmodeller som har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt; Reading Study Groups (RAND) med fokus på läsning och ur specialpedagogisk synvinkel används KoRP. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie med inspiration av en fenomenografisk ansats. Data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att anpassningar sker på gruppnivå i form av högläsning. Stödet riktas till hela gruppen genom gemensam bearbetning och språklig stöttning av text och innehåll. Begreppen är det huvudsakliga innehåll som fokuseras och det förekommer lite strategiundervisning samt självständig läsning. Speciallärarens kompetens tenderar att riktas mot undervisningen i svenska.   Resultaten ger implikationer för speciallärarens handledande roll i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet avseende läsning i alla ämnen. I studien framkom att den specialpedagogiska kompetensen inte kopplas till ämnesundervisningen samtidigt som texterna anses för svåra att självständigt bearbetas.  Specialläraren har framgent en viktig funktion i att implementera en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt där lärarna görs medvetna om att undervisa i lässtrategier och läsutveckling.

Sammanfattning/Abstract Wiberg Storkamp, Annika (2022). Medvetenhet om ord- En studie om undervisning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om några lärares och speciallärares förståelse av hur språklig tillgänglighet, samverkan, tidiga insatser och explicit undervisning av ord och begrepp kan stödja elever med språkstörning i sin ordförrådsutveckling. Därigenom kan lärare och speciallärare reflektera över sin egen syn på lärande, men även förstå andras. Medvetenhet om behovet av explicit undervisning av ord och hur skolans språkliga krav skapar utmaningar för både elever i språklig sårbarhet och deras lärare kan skapa möjligheter på organisations-, grupp- och individnivå. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om några lärares i åk F-3 och speciallärares förståelse av ordförrådsutvecklande undervisning och hur de menar att undervisningen kan stödja elever med språkstörning. Studien syftar även till att bidra med kunskap om hur dessa lärare beskriver samverkan och arbetssätt runt en språkligt tillgänglig undervisning och tidiga insatser. De preciserade frågeställningarna är följande:   ·       Vad uppfattar lärarna och speciallärarna som betydelsefullt i undervisningen för att stödja elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de identifierar och följer upp elevernas behov av tidigt stöd och insatser i relation till elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de samverkar runt en språkligt tillgänglig undervisning med fokus på elevernas ordförrådsutveckling?   Teori Examensarbetet förankras i sociokulturella teorier utifrån Lev Vygotskij och ett specialpedagogiskt, kommunikativt, relationsinriktat perspektiv (KoRP). De olika sociokulturella perspektiven är avsedda att komplettera, men också att samverka med varandra.  Metod Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och har en fenomenografik ansats. Datamaterialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer som kategoriserats och analyserats utifrån de valda teoretiska perspektiven.   Resultat Studiens resultat tyder på en variation i lärarnas kompetens och förståelse av betydelsefulla aspekter i undervisningen för att stödja inlärning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Olika uppfattningar urskiljs även i vilken grad lärare och speciallärare samverkar runt en språklig tillgänglighet och stödjande insatser. Resultatet tyder på att det finns en gemensam förståelse om vikten av att tidigt identifiera elever i språklig sårbarhet. Däremot skiljer sig förståelsen och möjligheterna på organisations-, grupp och individnivå för hur de stödjande insatserna ska organiseras. De lärare och speciallärare som samverkar för att stödja elever i språklig sårbarhet ser möjligheter att förbättra sin undervisning av ord och begrepp och språklig tillgänglighet. De uppfattar ledningens stöd, samsyn, aktuell forskning och specialpedagogisk kompetens som betydelsefull för att stödja elevernas ordförrådsutveckling. Detta tyder på att organisationer som lägger stor vikt vid formell samverkan mellan lärare och speciallärare bidrar till att lärarna i högre grad erfar kunskaper och möjligheter att stödja elever i språklig sårbarhet.   Specialpedagogiska implikationer Enligt forskning lär sig elever ord genom samspel och interaktion med andra i en språkligt tillgänglig lärmiljö med språkliga mål, stödstrukturer och lärarnas mediering av ett välorganiserat innehåll. För att elever i språklig sårbarhet ska få djup förståelse av ord behövs en explicit undervisning med tydliga instruktioner av ordets form, betydelse och användning. Utifrån studiens resultat har samverkan, speciallärarnas kompetens och lärarnas förhållningssätt runt det specialpedagogiska stödet på skol, - grupp- och individnivå en central roll för att eleverna ska kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Speciallärarens inflytande behövs för att tidigt främja utveckling av ord och begrepp för elever i språklig sårbarhet.    Nyckelord Explicit undervisning, ordinlärning, språklig tillgänglighet, språklig sårbarhet, språkstörning

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

Enligt läroplanen Lgr 11 (Skolverket, 2011) och skollagen (SFS, 2010:800) är skolans uppdrag att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Genom vår studie bidrar vi med att belysa vikten av att elever ges förutsättningar att utveckla en språklig och kommunikativ kompetens. Studiens forskningsfrågor ger en inblick i pedagogers upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete för elever i språklig sårbarhet. Vi använder oss av Bruce, Ivarsson, Svensson, Sventelius (2016) definition av språklig sårbarhet; när elevernas förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Syftet är att ta del av pedagogernas upplevelser och synsätt gällande arbetet med språkutvecklande undervisning för elever i språklig sårbarhet, oavsett undervisningens kvalitét. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi anammar Vygotskijs tankar om att inlärning sker i kommunikation med andra. Det relationella perspektivet, där omgivningens syn på eleven och interaktionen mellan eleven och dess omgivning är avgörande för dess kunskapsinhämtning synliggörs också. Studien genomfördes som en kvalitativ forskningsmetod med fenomenologisk inspiration och utgår ifrån pedagogers upplevelse och synsätt gällande språkutvecklande arbete med öppenhet för deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2015). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) och informanterna gavs utrymme att besvara och tolka frågorna, vilket enligt Patel och Davidson (2011) ses som låg grad av strukturering. Enligt Bryman (2018) behöver inte semistrukturerade intervjuer följa frågorna i intervjuguidens givna ordning. De teoretiska ramar som ligger till grund för studien redovisas samt studiens syfte och frågeställningar, följt av en beskrivning av centrala begrepp och nyckelord. Vidare presenteras vårt metodologiska övervägande, studiens upplägg och genomförande. Därefter redovisas, analyseras och tolkas studiens resultat mot bakgrunden av vårt teoretiska ramverk samt tidigare forskning. Studiens resultat synliggör pedagogernas upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete. Utifrån empirin kan vi utläsa likheter och skillnader i intervjusvaren och de faktorer som pedagogerna anser gynna ett språkutvecklande arbete. Vikten av en kontinuitet i verksamheten synliggörs då pedagogerna återkommande reflekterar och diskuterar organisationens samsyn och förhållningssätt. Betydelsefulla faktorer för språkutvecklande arbete är strukturerad och tillgänglig lärmiljö samt ett explicit arbete med språket.