Studiens syfte är att undersöka vilka föreställningar förskollärare har kring högläsning och de frågeställningar som kommer att besvaras är; hur planerar förskollärare för högläsning, vilka eventuella utmaningar ser förskollärare med högläsning och vilka metoder använder sig förskollärare av för att göra högläsningen språkutvecklande. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan transkriberats, kodats och genomgått en tematisk analys för att strukturera resultaten. Resultatet av studien visar på hur förskollärare använder högläsning som en stimulerande och utvecklande aktivitet för barns språk. Resultatet var att förskollärarna främst arbetade med dialogic book reading eller som det på svenska kallas för dialogiskt läsande samt hur de tillämpade de olika stöttningsstrategier som finns för att samtala kring böcker. Förskollärarna ansåg att aktivt deltagande var av vikt för högläsningen och utmaningen var intresset både från pedagogens sida och barnens och detta för att möjliggöra högläsningen. Slutsatsen är att förskollärare anser att högläsning är en språkutvecklande aktivitet som de arbetar med kontinuerligt på ett dialogiskt sätt för att främja barns språkutveckling.

Utifrån uppmaningen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som säger att alla barn i förskolan har rätt att stimuleras och utvecklas utifrån sina individuella behov och sin kunskapsnivå görs en undersökning gällande förskollärare arbetssätt för att inkludera barn som är tidiga i språkutvecklingen. En bakgrund ges till vad särskild begåvning och tidig språkutveckling är och begreppens komplexitet lyfts utifrån litteratur och tidigare forskning. Studiens syfte är att få en bild av hur förskollärare arbetar med språkundervisning i förskolan och hur de stimulerar och utmanar alla barn, med ett särskilt fokus på barn som är tidiga i språkutvecklingen. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling? Vilka erfarenheter har förskollärare av barn som är tidiga i tal- och skriftspråksutvecklingen? och Hur arbetar förskollärarna för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen? Studien vilar på den sociokulturella teorin. För att få svar på frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som är verksamma inom förskolan. Resultatet i studien ger en bild av att samtliga förskollärare har arbetat med särskilt begåvade barn och att deras erfarenhet av detta arbete skiljer sig åt något. Förskollärarna har en delad bild gällande utmaningar och svårigheter i arbetet kring barn som är tidiga i språkutvecklingen. Förskollärarna anser inte att det är några problem med att arbeta för att utmana och stimulera de barn som är tidiga i språkutvecklingen och att utmaningarna snarare handlar om yttre omständigheter, som bland annat tidsbrist. En del uttrycker att arbetet med de barn som är tidiga i språkutvecklingen är viktigt, medan andra förskollärare menar att de behöver prioritera barn som är sena i utvecklingen.

Syftet med detta arbete har varit att synliggöra och skapa förståelse för vilka faktorer som finns för att stötta och främja muntlig språkutveckling i de yngre åren. Intresset för problemområdet uppstod efter att vi upplevt och uppmärksammat liknande brister på våra VFU – platser. Där upplevde vi att det fanns en brist i elevernas språk men även hos lärarna då de hade brister i att stötta den muntliga språkförmågan hos eleverna. Med denna kunskapsöversikt önskar vi kunna besvara frågan: Vilka faktorer stödjer och främjar den muntliga språkförmågan, både i skolan och i hemmet? Våra artiklar hittade vi dels i databaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) genom att använda metoden systematisk litteratursökning, dels genom snöbollsmetoden. För analysen av våra artiklar använde vi metoden tematisk analys. För att hitta gemensamma teman, har materialet kategoriserats och därefter tematiserats. Resultat av forskning visar att både föräldrar, lärare och att arbeta tillsammans med andra kan stödja barns språkutveckling i tidig ålder. Den visar även på att förskolan har en viktig roll i barns muntliga språkutveckling. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att faktorer som främjar barns språkutveckling är förskolan, föräldrar, lärare samt kollaborativt arbete.

The purpose of this study is to find out how preschools promote the language development of children by using reading aloud of children's literature and also by finding out which aids are being used when reading aloud. This study is about the preschool's work with reading aloud of children's literature for a language development purpose. The study is made to get an insight into the preschools' working methods with children's literature and reading aloud. The starting points of this study has been the sociocultural theory written by Vygotskij. This study was performed using a qualitative research method involving the use of interviews of preschool teachers as a way of answering the different questions in the study.We have interviewed five different preschool teachers working at two different preschools in two different municipalities in the south of Sweden. The results of this study show that preschools use reading aloud of children's literature to promote children's language development. The preschool teachers work continuously with reading aloud and the children's literature proved to be used for a knowledge development purpose. Various aids are used by the preschool teachers during reading aloud to clarify the content and increase the children's understanding of new words and concepts. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur i förskolans verksamheter, vilka hjälpmedel som nyttjas och hur högläsning av barnlitteratur används för att främja barns språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Denna studie handlar om förskolans arbete med högläsning av barnlitteratur i ett språkutvecklande syfte. Studien är gjord för att få en inblick i förskolors arbetssätt med barnlitteratur och högläsning. I studien har den sociokulturella teorin som Vygotskij företräder varit i fokus. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där intervju som metod har använts för att besvara syftets frågeställningar. Intervjufrågorna har ställts till fem förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet i denna studie visar att förskolorna använder sig av högläsning av barnlitteratur för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar kontinuerligt med högläsning och barnlitteraturen visade sig användas i ett kunskapsutvecklande syfte. Olika hjälpmedel används av förskollärarna vid högläsning för att förtydliga innehållet och öka barnens förståelse för nya ord och begrepp.

Inledning Examensarbetet utforskar ämnet flerspråkighet utifrån några verksamma förskollärares erfarenheter i praktiken. Fokuset befinner sig på strategier, utmaningar och fördelar. Förskolans värdegrund syftar på gemenskap och likabehandling samt förskolans uppdrag är att erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund och förstaspråk. Vi kopplar vår undersökning till den sociokulturella teorin på grund av att den motsvarar vårt undersökningsområde på ett vetenskapligt sätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares synsätt kring arbetet med flerspråkighet inom förskolan genom att lyfta upp strategier, utmaningar och fördelar. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde elektroniska intervjuer på två olika förskolor, där antalet flerspråkiga barn varierar. Åtta förskollärare deltog i undersökningen. Resultat Baserat på svaren av intervjuerna, blev resultatet att det finns både utmaningar och fördelar kopplade till arbetet med flerspråkighet. Deltagarna tar upp olika arbetssätt, beroende på barngrupp, barnens ålder, egna kompetenser samt samverkan med hemmet. Ett exempel på praktiska tillvägagångssätt som framkommer är kapprums bibliotek, TAKK, medierande redskap och konkret undervisning. Dessutom uppmärksammas samarbetet med vårdnadshavarna som en relevant faktor, vilket leder till utmaningar för pedagogerna. Parallellt med det, belyses olika fördelar med flerspråkighet i förskolan, bland annat ökad förståelse och respekt för varandras olikheter.

Skolinspektionens granskning (2017) visar att flera barn i dagens förskola har en utländskhärkomst och att de är eller kommer att bli flerspråkiga. Granskningen belyser även attförskollärarna saknar specifika kunskaper som riktar sig mot ett språkutvecklande arbetssättnär det kommer till andra språk än svenska. De enda riktlinjer som finns att tillgå för attarbeta med flerspråkiga barn, riktar sig mot att arbeta med svenska som andraspråk och intebarnens förstaspråk (Skolinspektionen, 2017). Detta trots att forskning visar att barns allaspråk har stor påverkan på den fortsatta utvecklingen.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbetaspråkutvecklande med barns modersmål, när detta är ett annat språk än svenska. Syftet äräven att belysa de metoder förskollärare uppger att de använder sig av i detta arbete, samt attsynliggöra de svårigheter förskollärare förmedlar att de möter. Som teoretisk grund förstudien valdes det sociokulturella perspektivet, som förespråkar att utveckling och lärandefrodas i det sociala samspelet och att språket är ett av de viktigaste verktygen för det fortsattalärandet.För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes intervjuer med fem förskollärare somsamtliga spelades in via ljudupptagning. Insamlade data analyserades med hjälp av enfenomenografisk analysmodell för att synliggöra olika uppfattningar och identifiera likheteroch skillnader bland dessa. Resultatet visar att förskollärare använder sig av kunskapen de harav att arbeta språkutvecklande i svenska och sedan utvecklar egna strategier och metoder föratt på så sätt erbjuda barnen att möta sitt modersmål på förskolan. Det blir problematiskt attkalla det för modersmålsundervisning eftersom förskollärarna oftast saknar kännedom ombarnens modersmål och därför inte kan arbeta språkutvecklande på samma sätt som i detsvenska språket, de kan inte undervisa på de språk det gäller och de kan inte agera språkligaförebilder. Därför tvingas förskollärare vara kreativa och hitta sina egna lösningar eftersomläroplanen anger vilka mål förskollärare ska arbeta mot, men riktlinjer och stödmaterial föratt nå målen saknas.

Syftet med litteraturstudien var att granska tidigare forskning som redogör för transspråkande som pedagogiskt förhållningssätt och pedagogisk praktik för att stötta flerspråkiga lågstadieelever i språkutvecklingen. De forskningsfrågor som litteraturstudien utgick ifrån var: På vilka sätt visar forskning att transspråkande pedagogik kan praktiseras i lågstadiet i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen? Vad innebär tillämpning av ett transspråkande förhållningssätt för lärare? Datainsamlingen bestod av systematiska sökningar i olika databaser och består av både internationell och nationell forskning. Analysprocessen bestod av en tematisk analys av de artiklar som vi fann relevanta för vårt syfte. De underrubriker som följer under resultat- och analysdelen är de teman som skapades under analysprocessen. Studiens viktigaste resultat visar att transspråkande kan praktiseras i undervisningen på flera olika sätt i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen. Elever får använda hela sin språkliga repertoar och bakgrundskunskaper för att både förstå innehåll och bli mer aktiva i klassrummet. Ett transspråkande förhållningssätt uppmuntrar flerspråkiga elever till flexibel språkanvändning och ser flerspråkighet som en resurs. Samtidigt pekar även resultatet på att det finns flera utmaningar för lärare när de ska inta ett transspråkande förhållningssätt i praktiken. / The purpose of this study of literature was to examine earlier research which accounts translanguaging as a pedagogical approach and pedagogical practice to support multilingual elementary school students in their language development. The questions our study aimed to answer were: In which ways does research show that translanguaging can be practiced in elementary school classrooms to support students in their language development? What does the application of a translanguaging approach imply for teachers? The collection of data was made through systematic searches in different databases made up of both national as well as international research. The analysis process consisted of a thematic analysis of the articles we found to be relevant in comparison with our purpose. The subheadings that follow in the result- and analysis section are the themes that were created in our analysis process. The most prominent result of the study shows that translanguaging can be practiced in education in several ways to support multilingual students in their language development. Students get to use their entire language repertoire and background knowledge to both understand content and be more active in the classroom. A translanguaging approach encourages multilingual students to a flexible use of languages as well as seeing their multilingualism as a resource. The results do however also show that there are several challenges when applying a translanguaging approach in practice.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att främja flerspråkiga barns språkutveckling genom olika metoder, strategier och utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer valts och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och relevanta centrala begrepp. Resultatet visade att det främst är de flerspråkiga pedagogerna som arbetar med de flerspråkiga barnens språkutveckling genom att de samtalar med barnen på sitt modersmål. Resultatet visade även att förskollärare använder sig av olika metoder och ett transspråkande arbetssätt för att barn ska utvecklas i både svenska och modersmålet. Resultatet visade också att det fanns en osäkerhet bland pedagoger som inte behärskade barnens modersmål. Studiens slutsats visade att förskollärare behöver ha ett interkulturellt förhållningssätt och motiverande och närvarande förskollärare för att kunna utveckla barns språkutveckling utifrån deras behov och förutsättningar samt inkludera alla barns språk i förskolan.

Syftet med studien är att beskriva och analysera förskollärarens uppfattning om barns språkutveckling främjas genom lek på förskolan, samt vilka verktyg beskriver förskollärarna att de används. Med hjälp av kvalitativa analysmodeller av intervjuer implementerade och skrev jag ner förskollärares svar på mina frågor om barns språkutveckling och samlade in det viktigaste datamaterialet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att studera åtta förskollärare uppfattningar på sju olika förskolor. De var fyra fristående förskolor och tre kommunala förskolor. Resultaten visade att de flesta förskollärarna trodde att de hjälpa barnen vid flera tillfällen i sin språkutveckling. Detta innebär dels en stödjande roll i barns sociala kommunikation och självkänsla i kommunikation av olika språk, dels att förskollärarna använda leken som ett verktyg i språkutvecklingen. Studien visar hur förskollärare kan uppmuntra barns fantasi och kreativitet för barns språkutveckling. Eftersom det finns så många olika språk i förskolorna här i Sverige så tycker en del att det ibland är komplicerad arbete att kommunicera med nya barn som börjar på förskola. Sammantaget var de flesta resultatet att aktiva förskollärare signifikant lekkommunikation och barns sociala relation förbättrar språkutvecklingen genom att koppla språk till lek. Det innebär att förskollärare har en stödjande och vägledande roll för att skapa möjligheter för utveckling av barns kompetens och förståelse. Detta leder till att hjälpa barnet att trivas i språket, inklusive svenska, modersmål och alla former av språk. Om förskollärare visar bristande kommunikation och närvaro i barns lek kan en svår situation uppstå på grund av till exempel bristande språk. Resultaten visade också att förskollärarna i studien ansåg att arbetet med språkutveckling behövde mycket erfarenhet av olika former av språk, såsom imitation, kroppsspråk, gester, teckenspråk och ibland en del av barnens modersmål. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna.