Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildstöd kan användas för att stödja barns kommunikativa utveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med bildstöd samt deras uppfattningar om bildstöd som pedagogiskt redskap. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där några förskolepedagoger intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet av denna studie visar att förskolepedagoger använder bildstöd som ett språkförstärkande arbetssätt i rutinsituationer, i lärmiljön samt i undervisningen. Vidare visar resultatet att bildstöd kan vara ett gemensamt språk för barn som inte har språket och/eller det svenska språket då bildstöd kan ge barn alternativa kommunikationssätt.

Background: Music has been an important part of people's social community and contributes to the individual's development. The school shall contribute to the development of children. In the curriculum for the special school music is seen as a special tool for learning, processing impressions and conveying thoughts and ideas. Music affects our senses and therefore, music can be one important means of communication and expression that can help children with intellectual disability to increase their understanding of themselves and their capacities in a learning environment.  Aim: The aim of the present literature review is to compile the state of knowledge regarding the importance of music teaching in the special school in order to  create conditions for students learning and language development.   Method: This review is based on a systematic search which means systematically searching for research that is critically reviewed and evaluated and has scientific content. Articles and dissertations used in this systematic search have undergone the usual review and have been proved for publication. Datbases ERIC and SWEPUB have been used to find peer- reviewed scientific articles. This search resulted in the identification of sixteen peer-reviewed scientific articles. After a first screening of these articles, sixteen were identified as relevant for the study aim. In a next step, the articles were critically reviewed and evaluated for their scientific content.  Result: In the results, themes were formed based on aim and questions:1. the influence of music on learning in children with intellectual disabilities, and 2.the musical teaching strategies for learning and language development. The use of music and musical activities in the classroom environment enhances students' attitudes and affects the quality of learning. Music improves the quality of life and helps children to study. In addition it stimulates strong emotions,belonging to community and tolerance. Music offers positive effects to promote language development and communication in children with intellectual disabilities.  Conclusion: Music affects children with intellectual disabilities in different ways. Music provides positive effects for learning and develops the language. / Bakgrund: Musik är en viktig del i människors sociala gemenskap och bidrar till individens identitetsutveckling. Skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. I läroplanen för särskolan är musik ett viktigt redskap för lärande, bearbetning av intryck och förmedlande av tankar och idéer. Musik påverkar även våra sinnen och därför är den ett av de kommunikations- och uttrycksmedel som kan hjälpa barnen med intellektuell funktionsnedsättning att öka förståelsen av sig själva och sina förmågor.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att via en systematisk litteraturstudie sammanställa kunskapsläget när det gäller vilken betydelse musikundervisning i särskolan kan ha, för att skapa förutsättningar för elevernas lärande och språkutveckling. Metod: Detta arbete är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att systematiskt söka efter data som är kritiskt granskad och värderad och har vetenskapligt innehåll. Artiklar och avhandlingar som använts i undersökningen har genomgått sedvanlig granskning och godkänts för publicering. Databaserna ERIC och SWEPUB användes för att hitta artiklar med kvalitativ metod. En del artiklar analyserades och ledde fram till att sexton artiklar inkluderades i studien.  Resultat: I resultatet formades teman utifrån syften och frågeställningar:  1. Musikens effekter på lärande hos barn med intellektuell funktionsnedsättning,  2.Didaktiska strategier för lärande och språkutveckling. Användning av musik eller musikaliska aktiviteter i klassrumsmiljö förbättrar elevernas attityd och påverkar kvaliteten på inlärningen. Musiken förbättrar livskvaliteten och hjälper barn att studera. Dessutom stimulerar den starka känslor, tillhörighet, gemenskap och tolerans. Musik erbjuder positiva effekter för att främja språkutveckling och kommunikation hos barn med intellektuell funktionsnedsättning. Slutsats: Musiken påverkar barn med intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt. Musik erbjuder positiva effekter för lärande och utvecklar språket.

The purpose of the study is to study the preschool teacher´s descriptions of their work to support multilingual children's language development and the strengthening of their identity in preschool. In order to achieve the aim, the following question has been formulated: What methods and materials do preschool teachers describe that they use to support multilingual children's language and identity in preschool? Previous research shows a lack of knowledge among educators about how they should work to be able to develop children's identity and support children's development in the Swedish language and the children's mother tongues. A qualitative method has been used in this study where interviews in combination with observations have been carried out at preschools in southern Sweden. The study's theoretical starting points are social constructionism and the sociocultural perspective. The results show that preschool teachers use the same working methods and methods to both develop children's language and communication skills but also to strengthen their identity. Methods and working methods that appear in the results include image support, body language, TAKK, language bags and the Kippin Family. The results of the study also show the importance of highlighting children's mother tongue and offering them security so that they can develop and form new skills. Finally, it emerged that the preschool teachers’ commitment and attitude affect children's learning and development in preschool. / Syftet med studien är att studera förskollärarnas beskrivningar kring sitt arbete föratt stödja flerspråkiga barns språkutveckling och stärkandet av deras identitet iförskolan. För att kunna uppnå syftet har följande frågeställning formulerats: Vilkametoder och material beskriver förskollärare att de använder för att stödjaflerspråkiga barns språk och identitet i förskolan? Tidigare forskning synliggörbristande kunskaper hos pedagoger kring hur de ska arbeta för att kunnautveckla barns identitet samt stödja deras utveckling i det svenska språket ochdet modersmål som de har. En kvalitativ metod har använts i denna studiedär intervjuer i kombination med observationer har genomförts på förskolor isödra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionismoch det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det att förskollärareanvänder samma material och metoder för att både utveckla barns språk ochkommunikationsförmåga men även för att stärka deras identitet. Metoder ochde fysiska artefakterna som framkommer i resultatet är bland annat bildstöd,kroppsspråk, TAKK, språkpåsar och Familjen Kippin. Studiens resultat visaräven betydelsen av att belysa barns modersmål och erbjuda dem trygghet föratt de ska kunna utveckla och bilda nya kunskaper. Slutligen framkom det attförskollärarnas engagemang och bemötande påverkar barns lärande ochutveckling i förskolan.

Denna litteraturstudie belyser transspråkandets påverkan på elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling och hur transspråkande kan tillämpas i svenskundervisningen. Som framtida lärare i årskurs F-3 kommer vi med stor sannolikhet möta elevgrupper där en språklig mångfald finns. Vi behöver därmed ha rätt verktyg för att kunna bemöta den språkliga mångfalden och nyttja de språkliga resurser vi möter. Syftet med litteraturstudien är därför att bidra med kunskap om vad tidigare forskning säger om tillämpningen av transspråkande syn- och arbetssätt i praktiken, för att belysa dess betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i ämnet svenska i årskurserna F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Vilka uppfattningar finns om hur transspråkande synsätt på svenskundervisningen påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling i årskurs F-3? Hur kan ett transspråkande arbetssätt tillämpas i svenskundervisningen och vilken är lärarens roll? Den sociokulturella teorin ligger till grund för analysen av det insamlade materialet och ställs i relation till transspråkande. Materialet som undersöktes innehöll något av nyckelorden transspråkande, flerspråkighet och språkliga resurser. Det analyserades sedan i en översiktsmatris och olika kriterier för innehållets relevans för studien tillämpades. Resultatet visar att flerspråkighet ska ses som en resurs och nyttjas i form av transspråkande. Det visar dessutom att lärares uppfattningar om flerspråkighet är grundläggande för att transspråkande ska kunna äga rum. Transspråkande anses ge goda effekter på elevers språkutveckling, men även för utveckling av andra kunskaper och deras identiteter.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder läsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling i förskolan. Studien baseras på nio förskollärarnas resonemang utifrån semistrukturerade intervjuer med fokus på både analoga och digitala läsaktiviteter. Teoretiskt ramverk förstudien är det sociokulturella perspektivet och detta har tillämpats för analysen avempirin. Resultatet visar på att analoga läsaktiviteter användes mer än digitalaläsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Vanligast är att arbeta medläsaktiviteter i temaarbete och läsvilan för att skapa sammanhang och dialogmellan vuxna och barn. Läsaktiviteter bidrar till att väcka barns läslust och berika literacy utvecklingen. Digitala läsaktiviteter i undervisningen skapar även möjligheter för barns delaktighet i kunskapssökande. Slutsatser som dras är att förskollärares didaktiska val är viktiga för språkstimulerande läsaktiviteter. Det finns utmaningar i att genomföra läsaktiviteter anpassade för alla barn, spontana läsaktiviteter samt digitala läsaktiviteter. Förskollärarna beskriver en osäkerhet och kunskapsbrist av digitalaverktyg.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Syfte med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om sitt arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien baserades på ett sociokulturellt perspektiv om lärande och utveckling. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar användes den kvalitativa forskningsansatsen och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett ändamålsstyrt urval tillämpades i denna studie där förskollärare som hade olika erfarenheter och kunskaper kring forskningsområdet utvaldes för att få relevant information. Studiens resultat analyserades från en riktad kvalitativ innehållsanalys där insamlat material identifierades, kodades och kategoriserades efter förutbestämda kategorier. Resultatet visade att förskollärare använder sig av olika arbetsmetoder och verktyg såsom högläsning, bildstöd, gester och tecken som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskollärares förhållningssätt och förskolans miljö var avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats var att förskollärare använde sig av olika arbetsmetoder och verktyg som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskollärares förhållningssätt och förskolemiljö var väsentliga för att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn.

Inledning:  I denna studie fördjupar vi oss i förskollärares beskrivning av sitt arbete med flerspråkiga barn med fokus på trygghet och språkutveckling. Detta är ett viktigt ämne i dagens mångkulturella samhälle. Studiens syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn. Ett särskilt fokus riktas mot förskollärarnas berättelser gällande hur de arbetar för att introducera och skapa trygghet för dessa barn, samt vilka förutsättningar för språkutveckling barnen erbjuds. Metod: Metoden som använts i studien är intervju där fyra förskollärare med erfarenhet av flerspråkighet har djupintervjuats kring deras arbete med flerspråkiga barn. Vi använde tematisk analys för att bearbeta och analysera det empiriska materialet efter transkribering.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna arbetar medvetet med att skapa trygghet för barnen genom god samverkan med vårdnadshavare men också genom att medvetet och engagerat hitta olika vägar till kommunikation för de flerspråkiga barnen. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar medvetet med språkutveckling för flerspråkiga barn. De använder sig av sagolådor, flanosagor, bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att på ett konkret sätt utmana och utveckla barnens språk. Förskollärarna resonerar också kring ett interkulturellt förhållningssätt. De lyfter vikten av att respektera olikheter och att se mångfald som en tillgång

Flerspråkigheten ökar i Sverige och därmed ökar även antalet flerspråkiga barn i förskolan. Forskning har visat på att vart femte barn i förskolan är flerspråkigt och talar ett annat modersmål än svenska i hemmet. Flerspråkighet är en kompetens hos barn och inte en erfarenhet, och förskollärare skall vara med och stötta barnen i denna kompetens och sin språkutveckling. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med flerspråkighet i förskolan för att inkludera och göra flerspråkiga barn delaktiga i en undervisning. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ metod som är baserad på strukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna har använts för att samla in data kring förskollärarnas arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan. Resultatet av studien har visat att förskollärarnas förhållningssätt, vårdnadshavare och hjälpmedel är bärande faktorer för flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatet presenteras hjälpmedel som är böcker, TAKK, bildstöd och flerspråkiga förskollärare, och visar på att det gynnar barnen i deras språkutveckling. Studiens resultat visar även på att delaktighet och inkludering skall vara en del av förskolans vardag i arbete med flerspråkiga barn, och att inkludering av traditioner, kulturer och språk är en viktig grund för att barnen skall få en flerspråkig undervisning och kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

Inledning  Flerspråkighet har alltid funnits i Sverige men uppmärksammats alltmer de senaste åren. Flerspråkigheten har fått en större plats i förskolans styrdokument där det står att förskollärare ska ge barn möjlighet att utveckla sitt modersmål och det svenska språket. Arbetssättet tydliggörs inte tillräckligt. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver olika arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling.  Metod Metoden som används är en kvalitativ undersökning. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamling och dessa har sedan sammanställts, analyserats och därefter knutits an med tidigare forskning.  Resultat Resultatet påvisar att förskollärare är medvetna om att de ska främja barns språkutveckling. men inte hur de ska främja flerspråkiga barns modersmål. Förskollärarna har olika arbetssätt och metoder för att uppnå detta. Vi ser i resultatet att det är skillnad på hur förskollärarna arbetar på en förskola med högt antal flerspråkiga barn respektive en förskola med få flerspråkiga barn. Den största skillnaden som framkommer är att förskollärarna har en djupare samverkan med vårdnadshavare, samt att förskollärarna tar mycket hjälp av dem för att översätta ord och fraser.