I denna kvalitativa studie var syftet dels att undersöka om förskollärare upplever att barn med språkligsårbarhet blir uteslutna ur leken och dels att undersöka vilka tillträdesstrategier barn med språkligsårbarhet använder sig av för att få tillträde till leken. Jag genomförde intervjuer med två förskollärarepå en förskola.Resultatet visar att de inte upplever att språksårbara barn med svenska som modersmål blir uteslutna urden fria leken. De upplever däremot att barn med annat förstaspråk än svenska blir uteslutna i störreutsträckning. De upplever även att dessa barn inte heller söker sig till fri lek i samma utsträckning sombarnen med svenska som modersmål. Resultatet visar även att barn oavsett språklig förmåga användersig av liknande icke-verbala strategier när de söker tillträde till leken. Variationen beror på barnens olikapersonligheter och beroende på sin personlighet väljer man olika sätt att söka tillträde i leken. Barnenanvänder sig av kroppsspråket i form av blickar, kroppskontakt och även TAKK förekommer i vissasituationer när de söker tillträde till lek. Språkstarka barn använder sig av kroppsspråket när de sökertillträde samtidigt som de förlitar sig på sitt verbala språk. / This qualitative study examines preschool teachers’ experience concerning if children with languageimpairment suffer from exclusion from play with other children. The study also examines theirexperience about what kind of access rituals children with language impairment use to gain access inother children’s free play. Interviews were conducted with two preschool teachers.The result shows that according to preschool teachers’ experience, exclusion can depend on the child’snative language. They notice more exclusion among the children with other native language thanSwedish. They also experience that these children don’t search access to play in the same extent aschildren with Swedish as mother tongue. The result shows that children, no matter speech competence,use the same kind of non-verbal access rituals when they search access to play. The variation of ritualsdepends on the child’s personality, not on language competence. Children use their body language inthe shape of eye contact, body contact and also sign language is used in some situations. Children withdeveloped language use the body language when they want access but they also rely on their speechwhen they search for access.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring framgångsfaktorer samt utvecklingsområden gällande övergången mellan årskurs 3 och 4 för elever i språklig sårbarhet. Bakgrunden till studien är min egen erfarenhet kring den utmaning som elever i någon form av språklig sårbarhet hamnar i under denna övergång. Studien genomfördes genom en nätbaserad kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning riktad till verksamma speciallärare/specialpedagoger i årkurs 3 och 4. I studien valdes kommunala grundskolor F-6 i södra Sverige slumpmässigt ut.De teoretiska perspektiven som denna studie vilar på är det sociokulturella perspektivet, det relationella perspektivet samt ramfaktorteorin. Resultatet i min studie visar att det finns ett flertal framgångsfaktorer vid övergången mellan årskurs 3 och 4. Det som bland annat framkommer är att specialläraren/specialpedagogen och mentorn/klassläraren deltar vid övergången vilket bidrar till att eleverna ges en kontinuitet i till exempel fungerande arbetssätt, bemötande och extra anpassningar. Studien visar även att det finns en tydlig ansvarsfördelning samt vilken information som ska föras över i övergången, vilket bidrar till att den språkliga sårbarheten för eleverna minskar. Resultatet visar även på en god övergångskompetens i övergången beroende på kommunikation och samverkan mellan de som deltar i övergången. Studien ämnade även att undersöka elevers delaktighet vid övergången. Resultatet visade att elevers delaktighet är mycket begränsad. En specialpedagogisk implikation blir därför att öka elevernas möjligheter till delaktighet då denna är viktig för att främja deras kunskapande och måluppfyllelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about success factors and areas of development concerning the transition between year 3 and 4 for pupils in language vulnerability.The background of the study is my own experience of the challenges that pupils in any form of language vulnerability are being exposed to during this transition. The study was carried out through an internet based qualitative and quantitative survey aimed for practising special education teachers in year 3 and 4. In the study public schools from preschool class to year 6 in the south of Sweden were chosen randomly.The theoretical perspectives in the study are based on the sociocultural perspective, the relational perspective and the framefactor theory. The result in my study shows that there are a number of success factors during the transition between year 3 and 4. What is shown is for example that the special education teacher and the class teacher take part in the transitions which contributes to giving the pupils a continuity in form of for example successful ways of working, treatment and extra adaptation. The study shows that there is an explicit allocation of responsibility and which information is supposed to be conducted during the transition which makes the language vulnerability lessen för the pupils. The result also shows a good transition competence during the transition due to communication and interaction between those who take part in the transition. The study also aimed to investigate the participation of pupils during the transition. The result shows that the participation of pupils is very limited. An implication for special education is therefore to increase the possibility for pupil participation since this is important in order to support their knowledgeability and attainment.

This qualitative study examines how teachers, speech therapists, remedial teachers and special pedagogs are collaborating to support language development for pupils with a language disorder. Research shows that teachers require guidance from other professions and a wish for a greater collaboration, to contribute to a way of working that benefits pupils with language disorder. The study aims to see the relevance of collaboration between the professions and how that can favour pupils with a language disorder in the Swedish school. Qualitative semi-structured interviews with the different professions were conducted and analysed, partly through thematic analyse, partly through the theoretical framework: The theory of Collaboration and The theory of Framefactor. This resulted in three categories; work with pupil, the aspect of time and collaboration. Thereafter the result is discussed in relation to the research results. The study shows that when a speech therapist is continously present at the school, the pupils get a more direct support, as the teachers state that they require the competence of the speech therapist. After guidance from the speech therapist, the teachers lack the time to continue working with the pupil. Time for guidance is also scarce. The more collaboration between the three professions, the greater possibilities for pupils with language vulnerability to get the best pre-requisites. / Denna kvalitativa studie undersöker hur lärare, logopeder, speciallärare och specialpedagog samarbetar för att främja språkutvecklingen för elever med en språkstörning. Forskning visar att lärare erfordrar handledning från andra professioner och en önskan om ett samarbete i större omfattning för att bidra till ett arbetssätt som gynnar elever med språkstörning. Studien syftar till att se relevansen av samarbete mellan professionerna och hur det kan gynna elever med en språkstörning i den svenska skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika professionerna genomfördes och analyserades dels genom tematisk analys, dels genom de teoretiska ramverken Samverkansteorin samt Ramfaktorteorin. Det resulterade i tre kategorier; arbete med elev, tidsaspekt och samarbete. Därefter diskuteras detta i relation till forskningsresultatet. Studien visar att när en logoped finns kontinuerligt på skolan leder det till att eleverna får en mer direkt stöttning då lärarna uppger att de behöver logopedens kompetens. Lärarna har ont om tid för att arbetade vidare med eleven efter logopedens handledning och det saknas även tidsutrymme för handledningstillfällen. Desto tätare samarbete mellan de tre professionerna, desto större möjligheter för att eleven med språklig sårbarhet ska få bästa möjliga förutsättningar.

Bakgrunden till studien är att ordförrådet och därmed skolordförrådet är av central betydelse för elevers skolframgång. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några speciallärare och lärare beskriver att de bedömer, undervisar och utvecklar elevers begreppsbildning och skolordförråd. Syftet är också att beskriva hur några elever berättar att de lär sig nya ord.  Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats i form av enkätundersökningar med elva speciallärare, tio lärare samt fyrtionio elever. Resultaten analyserades med tematisk analys som därefter tolkades mot centrala begrepp inom den sociokulturella teorin, den proximala utvecklingszonen, stöd och scaffolding, mediering, vardagsspråk och skolspråk, innebörd och betydelse samt artefakter. Resultaten kategoriserades i följande teman ”bedömning av elevers skolordförråd”, ”undervisning för utveckling av skolordförråd”, ”elevers hinder och möjligheter” och ”forskning, kompetens och beprövad erfarenhet”. Resultaten pekar på svårigheter att bedöma elevers skolordförråd då det verkar saknas samsyn mellan olika professioner angående skolordförråd samt en brist på kartläggningsmaterial. En slutsats är att ett gemensamt fackspråk kring skolordförrådet skulle öka möjligheterna till samverkan om bedömning och utredning mellan olika yrkesprofessioner. I resultatet återfinns en mängd språkutvecklande metoder och arbetssätt men planerad elevinteraktion samt explicit ordförrådsundervisning verkar vara mindre vanligt förekommande. Slutsatsen är att åtgärder, exempelvis speciallärares handledning behövs för att implementera aktuella forskningsrön i skolan, så att ett vetenskapligt förhållningssätt blir en självklar grund för undervisningen. Resultaten visar att elever upplever okända skolord som svårast att förstå i lärares muntliga språk och enklast att förstå i lärobokens texter. Slutsatsen är att elever behöver ha insikt om vilka skolord de inte förstår och därefter ta reda på skolordens betydelser på eget initiativ genom att fråga läraren. Studiens slutsatser är relevanta för alla delar av speciallärarens uppdrag, undervisning, utveckling och utredning. / The background of this study is that vocabulary and especially school vocabulary play a central role in students' school success. The first aim of the study is to contribute knowledge about how special needs teachers and primary school teachers describe their assessment, teaching and development of students' conceptualisation and school vocabulary. The second aim is to describe the students' perspective of learning new school vocabulary. A survey was carried out with a qualitative approach in the form of surveys with eleven special needs teachers, ten primary school teachers and forty-nine students. Results were analysed with thematic analysis, which was then interpreted against key concepts of sociocultural theory. Concepts used are the proximal development zone, scaffolding, mediating, everyday language and school language, meaning and definition and finally artifacts. Results were categorised into the following themes, "assessment of students' school vocabulary", "teaching for development of school vocabulary", "obstacles and opportunities for students” and "research, qualification and proven experience". The results point to difficulties in assessing students' school vocabulary as there seems to be a lack of consensus between different professions regarding school vocabulary and a lack of mapping material. One conclusion drawn is that a common technical language for different aspects of school vocabulary would increase the possibilities for collaboration on assessment and investigation between different professions. The results include a variety of language development teaching methods, but planned student interaction and explicit school vocabulary teaching seem to be less common. Another conclusion is that measures such as special needs teachers' supervision are needed to implement current research findings in schools so that a scientific approach becomes an obvious basis for teaching. The result shows that students perceive unknown school words most difficult to understand in primary school teachers' oral language and easiest to understand in textbook texts. The third conclusion is that students need to have insight into which school words they do not understand and then find out the meanings of school words on their own initiative by asking the teacher. The conclusions of the study are relevant for all parts of the special needs teacher's assignments, teaching, development and assessment.

The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskaper kring hur lärare i förskoleklass kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar: Studien vill synliggöra olika professioners uppfattningar om användningen av multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling.  ● När och hur använder förskoleklasslärare multimodal kommunikation? ● Vilka uppfattningar har de olika professionerna om betydelsen av multimodalkommunikation för alla elevers lärande och utveckling i förskoleklassen? ● Vilka framgångsfaktorer och utmaningar beskrivs av professionerna när multimodalkommunikation ska användas i undervisning? Teori: För att tolka resultatet användes olika begrepp från designorienterat och multimodalt perspektiv på lärande. Perspektivet har varit relevant i denna studie eftersom den syftar till att undersöka hur lärare i förskoleklass använder olika multimodala resurser för att skapa lärmiljöer och processer som främjar alla elevers lärande och utveckling. Metod: Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare, specialpedagoger och skollogopeder. Respondenterna kommer från tre olika skolor men förskollärarna arbetar alla på samma skola. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Förskollärarna använder multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja språk, kunskap, lustfyllt lärande, sociala utveckling och grupplärande. Dock används verktygen begränsat och det finns osäkerhet kring hur de kan främja lärande, delaktighet och inkludering av elever i språklig sårbarhet. Professionerna har olika syn på hur verktygen ska anpassas, vilket skapar spänning kring användningen som generell insats eller som stödstrukturer för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visar också att stöd från elevhälsan och positiv sammanhållning är viktiga för att stärka förskollärarnas kunskaper och motivation. Specialpedagogiska implikationer: En kommunikativt tillgänglig lärmiljö i förskoleklassen handlar om att skapa en lärmiljö som kan stödja lärande och delaktighet för elever i språklig sårbarhet. För att skapa en inkluderande och likvärdig lärmiljö för alla elever i förskoleklass är det viktigt att öka kunskap och medvetenheten hos förskoleklasslärare om hur man kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisningen. Det är även viktigt att ha fokus på elever i behov av stöd och att öka samarbetet mellan professioner för att tydliggöra skolkulturen kring förväntningar på dessa elever. Detta är också betydelsefullt för att stärka kvaliteten på undervisningen i förskoleklassen.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.

Denna studie har studerat och jämfört hur elever i språklig sårbarhet och undervisande lärare på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan beskriver främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Studien använder en kvalitativ tolkande- och livsvärldsfenomenologisk ansats. För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och observationer använts med två elever och två lärare från gymnasiesärskolan och två elever och två lärare från gymnasieskolan. Intervjuerna belyser informanternas beskrivningar av främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Resultaten visade att elevers och lärares erfarenheter av vad som utgör kunskapsutveckling i undervisningen både korrelerar och skiljer sig åt. Både elever och lärare värderade student-lärarrelationen som en viktig aspekt för elever att engagera sig och utvecklas mot kunskapsmålen. Lärare i gymnasiesärskolan värdesatte gruppens storlek för att kunna individanpassa undervisningen och stötta elever i språklig sårbarhet att utvecklas mot kunskapsmålen. I linje med en universell design för lärande, tenderade lärare på gymnasieskolan att organisera sin undervisning för att bli mer inkluderande. Resultatet visade också att lärarnas och elevernas berättelser på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan visade olika perspektiv på inkludering i undervisningen. På gymnasiesärskolan blev det tydligt att en främjande faktor för kunskapsutveckling för elever i språklig sårbarhet var att eleverna differentierades, medan gymnasieskolans lärare och elever lyfte fram att undervisningen behövde differentieras för att stötta elever i språklig sårbarhet. / This study has examined and compared how students with language difficulties and their teachers in Swedish upper secondary special needs school and Swedish upper secondary school describe their learning development in the classroom. The study has used an interpretative- and lifeworld phenomenological approach.  To answer the research questions, semi structured interviews have been conducted with two students and two teachers from an upper secondary special needs school and two students and two teachers from an upper secondary school. The interviews have shed light on the informants’ experience of which factors promote learning development in the classroom.  The results show that students’ and teachers’ experiences of what constitutes learning development in the classroom both correlates and differ. Both students and teachers valued the student-teacher relationship as an important factor in students getting involved in instruction and reaching learning objectives. For the teachers in the special needs school group size played an important role in individualizing instruction. In line with universal design for learning, teachers in the upper secondary school tended to organize their instruction to be more inclusive. The results also presented two different perspectives on inclusive education to support learning development for students with language difficulties. In upper secondary needs school learning development is dependent on differentiation of the students, while learning development in upper secondary school depends on differentiation of instruction in the classroom.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.