Denna studie undersöker några pedagogers upplevelser av hur kooperativt lärande fungerar för elever i språklig sårbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger uppfattar det kooperativa lärandets möjligheter och hinder för elever i språklig sårbarhet. Sex lärare och en specialpedagog har intervjuats för att delge sina erfarenheter av kooperativt lärande utifrån problemformuleringarna: Vilka fördelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet och vilka nackdelar ser pedagoger med kooperativt lärande i arbetet med elever i språklig sårbarhet? Resultatet visar att respondenterna ser fördelar såsom inkludering, ökad delaktighet, mer effektiv fördelning av lärarresurser, utvecklande av samarbetsförmåga och socialt lärande hos eleverna, men visar också nackdelar såsom när elever inte svarar mot samarbetsstrukturerna, inte vill arbeta eller är frånvarande från undervisningen och att läraren behöver vara närvarande så samarbetet fungerar och att eleverna lär sig det som är tänkt. Resultatet visar att respondenterna ser att elever i språklig sårbarhet når fördelar via ökad delaktighet eftersom de vågar kommunicera mer i de mindre grupperna och kan ta del av gruppmedlemmarnas svar och på så sätt få ökat självförtroende. Respondenterna poängterar att strukturerna i kooperativt lärande möjliggör repetitivt stöd vilket stöttar elever i behov av språklig upprepning, där eleverna dels får höra ord och begrepp flera gånger, samt prova att upprepa dessa själva. Respondenterna tar även upp att elever i språklig sårbarhet även gynnas av modellerande stöd i form av lärandestrategier, både utifrån strukturerna men även utifrån samarbetet med kamraterna vilket gynnar alla elever. Kooperativt lärande utgår från positivt ömsesidigt beroende vilket innebär att gruppen ansvarar för att lärande sker i hela gruppen. Respondenterna tar upp att genom att eleverna lär av och tillsammans med varandra kan läraren rikta sig mot de elever som är i behov av extra stöttning. / This study examines seven teachers' experiences on how cooperative learning works in primary school for pupils in linguistic vulnerability. The purpose of the study is to investigate how some teachers perceive the opportunities and barriers of cooperative learning for pupils in linguistic vulnerability. Six teachers and one special educator have been interviewed to share their experiences about cooperative learning based on the questions: What are the benefits of educators with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability and what disadvantages do educators see with cooperative learning in the work with pupils in linguistic vulnerability? The result shows that the respondents see advantages such as inclusion, increased participation, more efficient distribution of teacher resources, development of collaborative capacity and social learning among the pupils, but also show disadvantages such as when pupils don’t respond to the cooperation structures, don’t want to work or are absent from the teaching and that the teacher needs to be present so the collaboration works and that the students learn what the teacher intended. The result also shows that the respondents see that pupils in linguistic vulnerability reach advantages through increased participation because they dare to communicate more in the smaller groups and can take part of the group members' responses which leads to increased self-confidence. Respondents emphasize that the structures of cooperative learning enable repetitive support which supports pupils in need of linguistic repetition. The students get the opportunity to hear words and concepts several times, and try and repeat them themselves. The respondents also point out that pupils in linguistic vulnerability also benefit from modeling support in the form of learning strategies, both from the structures but also from the collaboration with the comrades, which benefits all pupils. Cooperative learning is based on positive interdependence, which means that the group is responsible for ensuring that learning takes place throughout the group. The respondents point out that by the students learning from and together with each other, the teacher have time to target the students who are in need of extra support.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om förskolans arbete med språkligt sårbara barn och hur de kan upptäckas i tidig ålder. Genom intervjuer med specialpedagoger och legitimerade förskollärare har jag besvarat frågorna om vilka möjligheter förskollärare har att upptäcka språkstörning, hur förskollärare arbetar och kan arbeta med barn i språklig sårbarhet, samt på vilket sätt specialpedagoger och förskollärare kan samarbeta för att främja språkutvecklingen hos barnen. I studien beskrivs tidigare forskning om barns tidiga språkutveckling och vad som kännetecknar språkstörning, samt hur forskare anser att förskollärare bör arbeta med barn för att främja språkutveckling. Resultatet visade att det fanns en stor medvetenhet bland pedagogerna ute på förskolorna där intervjuerna genomfördes och att arbeta med språk och kommunikation var hos de flesta ett prioriterat mål i verksamheten. Specialpedagogerna framhåller den medvetna närvaron hos förskollärare för att vara ett stöd i den språkliga utvecklingen hos barnen, samt att ha möjlighet att upptäcka de barn som befinner sig i språklig sårbarhet där det kan handla om språkstörning. I undersökningen framkom att tid, kunskap, lyhördhet, närvaro, tillgång till specialpedagog och ett medvetet förhållningssätt utgör de förutsättningar som förskollärare behöver för att upptäcka barn med språkstörning. / The purpose of this study is to gain in-depth knowledge about preschool work with children in linguistic vulnerability and how they can be discovered at an early age. Through interviews with special educators and legitimate preschool teachers, I have answered the questions about what possibilities preschool teachers have to detect language disorder, how preschool teachers work and can work with children in linguistic vulnerability, and how special educators and preschool teachers can collaborate to promote language development in the children. The study describes previous research on children's early language development and what characterize developmental language disorders, as well as how researchers think preschool teachers should work with children to promote language development. The result showed that there was a high level of awareness among the educators at the preschools where the interviews were conducted, and working with language and communication was at most a priority objective in the preschool. Special educators emphasize the conscious presence of preschool teachers to be a support in the linguistic development of the children, as well as being able to discover the children who are in linguistic vulnerability where language disturbance is concerned. The study found that time, knowledge, responsiveness, attendance, access to a special educator and a conscious attitude constitute the prerequisites for pre-school teachers to detect children with language disabilities.

The aim of this study is to examine students’ experiences of how graphic symbols as a visual support affects their understanding of oral verbal information. Students with a typical language development as well as students with language difficulties regarding the understanding of vocabulary were included in the study, in total 43 students from two different classes in grade 5 participated. The students answered a questionnaire conducted at the end of two lessons without graphic symbols and two lessons with graphic symbols in order to explore how usage of graphic symbols affected their experienced understanding. The results were compared through a paired samples t-test and an independent samples t-test. The results showed that both the linguistic vulnerable students and the students with typical linguistic development experienced an increased understanding of the teachers lecture during the lessons with graphic symbols. However, the results indicated no positive effect for the linguistic vulnerable students regarding the understanding of the teacher’s vocabulary or how clear the teacher’s explanations were. The results also showed that the linguistic vulnerable students, in comparison to the students with typical linguistic development, experienced greater difficulties regarding the understanding of both the vocabulary and the symbols used by the teacher.

Det ställs stora krav på elevers språkliga förmågor gällande läsning, ordförråd och förståelse iskolan. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i skolan när läsningen blir merbetydelsefull för att lära.Syftet med studien var att belysa ett antal lärares arbete med att främja alla eleversordförrådsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten var The four language knowledge ofblocks och The Golden Triangle of Skill. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare somundervisar i åk 4 - 9 med läsning för att lära. En kvalitativ tematisk analys användes föranalysen av intervjuerna. Studien visade att lärarna arbetade mycket med att förebygga ochmöta språklig sårbarhet genom att de skapade engagemang för läsning i det inkluderandeklassrummet. Lärarna framhöll att ordförrådet främjades genom arbete med läsning ochgenom diskussioner om begrepp och texters innehåll. Arbetet med texter var fokuserat påläsförståelse och lässtrategier. Slutligen visade studien att lärarnas arbete fokuserade påförståelse men inte på avkodning och djuparbete med ordförråd.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instruction in classroom teaching on the student´s knowledge of word meaning and comprehension of textbook texts. The following two questions were in focus: What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' knowledge of the meanings of words, especially students with weak vocabulary? What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' reading comprehension of factual texts in the subject social sciences especially students with weak vocabulary? An intervention was carried out in which 27 students in grade 4 and 5 took part. The intervention included six lessons distributed across two weeks. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instruction seems to improve all students’ knowledge of the included target words.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att skapa en lärmiljö som främjar barnens språkutveckling. Studien fokuserar på hur pedagogerna använder lärmiljön och litteraturen för att stötta barn i språklig sårbarhet. Studien utgår ifrån samspel ur ett sociokulturellt perspektiv där vi fokuserar på Bruners begrepp scaffolding. Studien använder sig även av literacy med fokus på begreppen literacyevent, literacy practice samt emergent literacy.  För att undersöka vårt syfte använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. Resultatet pekar på att samspelet spelar en stor roll i barns språkutveckling och att pedagogerna kan dra nytta av samspelet för att främja barnens språkutveckling när de planerar verksamheten och utformar lärmiljöer. Resultatet visar även att pedagoger i många fall arbetar på samma sätt med barn i språklig sårbarhet som med övriga barn. Detta beror på att de arbetssätt man använder med barn i språklig sårbarhet anses vara givande för alla barns språkutveckling.  Pedagoger anser att det mest betydande för barns språkutveckling är att man är närvarande och tydlig i sin ledarroll och att man använder sig av TAKK och bildstöd. Pedagogerna betonar även att kunskapen om hur man använder material och arbetar språkfrämjande är nödvändig för att skapa en språkfrämjande lärmiljö. Studien kommer fram till att högläsning är oerhört betydelsefullt för barns språkutveckling och att pedagogerna lägger stort fokus på hur man arbetar med litteraturens innehåll genom musik, dans, skapande, dramatisering och boksamtal.

Syftet med studien är att undersöka, ur ett lärarperspektiv, vilka metoder som lärare tillämpar för främjandet av begreppsförståelse och stödjandet för elever med språklig sårbarhet i NO. För att uppfylla detta syfte formulerades två forskningsfrågor; Vilka arbetsmetoder lärare använder för att främja begreppsförståelse och hur lärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med språklig sårbarhet. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundade sig på det sociokulturella perspektivet och synen på differentierat lärande. Studien genomfördes med kvantitativa och kvalitativa ansatser genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerade att lärarna som medverkade i undersökningen använde varierande arbetsmetoder för att främja begreppsförståelse. Dessa metoder involverar praktiska aktiviteter, utomhusdidaktik, fältstudier och experiment samt diskussioner, vilka grundar sig på socialt samspel. Dessutom indikerar studien att lärare anpassar undervisningen för elever med språklig sårbarhet genom att skapa balans mellan utmaning och stöd i form av nivåanpassade uppgifter och samarbete med specialpedagoger. / The purpose of this study is to examine, from a teacher's perspective, the methods teachers employ to promote conceptual understanding and provide support for pupils with linguistic vulnerability in natural sciences. To fulfill this purpose, two research questions were formulated; What teaching methods teachers use to promote conceptual understanding, and how teachers adapt their instruction to support pupils with linguistic vulnerability. The theoretical framework for the study was based on the sociocultural perspective and the view of differentiated learning. The study was conducted using both quantitative and qualitative approaches through a survey and semi-structured interviews. The results indicated that the teachers that have participated in the study use various teaching methods to promote conceptual understanding. These methods involve hands-on activities, outdoor teaching, field studies, and experiments, as well as discussions based on social interaction. Furthermore, the result indicates that teachers adapt instruction for pupils with linguistic vulnerability by creating a balance between challenge and support through leveled tasks and collaboration with special educators.