I denna studie vill jag undersöka hur pedagoger på två olika skolors fritidshem arbetar för att främja nyanlända elevers språkutveckling? Vilka metoder använder pedagogerna samt hur reflekterar de kring inkludering samt exkludering? Det handlar om att erbjuda lekar, aktiviteter och att nyanlända eleverna snabbt kommer i kontakt med svenska språket. Tydligt var att det lärande som sker i verksamheterna handlar om fri lärandemiljö där interaktion sker i ett socialt samspel mellan eleverna. Genom interaktion med svensktalande elever är det viktigt för nyanlända elever att snabbt komma i kontakt med svenska språket. Studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer med pedagoger från två skolors fritidshem. Båda skolor är kommunala. Studien utgår i från sociokulturell teori och insamlat material har analyserats genom begrepp som interaktion, fria lärandemiljöer och mediering. Det har visat sig att i pedagogernas arbetssätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever är lek en dominerande faktor. Fritidshemmet kan arbeta på många olika sätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever där fria lärandemiljöer blir ett viktigt och användbart begrepp. Pedagogerna får mindre tid att tillfredsställa nyanlända elevers behov och intressen. I slutsatsen kan det ses som att fritidshemmet har fritt utrymme att utveckla nyanlända elevers språkutveckling genom lek och digitala verktyg men informanterna efterlyser bättre förutsättningar och arbetet blir en resursfråga.

Denna undersökning syftade till att undersöka en specifik modell som benämns Upplevelsebaserat lärande. Undersökningen skedde ur ett lärarperspektiv. Materialet samlades in via fyra intervjuer med fem lärare på skolan som utarbetat modellen. Materialet kom att analyseras utifrån den sociokulturella teorin och pragmatismen.Resultatet visade att upplevelsen skapade möjligheter till språkutveckling genom att abstrakta begrepp får upplevas i verkligheten. Upplevelserna skapade också gemensamma utgångspunkter i klasserna som lärarna arbetar i. Av resultatet framkom att lärarna ser språkutvecklingsmöjligheter i arbetet med modellen. Lärarna uttryckte att varje del i arbetet var viktigt, men framhöll vissa metoder mer än andra. Resultatet visade även att lärarna kunde se stor utveckling vad gällde elevernas ordförråd och begreppsförståelse. Lärarna uttryckte också att de kunde se utveckling vad gällde elevernas textskapande och tilltro till den språkliga förmågan.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse. Denna teori är även en utgångspunkt då vi analyserar, tolkar och diskuterar vårt resultat. I resultatdelen har vi lyft de två estetiska uttrycksformerna musik och bild, då dessa varit utmärkande i våra observationer. Resultatet av vår undersökning är att pedagogerna aktivt arbetar med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter. Vi drar slutsatsen att det inte är självklart för pedagogerna att de ser ett samband mellan de estetiska uttrycksformer och språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg i samband med undervisning för språkutveckling, samt vilka eventuella pedagogiska mervärden en sådan användning kan medföra för förskollärare och barnen. Undersökningen syftar även till att identifiera faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i denna undersökning handlar till exempel om Ipad, appar, dator, projektor, bee-bot, green screen och tv. För att generera dataunderlaget har intervjuer och observationer genomförts. Dataunderlaget består av åtta intervjuer med förskollärare och fyra observationer av förskollärares språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. Det genererade dataunderlaget har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv som gett mig kategorier vilket presenteras som rubriker i resultatkapitlet. Resultatet i undersökningen visar hur förskollärarna använder digitala verktyg och de fem pedagogiska mervärdena som förskollärarna vill uppnå genom användningen av digitala verktyg. De pedagogiska mervärdena som framkommer är externa experter, samarbetslärande, multimodala stöd, datalogiskt tänkande och aktualitet. I resultatet kommer det även fram faktorer som påverkar förskollärarnas språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. De faktorer som kommit fram är tillgång till digitala verktyg och förskollärarnas digitala kompetens och attityd till digitala verktyg. Vidare har kopplingar mellan resultaten och tidigare forskning gjort vilket diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattande slutsats där jag knyter samman arbetet.

Svenska elevers resultat inom läsning har under de senaste åren sjunkit. Läsdelegationen poängterar att det behövs läsfrämjande insatser för både elevers läsförmåga och läsmotivation. Syftet med denna kunskapsöversikt är att utforska den interaktiva högläsningens effekter på lågstadieelevers språkutveckling; vad krävs för att interaktiv högläsning skall gynna barns språkutveckling? Tio vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk informationssökning i såväl nationella som internationella databaser. Fyra teman identifierades i en tematisk analys. Resultatet visar att interaktiv högläsning är en del av en större lärprocess som behöver förankras i anslutande literacy-aktiviteter. Av lärare fordras förberedelse, kunskap i och förståelse för metoden, där medvetna litteraturval ingår. För både lärare och elever behövs även kroppsliga och sinnliga inslag för att stärka elevernas förståelsearbete. Slutsatsen landar i att det ställs stora krav på lärare för att den interaktiva högläsningen ska verka språkutvecklande. Därmed önskar vi vidare kompetensutveckling för lärare inom ämnet. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod och brister samt förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar. / The purpose of the study is to examine the preschool teachers' approach to how learning environments in preschool stimulate children's language development, as well as how preschool teachers talk about how they work to create learning environments that contribute to children's language development. The chosen method in the study is a qualitative method with a semi-structured interview where the sample consists of five working preschool teachers. The results of the study show that a well-thought-out and structured learning environment that is based on the children's interests is important for children's linguistic development. Using various aids to promote children's interaction and language development in different environments, which provides the conditions for the children to communicate with each other. The study shows that a preschool teacher present is important for developing children's language. The study also shows difficulties that can arise such as creating learning environments in difficult-to-plan spaces. The study also shows difficulties in creating interesting and stimulating environments that challenge all the children's abilities.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett flertal faktorer. Till dessa faktorer hör barngrupp, plats, planering och kommunikation. Resultatet visar även att bild har stor potential för språkutvecklande undervisning men att man behöver bättre förutsättningar för att på bästa sätt kunna använda sig av den

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur förskolor med en minoritetsprofil arbetar med barns språkutveckling inom det nationella minoritetsspråket finska. Studiens teoretiska grund utgår från det sociokulturella perspektivet som framhäver språket som ett kulturellt redskap och belyser samspelets betydelse för barns språkutveckling. En fenomenografisk intervjustudie i semistrukturerad form har utförts vid tre skilda minoritetsprofilerade förskolor i Sverige. De tre intervjuade pedagogernas beskrivningar och upplevelser utgör resultatet. Centrala aspekter för studiens resultat indikerar på bristen av finskspråkigt utbildningsmaterial, pedagogiska utmaningar gentemot frånvaron av det finska språket i hemmiljön och kodväxling som en positiv bieffekt av flerspråkighet. En av slutsatserna som kan dras är att det skulle krävas av högre instanser att utveckla undervisningsmaterial för minoritetsspråksprofilerade förskolor för att kunna erbjuda en likvärdig förskola där språket inte styr tillgången till utveckling.

Det står tydligt i kursplanen att lärare ska använda sig av estetiska uttrycksformer för att undervisa i skolan. Under praktikperioderna har vi aktivt sett användning av estetiska uttrycksformer och intresserat oss av vilka aspekter som kan finnas i språkutveckling och hur estetiska uttrycksformer stöttar undervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på några av dessa aspekter och förbjupa oss i dem. Vi valde att lägga fokus på specifika aspekter inom språkutveckling; fantasi och kreativitet, drama, inlevelse och lek, litteraturarbete, samt lärarnas tankar om estetiska uttrycksformer som stöd. Vi använde oss av databaserna ERIC, ERC och SwePub där vi valde artiklar och en avhandling som besvarade vår frågeställning. I ERIC tog vi en artikel medan i ERC tog vi tre stycken och i SwePub tog vi fem artiklar och en avhandling. Vi började med att samla alla våra artiklar vi valde genom att läsa titeln och abstraktet för att sedan ta beslutet om vilka som var relevanta genom att vi läste igenom artiklarna och diskutera mellan varandra. Resultatet visar att estetiska uttrycksformer ger en positiv effekt på elevernas språkliga utveckling när de används samt att det ger eleverna lust till att lära sig.

This study is about language development in multilingual children. The purpose of this qualitative study is to highlight how the pedagogues in the preschool describe how they support and challenge the children in their language development. The method used is semi-structured interviews. Two special education teachers and five preschool teachers were interviewed to find out how they work with language development in multilingual children. The results show that the educators work with different approaches and methods to strengthen children's language development and give them a rich vocabulary.The pedagogues work closely with the guardians to benefit the children's language development. The educators asked about important concepts and sentences in the children's mother tongue, which were then posted on the walls next to the Swedish word. In order for a safe and reliable relationship to be established, an interpreter was offered for example, development interviews. Picture support and signs as support, was a common approach to support and stimulate the children in their language development. This was mainly used in transitions.The conclusion that emerged was that a conscious approach and a respect for all languages ​​is crucial for the children's development in preschool. Through inclusive learning environments, where the pedagogues encourage language use in several languages, the children's language development is stimulated. A mutual respect for all languages ​​creates equality and that no child is left out. The children are given the opportunity to develop both Swedish and their mother tongue. / Denna studie handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur pedagogerna inom förskolan beskriver hur de stödjer och utmanar barnen i deras språkutveckling. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer, två specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades för att ta reda på hur de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med olika tillvägagångssätt och metoder för att stärka barns språkutveckling och ge demett rikt ordförråd. Pedagogerna har en nära samverkan med vårdnadshavarna, för att gynna barnens språkutveckling. Pedagogerna frågade om viktiga begrepp och meningar på barnens modersmål, som sedan sattes upp på väggarna bredvid det svenska ordet. För att en trygg och pålitlig relation skulle etableras, erbjöds tolk vid exempel, utvecklingssamtal. Bildstöd och tecken som stöd, var ett vanligt tillvägagångsätt för att stödja och stimulera barnen i deras språkutveckling. Detta användes främst i övergångar. Den slutsats som kom fram var att ett medvetet förhållningssätt och en respekt för alla språk är avgörande för barnens utveckling i förskolan. Genom inkluderande lärmiljöer, där pedagogerna uppmuntrar till språkanvändning på flera språk, stimuleras barnens språkutveckling. En ömsesidig respekt för alla språk, skapar en jämställdhet och att inget barn blir åsidosatt. Barnen ges möjlighet att utveckla både svenskan och sitt modersmål.