Syftet med vår undersökning var att vi ville bli medvetna om och lyfta fram hur pedagogerna kommunicerar med elever kring deras texter, samt att få svar på i vilket syfte pedagogerna arbetar med elevtexter för att främja elevernas skriftliga språkförmåga. För att komma fram till en slutsats har vi ställt frågor kring pedagogers syn på skrivandet och hur de arbetar med skrivandet i sin undervisning, samt hur de ger respons på texter och om de gör någon form av textanalys. Genom vår undersökning kom vi fram till att pedagogerna anser att man inte kan skilja på läsandet och skrivandet, dessa två processer går hand i hand och är båda betydelsefulla för elevens språkutveckling. Pedagogerna lägger också stor vikt vid att eleverna skall prova på att skriva olika texttyper för att få en uppfattning om skrivandets olika aspekter, man lyfter också fram vikten av att ha en mottagare till sin text. Vi kom även fram till att de flesta pedagoger lägger stor vikt vid att försöka individanpassa sitt responsgivande utifrån varje elevs behov, då man är försiktig i sitt förfarande i avsikt att stärka elevens tro på sig själv. Endast ett fåtal pedagoger använder sig av någon direkt form av textanalys som språkutvecklande stöd i sin undervisning.

No description available.

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande.Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet.För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun.Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat.Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas. Tematiskt arbete ger en helhetssyn och bidrar till att kreativiteten stimuleras i sociala sammanhang (Rosenqvist, 2006). Undersökningen består av enkäter och intervjuer med förskollärare på två förskolor samt observationer av tematiskt arbete i barngrupp. Enkäter och intervjuer genomfördes för att se hur förskollärarna definierar tematiskt arbete samt undersöka hur tematiskt arbete kan fungera som redskap för barns kunskaps- och språkutveckling. Observationer av det tematiska arbetet genomfördes för att se hur det tematiska arbetet faktiskt gestaltar sig och hur det används för att stimulera barns kunskaps- och språkutveckling. Studien visar att förskollärarna i undersökningen har en medveten uppfattning om tematiskt arbete. Det tematiska arbetet präglar till stor del förskolornas dagliga verksamhet och läggs upp utifrån barnens intresse och behov. Barnen utvecklar språk och kunskap genom tematiskt arbete eftersom olika delar i ett tematiskt arbete bygger på varandra och tilsammans skapar ett sammanhang. Dessutom sker arbetet främst i grupp vilket bidrar till en aktiv språkanvändning genom dialoger i ett socialt sammanhang. Det tematiska arbetet bidrar till barns språk- och kunskapsutveckling eftersom barn får möjlighet att använda språk i ett sammanhang och fördjupa sina kunskaper genom bearbetning av ett valt ämne. Barnens egen aktivitet, intresse samt behov bidrar till och utvecklar det tematiska arbetet. Barns intresse och behov leder dessutom till att barnen bemästrar och befäster nya begrepp och utvecklar förståelse för fenomen. Förskollärarnas medvetenhet om och definition av tematiskt arbete innebär att ett fokuserat arbete på ett visst innehåll leder till sammanhang och fördjupning inom ett ämnesinnehåll. Det är just denna fördjupning där möjligheter till att reflektera, samtala och ställa frågor tillsammans med andra kamrater och vuxna samt sammanhanget i ett ämne som stimulerar barns språkliga aktivitet och leder till en kunskaps- och språkutveckling. Resultat av denna undersökning kan implementeras i förskolorna genom att medvetandegöra för pedagogerna hur deras arbete med tematiskt arbete bidrar till hur barnen utvecklar kunskap och språk. Kunskap kring ett arbetssätt är en förutsättning för stimulering av barns lärande och utveckling.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att samtala mycket med barnen. Pedagogerna använde sig av olika redskap/artefakter för att stötta barnen i deras språkutveckling bland annat genom att använda tecken, bilder, musik och berättande. / This study deals with language development of multilingual children in preschool from a sociocultural perspective. The purpose of this study is to investigate teachers' attitudes and practices in preschool for working language development of multilingual children.The study is a case study with a qualitative methodology, where six teachers were interviewed at a nursery school where the majority of children are multilingual. The empirical material is analyzed from a sociocultural perspective on language learning and language development, using the concepts of interaction, the proximal development zone and artifacts.The teachers expressed a positive view of multilingualism in preschool and felt it was important to use all the everyday situations in order to develop children's language by conversing much with the kids. The teachers used various tools/artifacts to support kids in their language development including through the use of characters, images, music and narration.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärares undervisning med hjälp av stödstrukturer skapar främjande läs- och skrivmiljöer för största möjliga språkutveckling hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och observationer på sex olika skolor i flerspråkiga klassrum. Tidigare forskning kring stödstrukturer, språkaktiviteter och andraspråksutveckling i klassrummet presenteras och kopplas till det som framkom vid de olika observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärarna bygger upp sin undervisning genom att använda sig av olika former av stödstrukturer för att utveckla andraspråkselevernas språk. Dessutom såg vi att det som verkade främjande för språkutvecklingen var: språkutveckling genom samtal, situerat lärande i språkutvecklande arbete, att eleverna vidgade sitt språk genom skönlitteratur, cirkelmodellen som stöd för språkutvecklingen, att ställa krav i arbetet med språket, hjälpmedel som en väg in i språket och modersmål som stöd. Lärarna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja språkutveckling hos andraspråkseleverna. De främsta slutsatser vi drar är att lärarna arbetar på varierande vis med olika stödstrukturer vid undervisningen av elever med andraspråk. Samtliga ovan nämnda arbetssätt är språkutvecklande då de kan knytas till tidigare forskning även om vi inte anser att alla lärare är medvetna om denna koppling.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om, och på vilket sätt skönlitteratur används språkutvecklande för andraspråkselever. Vår utgångspunkt har varit att de elever som läser skönlitteratur skulle ha en bättre språkutveckling än de som inte gjorde det. Studien har genomförts på en mångkulturell skola i södra Sverige. Vår primära uppgift har varit att kartlägga hur lärare arbetar med skönlitteratur på just denna mångkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har också varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har påverkat deras språkutveckling. Utöver intervjuerna har vi genomfört ett antal observationer i våra informanters klasser, vilket också är en metodik inom kvalitativ metod.Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer passade vårt ändamål. En kvantitativ metod var inte aktuell eftersom vi inte kunde ha uppnått önskat resultat med enkäter. Vår problemställning är, hur används skönlitteratur i språkinlärningen för andraspråkselever. Tidigare forskning visar att det var först på 1970-talet som svenska som andraspråk kom in i den svenska skolan. Under samma tidsperiod fick skönlitteraturen ett nytt genomslag i skolorna. Resultatet av vår studie har visat att skönlitteratur har en positiv inverkan på andraspråkselevers språkutveckling. Vi har uppmärksammat att de elever som läste mycket har ett bredare ordförråd än de som inte gjorde det. / The focus of this study has been to study if reading fiction in a second language affects the linguistic development of that language and if so, in what way. Our starting point is that students who read fiction will develop their second language to a greater extent. The study has been conducted at a multi-cultural school in the south of Sweden. Our primary objective has been to evaluate how teachers use fiction in this particular school. Interviewing students about their opinions on how reading fiction may affect their linguistic development has played a big part in the study.We have used a qualitative method because we considered semi-structured interviews would fit our objective. We have also made observations which are also used in qualitative methods. Our main question is how reading fiction affects the linguistic development for pupils learning a second language. Earlier research shows that it was not until the 1970's that Swedish, as a second language, was added to the Swedish curriculum. During this time period you could also see an increased interest for fiction in the schools. The results of our study show that reading fiction has a positive effect on the linguistic development of pupils who learn a second language. We noticed a broader vocabulary of those pupils who read a lot of fiction.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras föräldrar ser på att barnen har fått sin läs- och skrivinlärning på sitt förstaspråk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lära sig läsa och skriva på albanska och sedan successivt slussas in i undervisning på andraspråket, svenska. Syftet var också att ta reda på om det har gynnat elevernas andraspråksutveckling så att det kan leda till bättre måluppfyllelse för de tvåspråkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 föräldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter har jag sammanställt elevernas och föräldrarnas berättelser. Det man kan konstatera är att respondenterna är nöjda med projektet i sin nuvarande form. Respondenterna upplever att eleverna har fått möjlighet att förbättra sina skolkunskaper och samtliga är positivt inställda till skolan där projektet har bedrivits. Resultaten kan ses som ett tecken på att skolans satsning på förstaspråket kan innebära en framgångsfaktor för eleverna.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS)Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan)Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektivFörfattare: Nisrin AdasHandledare: Jonas QvarseboDatum: 2008-03-07Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varitväldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom endiskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följandeproblematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under denperiod som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilkakunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträdegenom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessadimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- ochskrivsvårigheternas utveckling.Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen.Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kringfenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utanhandlar även om skolsystemets och undervisningens organisation.

SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter. / AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.