<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

The purpose of this study was to examine the relationship between two concepts, language development/language acquisition and inclusion. We examined a number of different articles and different studies made by different scientists, with the purpose of examining whether or not the two concepts in fact actually had a scientific relationship. Furthermore this text is written with a background in the subject of social science and therefore most if not all results and conclusions will have a connection to social studies/science. The method used consisted mainly of doing systematic research as well as evaluating a variety of sources found on different databases such as, Libseach, SwePub, ERC etc. In the results section of this text we present the results of what we accumulated while reading different reports and theses. The results include among other things different perspectives that were commonly mentioned in a lot of different reports and theses such as the sociocultural perspective, approaches to language development and subject concepts. The final part of this text is a discussion and a conclusion, where conclusions are drawn from the results and we discuss possible problems with the method used as well as what can be done in order to further investigate this subject.

Problemet som vi har sett ute i matematikklassrummen är att eleverna har svårigheter med att använda och uttrycka sig korrekt med de matematiska orden och begreppen. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar språk­utvecklande med matematiska ord och begrepp i undervisningen för att utveckla elevers mate­matiska begreppsförståelse. Undersökningens frågeställningar handlar om vad lärare utgår ifrån när de planerar för det matematiska språket i undervisningen för att utveckla elevers begrepps­förståelse i matematik samt vilka olika metoder lärare har för avsikt att använda när de planerar för arbetet med språkutveckling kring ord och begrepp inom matematiken. Åtta informanter deltog i semistrukturerade intervjuer. Analysen av inter­vjuerna är inspirerade av Braun och Clarkes tematiska analysmetod där vi sökte efter mönster som utgick ifrån våra teoretiska begrepp hämtade från sociokulturell teori; närmaste utvecklings­zonen, scaffolding, samt mediering. Resultatet visar på att samtliga deltagande matematiklärare anser att språket är en viktig del av undervisningen och att lärare aktivt måste arbeta språkutvecklande inom matematiken. Informanterna nämner att språket är en förutsätt­ning för att eleverna ska kunna resonera och kommunicera inom matematiken för att de så småningom ska kunna utveckla sin begreppsförståelse. Lärarna i studien nämner olika arbets­sätt eller metoder som de planerar att använda för att utveckla elevernas ord- och begreppsför­ståelse inom matematiken bland annat genom kooperativt lärande, EPA, laborativa och praktiska moment men även det språkutvecklande arbetssättet med cirkelmodellen. Samt­liga metoder har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande. Informanterna beskriver att de planerar för samtal och interaktion i klassrummet genom diskussioner i par, grupp eller helklass. Studien bekräftar tidigare forskning som säger att det språkutvecklande arbetet bör ske i diskussioner elev till elev eller mellan lärare och elev.

Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet förväntas bidra med en bättre förståelse och en ökad kunskap om hur det språkutvecklande arbetet för flerspråkiga elever i grundskolan ser ut och vilka framgångsfaktorer det finns för språkutvecklande undervisning med flerspråkiga elever. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv synliggöra internationell och nationell forskning och få en bredare kunskap kring hur det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever i grundskolan kan se ut. Preciserade frågeställningar: 1. Vilka metoder används enligt forskningen i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever i grundskolan? 2. Vad är framgångsrika faktorer i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling i grundskolan, enligt forskningen? Teori Examensarbetet har en teoretisk förankring utifrån två teoretiska perspektiv och inspireras av den sociokulturella teorin samt systemteori. Utifrån båda teorierna läggs fokus på elever och yrkesverksamma inom en skolkontext. Metod Examensarbetet är en systematisk litteraturöversikt som är baserad på internationell och nationell forskning, vetenskapliga artiklar och studier inom tidsramen 2013 till 2022. Resultat Resultat visar att translanguaging (transspråkande) är framträdande som språkutvecklande metod för flerspråkiga elever i grundskolan. Lärarnas attityder och deras tillåtande av flerspråkighet är en framgångsfaktor i undervisningen av flerspråkiga elevers språkutveckling i grundskolan. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger som är yrkesverksamma inom skolans verksamhet har en central och viktig roll i arbetet med att stötta lärarna. Detta för att de ska kunna utforma den undervisning och miljö som eleverna har rätt till och utifrån deras behov och förutsättningar för att kunna nå kunskapsmålen. Specialpedagogen har också en övergripande blick över verksamheten och kan bidra med sin kunskap och kompetens för ett organisatoriskt utvecklingsarbete som bland annat ett språkutvecklande arbetssätt kan vara. / This systematic review is a study about how compulsory schools, national and international,work with multilingual students´ language development. Our aim with this review is to increase the knowledge about language development work with multilingual students in compulsory schools, by finding out which methods are used and what successful factors there are. Majority of the results show translanguaging as a commonly used method and teachers´attitudes towards multilingualism are the successful factors in language development of multilingual students.We discuss the results from a special need coordinators perspective and come to a conclusion at the end of this review, about how special need coordinators can apply these findings in their work with multilingualism in compulsory schools.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

Denna rapport har som syfte att undersöka och problematisera språkutvecklande arbete och studiehandledning i de naturvetenskapliga ämnena. Detta görs genom att fråga rektorer och lärare hur de operationaliserar språklig stöttning och studiehandledning i NO i mellanstadiet. Metoden är kvalitativ och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som analyseras tematiskt utifrån en sociokulturell teoretisk referensram. Resultaten visar att tid och kompetens utgör kritiska resurser, som i vissa fall saknas. Den språkliga stöttningen består av olika medierande redskap och stödstrukturer som både rektorer och lärare kan bidra med. Det framgår också att skolan behöver ha en kultur som genomsyras av flerspråkighet och språkligt arbete, där studiehandledares kompetens och delaktighet prioriteras.