<p>Abstract</p><p>My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development?</p><p>To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review.</p><p>My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening.</p><p>Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur man på förskolan arbetar med språkstimulering. Detta kommer jag att göra genom intervjuer med lärare på förskolan. Frågeställningar: Varför använder sig lärarna av språkstimulering? Hur använder sig lärarna av språkstimulering vad gäller arbetssätt och metoder? Anser lärarna att språkstimulering på förskolan underlättar barnens utveckling?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar intervjuade jag 6 förskollärare i Mellansverige och använde detta som insamlingsdata. I litteraturgenomgången har jag skrivit om språk, språkutveckling i olika aspekt, läroplanen, språkstimulering, språkljudlek och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som är kopplat till resultatet.</p><p>Resultatet visar att arbete med språkstimulering hjälper barnen i deras språkutveckling, det utvecklar dessutom deras självinsikt och identitet. Barn som har fått språkstimulering på förskolan använder sig medvetet av språket. Med språkstimulering växer barnets självinsikt och den sociala samvaron stärks.</p><p>Nyckelord: språkstimulering, språkutveckling, språklekar, läroplanen</p>

Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan. Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.   I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans. I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning. Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare. Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.

Abstract   The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.        My research question was: How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?     My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities. As a pedagogue you must take care of all opportunities, both spontaneous and arranged situations.  The pedagogues see themselves as very important persons when it comes to children´s language development. As a pedagogue it is important with a consciously reflect on what you do and why you do certain things. They want to be good role- models for the children and give them cheerful and challenging activities that strengthen children in their language development.   The conclusion of my study is that if you are a pedagogue who is constantly conscious, present, confident and enthusiastic you can create many situations every day which stimulate children in their language development.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk.    Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning. / The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen. Dessa teman följer med genom hela studien. I litteraturstudien beskrivs bland annat hur man arbetar med ”Före Bornholmsmodellen” och ”God läsutveckling”, här framkommer också att man genom att arbeta förebyggande med språkstimulering i förskolan, kan förhindra att det uppstår språksvårigheter senare i barnens språkutveckling. I resultatdelen finns det exempel på barnens lust att lära, särskilt i leken. I diskussionen reflekterar jag kring det språkstimulerande arbetet i allmänhet, men också specifikt kring arbetet i den observerade barngruppen. Kunskapen är gratis, men leken är frivillig, detta gäller allt arbete med språket inom förskolan, tror jag.

The purpose of my examination is contributing with knowledge about the relation between language- stimulation in preschool and read- and writes developing and teachers thought about that. In order to meet the purpose I read literature that deals with my matter and is based previous research. I also made qualitative interviews with three elementary school teachers and three preschool teachers who work within preschools that concentrate on development of language in a town in the middle of Sweden.  In this way I find out about their thoughts about what they think is important to work with about language in preschool and how the preschool teachers can work with the development of language to make it easier for the children in their read- and writes developing. The result shows that it is important to work with children’s development of language in preschool. Children need some part of language awareness when they start at the public school. The result also shows that it is not just one way that’s good for training children’s language development. You need to work with de language in many different ways with the children so that they can learn about all the parts of the language.  I can not see any big difference between the teachers that I interviewed concerning their thoughts in my result. / Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om relationen mellan språkstimulering i förskolan och läs- och skrivutveckling och lärares tankar kring det. För att uppfylla mitt syfte har jag läst litteratur och tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare och tre förskollärare på förskolor med språkinriktning i en stad i Mellansverige. Jag tog på så sätt reda på deras tankar kring vad som är viktigt att arbeta med språkmässigt i förskolan och hur förskolan kan arbeta med barns språkutveckling för att underlätta barnens läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det är viktigt att arbeta med barnens språkutveckling i förskolan. Barnen behöver en viss språklig medvetenhet när de senare börjar grundskolan. Resultatet visar även att det inte bara finns ett sätt som är bra att arbeta på för att språkstimulera barnen utan att man behöver arbeta med språket på flera olika sätt för att barnet ska lära språkets alla delar. Jag ser ingen större skillnad mellan förskollärarnas och grundskollärarnas tankar i mitt resultat.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera på språkstimulering i förskolan. Vårt mål var att barnen skulle utveckla medvetenhet om språkets form genom att använda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former är bra enligt tidigare forskning, då det bidrar till ett lustfyllt lärande och utvecklat den språkliga medvetenheten. Vi har genomgående i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att använda oss av bilder och föremål, då barngruppen har varit flerspråkig. Vi genomförde åtta aktiviteter tillsammans med en grupp på tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning. Resultatet visar på att det är viktigt som förskollärare att tänka på hur aktiviteterna kan utvecklas och anpassas till den barngrupp som finns framför en samt under hur lång tid aktiviteterna genomförs.

Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.

Inledning De barn som har en försenad språkutveckling av olika orsaker behöver ofta extra stöd i sitt språklärande. Förskollärare träffar barnen en stor del av dagen och är därmed en mycket viktig del i det språkstimulerande arbetet. För att barnen ska stöttas på bästa sätt behöver förskollärarna ha goda kunskaper när det gäller vilket språkområde som behöver tränas och vilket eller vilka språkutvecklande arbetssätt som är mest gynnsamma. Syfte Studiens syfte är att synliggöra förskollärarnas kunskaper om barns språkutveckling och hur de använder sig av sin kompetens för att stötta barn med en försenad språkutveckling. Metod Vald metod för studien är kvalitativa intervjuer. Sex verksamma förskollärare på olika förskolor har medverkat. Intervjusvaren har sedan transkriberats och innehållet har analyserats tematiskt. Resultat Resultatet av vår studie visar att de intervjuade förskollärarna känner ett stort ansvar för alla barns språkutveckling. När ett barn behöver extra träning försöker de göra detta till en inkluderande gruppaktivitet med flera barn. Språkträning är inte något som sker enbart vid planerade samlingar utan detta pågår hela dagen, i så väl leken och lässtunden som vid måltider och till och med på skötbordet. Deltagarna i vår studie anser att alternativ och kompletterande kommunikation är gynnsam för alla barn och ett bra komplement i det språkutvecklande arbetet. Signalerna på en försenad språkutveckling varierar stort, det finns många signaler som förskollärarna i studien är uppmärksamma på. Informanterna anser att en diagnos inte är viktig för barnets rätt till stöd men för att kunna ge rätt typ av stöd finns ett behov av mer kunskap. Specialpedagogen är en stor tillgång i det språkutvecklande arbetet.