The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children’s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher’s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film. The result from our surveys show that teachers are divided into two camps, film is a good tool and film is not a part of the preschool mission. We have gained many insights into how film can be efficiently used to invigorate children’s language development and we also have support from the curriculum which has a couple of different points on how film and media is something that could belong in the preschool mission. Finally, the curriculum states that that the preschool activities should be fun, safe and that preschool teachers work for lifelong learning. The study concludes that film should be a part of preschool teachers backpacks because film fulfills many of the goals in the curriculum.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar i förskolan med språkutveckling samt förstärkning av barns modersmål. Syftet med studien var att se hur pedagoger i förskolan ser på arbetet med språkinlärningen, samt om deras arbetssätt skiljs åt. Vi ville även utföra denna studie för att se hur det ser ut på förskolorna i Malmö nu när modersmålsundervisningen är helt borttaget. Utifrån detta ville vi se hur pedagogerna får in språk och kultur i deras vardagliga aktiviteter med barnen. Eftersom vi bor i Malmö som är en mångkulturell stad blev detta särskilt intressant för oss att undersöka. Vi valde kvalitativ metod och intervjuade sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Dessa förskolor har sitt säte i olika stadsdelar. Pedagogerna är viktiga nyckelpersoner för vårt arbete där de berättar hur arbetet sker i verksamheten, samt hur de ser på språkutvecklingen hos barn. Resultatet av vår undersökning visar att båda förskolorna arbetar med språk på olika sätt, däremot kunde vi se att pedagogernas arbetssätt skiljdes åt beroende på barngrupp. Utifrån intervjuerna berättade pedagogerna deras olika erfarenheter kring språkinlärningen och hur det präglas in i verksamheten. Enligt pedagogerna har borttagandet av modersmålsundervisningen inte påverkat deras arbetssätt kring språkinlärningen. Nyckelord: Flerspråkighet, identitetsutveckling, kultur, modersmålsundervisning, modersmål, språkinlärning, språkutveckling.

What follows is a qualitative study in which interviews, participant observation and group sessions with children form the base of the empirical material. The purpose of the study is to examine different perspectives regarding TAKK (Signs as an Alternative and Augmentative Communication), which is a form of sign language used for the hearing, where preschool teachers’, preschool principals’ as well as children’s thoughts about the method are considered. We examine why TAKK is used, how it is practiced and how it is considered to be beneficial to a child’s language development. We also examine if there is any negative aspects with the method. Earlier research has discussed TAKK from a special needs educational perspective and it has therefore been used primarily for this purpose. Today it is used by preschools as a complement to spoken language as well as a method for language development. This study indicates that TAKK is considered to be beneficial as it includes all children despite linguistic barriers and it is used as a complement to spoken language for, amongst others, bilingual children. TAKK is regarded as motorically easier to handle than verbal communication. It is also considered to install a sense of community within the group of children, with TAKK they can all communicate with each other.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket. Alla pedagogerna arbetar med läsutveckling som ska vara rolig, varierande och spännande. Pedagogerna nämnde att de brukar använda bilder som hjälpmedel för språkinlärning. De anser även att med hjälp av dialog och samspel med barnen växer språket. Det är också viktigt att tala tydligt med barnen. Pedagogerna anser att läraren kan stödja elevens skrivande genom att låta barnen skriva mycket, läsa och kommentera varandras texter. Resultatet visade också att samtliga pedagoger anser att tvåspråkighet är en tillgång för barnen och samhället. Pedagogerna anser att modersmålet spelar en stor roll i barnets liv och att det är mycket viktigt för tvåspråkiga barn. Barnen bör först kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Vidare betonar pedagogerna att ett bra utvecklat modersmål leder till en bra utveckling i svenska språket samtidigt som det ger positiva chanser i den intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen dvs. i den kognitiva utvecklingen.Min första slutsats är att alla pedagogerna säger sig använda olika pedagogiska metoder som jag tagit upp i uppsatsen, nämligen att använda sig av läsning och högläsning, skrivning, kommunikation och bilder på olika sätt. Pedagogerna ger intrycket av att vara väl insatta i dessa metoder och positiv till dessa. Samtidigt kände jag mig ibland frågande till hur mycket av pedagogernas ord som verkligen omsattes i praktiken. Min andra slutsats är att pedagogerna värdesatte tvåspråkighet och dess betydelse för elevernas möjligheter att lyckas i skolan, men att det också saknas någon form av problematisering i intervjumaterialet kring vad de vanligaste kulturkrockarna kan innebära för hinder i språkutvecklingen. Jag kom även fram till att det är viktigt att som pedagog förstå elever som är tvåspråkiga och har en annan kulturell bakgrund. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Slutligen är det av stor betydelse att modersmålsundervisning finns.

AbstractProblem The recent large influx of refugees to Sweden has contributed to major societal challenges. One of these challenges is a refugee child's multicultural background and lack of Swedish language skills. Preschools in Sweden have during a short period of time received a large number of children coming to take part in the activities with an absence of the Swedish language. Whether there are preparations for this and if adequate methods are implemented will be the central focus of this study, based on nine preschool teacher’s perceptions of their knowledge of handling the challenges faced, when dealing with the language development of refugee children. TheoryMy hypothesis is that the preschool teacher’s perceives it difficult to create sufficient conditions for refugee children to acquire the Swedish language. These difficulties may involve lack of both teacher’s experience and knowledge of difficulties and obstacles during the refugee child’s initial period in a new country, as well as resources. In order to examine the relevance of this hypothesis, theories of language development and learning are used, along with previous research studies related to the area. As a theoretical base, Vygotskij’s theory of language, culture and learning is chosen.Method To acquire answers to my questions, I chose to distribute a questionnaire with eleven questions to ten preschool teachers in four kindergartens in southern Sweden, which was combined with a brief dialogue with each respondent answering the questionnaire.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling. Detta då eleverna kan tillägna sig nya kunskaper samt dela med sig av kunskaperna till varandra på ett förståeligt sätt. Forskning visar på att det är främst vid helklassundervisning som eleverna utvecklas. Detta då undervisningen är lärarledd och består av olika genomgångar där eleverna blir aktiverade genom helklassdiskussioner och därav delaktiga i lärandeprocessen. Den empiriska studien är kvalitativ med kvantitativ data. För att svara på våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer hos fyra verksamma lärare, där vi varit fullständiga observatörer och därför inte påverkat undervisningen. Under observationerna har ljudet spelats in och allt har transkriberats som ett hjälpmedel för analysen. Lärarna ställde många slutna frågor under de matematiklektioner som vi observerade, oberoende av den klassrumssituation som rådde. Vårt resultat visar på att det var vid helklassundervisningen som lärarna använde fler öppna frågor än vid det enskilda arbetet och att det var vid det enskilda arbetet som lärarna ställe fler slutna frågor än vid helklassundervisningen. Lärare behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att skapa gynnsamma lärandetillfälle som främjar elevernas språkutveckling. Det behövs mer och förnyad forskning kring de olika klassrumssituationerna och deras påverkan på typen av frågor som ställs, detta då samhället har förändrats samt en ny läroplan inrättats sedan forskningsstudierna publicerades.

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga intervjuade pedagoger betraktar språklig medvetenhet som viktig och nödvändig för barnens språkliga utveckling. Det finns en stark tilltro till möjligheterna att verka för en språkutveckling och därmed förebygga läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna ser samverkan som ett betydelsefullt redskap för barns språk-, läs- och skrivutveckling, men vi kan konstatera att den röda tråden mellan förskola och skola saknas. Resultatet visar också att specialpedagogen i sin yrkesroll har en stor uppgift att fylla inom samtliga dessa områden.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1. Att fånga eleven. 2. Att få eleven att se arbetet i skolan som en helhet. 3. Att förmå eleven att reflektera. 4. Att förmå eleven att hitta nya vägar till sig själv.Undersökningen visar att det finns legitima grunder för att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet. Bakom valet att arbeta med estetiska läroprocesser finns skäl av varierande karaktär som sammantaget spänner över ett brett område som innefattar många av de mål och syften som återfinns i styrdokumenten för svenska.