Reading among young people is decreasing, which is worrying, considering that good reading skills are crucial for personal development as well as for understanding the modern society. The objective of the present study has been to explore the practice of using textless books to favour reading, since research shows that there are some advantages in doing so. To that purpose, seven interviews were conducted with librarians, educators and a creativity coach who all had previous experience with working with textless books, i.e., books where the readers use their own imagination to navigate through the narrative with the aid of the pictures in the book, often in a social context. The study is based on qualitative research, where interview transcriptions were used for identifying themes, further analysed using a model for reading motivation by the researcher Linda Gambrell. The results show that there are some advantages with working with textless books, not least the many ways to use them. The study’s informants support previous research that have shown that textless books favour reading development and increases vocabulary. Some of the specific advantages according to the informants are that such books can evoke imagination, that the readers are in some sense ‘equal’, since the demands on them are low, there’s no ‘right’ or ‘wrong’ way to read the books, and everybody succeeds in reading, and that the books seem to encourage further reading. The conclusions of the study are that textless books can motivate further reading and thu

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare på olika sätt beskriver hur de arbetar för att ge förutsättningar till att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att uppfylla syftet har vi utfört sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner. Vi har i vår studie utgått från två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och transspråkande. Utifrån det transspråkande perspektivet har vi använt oss av en transspråkande modell som hjälp för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att alla förskollärare i vår studie har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet trots att andelen flerspråkighet skiljer sig åt bland de olika avdelningarna. Däremot visar resultatet att synligheten av olika språk i den fysiska miljön varierade. Slutligen belyser resultatet att förskollärarnas förhållningssätt, arbetssätt och miljön hör ihop och har en påverkan på barnens språkutveckling.Nyckelord: Flerspråkighet,

Detta examensarbete undersöker lärares förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning och hur en sådan kommer till uttryck i praktiken. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande i matematikämnet men att lärare tenderar att motsätta sig arbetssättet. Den tidigare forskningen baseras på undervisning hos lärare som undervisar i grundskolans senare del och gymnasiet. För att bredda forskningsfältet riktas detta arbete mot lärare som undervisar i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet fungerar som utgångspunkt och genomsyrar hela arbetet. Enligt detta perspektiv är språket en förutsättning för lärande och utveckling och kunskaper utvecklas i kommunikation och interaktion med andra. För att undersöka problemställningarna för arbetet används både kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning som bidrar med olika perspektiv. Resultatet visar att lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1-3 är positiva till språkutvecklande matematikundervisning och bidrar med flera exempel på hur de använder arbetssättet i undervisningen. Lärarna arbetar explicit med matematiska begrepp genom interaktion, stöttning och elevnära kontexter. Resultatet av undersökningarna visar att det finns en diskrepans i förhållningssättet hos lärarna i undersökningarna jämfört med hos lärare i tidigare forskning, då lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 har ett mer positivt förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning.

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet?Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid.

Bygga svenska är ett nytt bedömningsmaterial som publicerades av Skolverket år 2017. Syftet med materialet är att stödja lärare som undervisar nyanlända elever på bland annat språkintroduktionsprogrammet i sin bedömning av språkutveckling. Eftersom materialet är nytt för skolvärlden och undersökningar kring nyanlända elevers lärande är är ett aktuellt ämne har det väckt upp ett intresse hos mig att välja just detta ämne. Studiens syfte är att undersöka hur lärare använder materialet Bygga svenska i sin bedömning av nyanlända elevers språkutveckling samt vad lärare har för uppfattningar om materialet.De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori vars hypotes är att språkutveckling sker genom språkanvändning, Biggs teori om bedömning som lyfter upp bland annat vikten av tydliga lärandemål samt teorin om transspråkande som belyser vikten av en parallell utveckling av elevers första- och andraspråk. Undersökningsmetoden är kvalitativ och består av intervjuer och observationer. Två lärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet i ämnet svenska som andraspråk har intervjuats. De har också observerats i undervisningen.Resultaten visar att lärarna aktivt använder observationspunkterna som finns i bedömningsmaterialet såväl i sin bedömning som i undervisningen. Utöver det har det visat sig att lärarna behöver tid för att lära sig hur man kan använda materialet på ett effektivt sätt för att skapa elevmatriser som ska vara begripliga för deras elever. Resultatet visar också att den den nivåbeskrivning som visar var den enskilda eleven ligger i sin språkutveckling är otydlig för eleven. Lärarna anser därför att de behöver bearbeta den och skapa egna elevmatriser utifrån materialets observationspunkter. Slutligen har resultaten visat att Bygga svenska är ett efterlängtat material som informanterna kan använda sig av i sin bedömning av nyanlända ungdomars språkutveckling i stället för kunskapskraven gällande för lägre årskurser, som de har använt innan Bygga svenska kom ut.

I följande examensarbete är syftet att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 i svenskämnet arbetar med textsamtal för att främja elevers läsförståelse. Vidare vill vi undersöka hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse samt vilka utmaningar som kan förekomma. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är följande: Hur anser lärare att textsamtal påverkar elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare att de arbetar med textsamtal i klassrummet för att främja läsförståelse? Vilka utmaningar ser lärare med textsamtal i klassrummet? Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella teori och zonen för proximal utveckling. Vi presenterar och redogör för begreppen läsförståelse, textsamtal, högläsning och olika samtalsstrategier. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att samla in data med kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat grundar sig i intervjuer med sex behöriga lärare från två skolor. Resultatet visar att textsamtal förekommer frekvent i de berördas klassrum. Lärarna har ett positivt förhållningssätt till att använda textsamtal i undervisningen. Textsamtal kring högläsning sker ofta i helklass och när samtal kring läsläxan förekommer önskar lärarna att det sker i mindre grupper, alternativt halvklass. Studieresultat är i enlighet med tidigare forskning, att textsamtal främjar elevers läsförståelse. Studiens övergripande slutsats visar att när elever får rikliga tillfällen med textsamtal i undervisningen i samband med strategier främjas deras läsförståelse.

Syftet med studien är att undersöka om lärare uppfattar kooperativt lärande som ett språkutvecklande arbetssätt för elever med svenska som andraspråk. I studien undersöks dessutom hur lärarna ser på modersmålsanvändningen för sina elever med svenska som andraspråk. De teorier och den tidigare forskning som vi grundar vårt arbete i berör sociokulturellt perspektiv, teorier kring kooperativt lärande men även språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen bygger på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna genomfördes på två skolor i olika kommuner. I analys av resultatet har innehållsanalys använts där vi kategoriserat och färgkodat insamlade data. I resultatet och analysen redogör vi för hur verksamma lärare ser på kooperativt lärande, språkutveckling och elevers användning av modersmål i sitt klassrum. I vårt resultat har vi fått fram att lärarna anser att kooperativt lärande är ett arbetssätt som kan vara språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Resultatet visar även att elevers användning av sitt modersmål uppmuntras i olika grad beroende på vilken lärare eleven har.

Det här examensarbete handlar om språkutveckling på fritidshemmet. Huvudsyftet meddenna studie är att undersöka lärarnas perspektiv på arbetet med språkutveckling påfritidshemmet. För att kunna besvara studiens syfte har vi använt oss av följandefrågeställningar: Hur beskriver fritidspedagogerna språkutveckling på fritidshemmet?Vilka metoder och arbetssätt används för att främja språkutveckling hos eleverna påfritidshemmet? Hur upplever och beskriver fritidspedagogerna hinder som uppstår ispråkutvecklande arbete på fritidshemmet?Empiri till vår studie samlades in genom kvalitativa metoder i form avsemistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fyra olika fritidshem. Materialetfrån intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet ochnågra av dess centrala begrepp.Resultaten visar att de flesta aktiviteter som anses främja elevernas språkutvecklingsker i grupper. De mest förekommande aktiviteter som upplevs av pedagogerna somspråkutvecklande är: samtal utifrån elevernas intressen, högläsning, skapande avmultimodala berättelser och lek. Även om dessa aktiviteter anses varaspråkutvecklande kan dessa, enligt pedagogerna, inte alltid genomföras på grund avtidsbrist och stora barngrupper.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.

Syftet med studien är att undersöka samtalet mellan pedagogen och barnen under måltiden. Studien har en kvalitativ metod med observationer som stöd för att komma fram till svaren på de frågeställningar som vi har ställt. Totalt har åtta observationer utförts på två förskolor. På den ena förskolan observerades en blandad åldersgrupp med barn mellan 1–5 år gamla medan den andra förskolan hade åldershomogena grupper. Empirin analyserades med hjälp Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Analysen visade att det fanns fyra huvudsakliga teman som uppstod ofta: Omsorg, uppfostran, språkutveckling och matematik.