Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser.Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat.Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning. Resultatet pekar även på att eleverna ser sig själva till stor del som bärare av sina skolproblem och därmed också sig själva som den som behöver ändra på sig för att uppnå goda studieresultat.

Vi fokuserar i vår studie på begreppet språkstörning och har undersökt förutsättningarna som förskollärarna har för att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning. Malmö Stads gemensamma mål ”Alla barns rätt till stöd” tillsammans med läroplanens mål fick oss att fundera över vilket ansvar förskollärare egentligen har att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. I samband med egna erfarenheter där vi upplevt att kunskapen kring begreppet språkstörning har varit varierande funderade vi vidare på vilken förkunskap förskollärare har om stödinsatser för barn med språkstörning. Vidare var vi intresserade av förskolans resurser gällande språkstöd och vilken inverkan dessa har på förskollärarens förutsättningar att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning.I vår kvalitativa studie har vi intervjuat sex förskollärare, tre av dessa jobbar på en språkavdelning och tre på en icke språkavdelning. Teoretiska utgångspunkter som vi har använt oss av är specialpedagogiska perspektiv samt det nyinstitutionella perspektivet. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att majoriteten av förskollärarna, i undersökningsgruppen, efter utbildningen inte kände till begreppet språkstörning. Samtliga har i arbetslivet kommit i kontakt med barn i behov av språkstöd. Flertalet förskollärare uttryckte att de önskade mer resurser och redskap för att skapa en mer språkstimulerande miljö för alla barn.

Matematik är det ämne där flest elever upplever ett misslyckande och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Därmed är det viktigt att i ett tidigt skede upptäcka och hjälpa elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om några speciallärares erfarenheter och upplevelser av att identifiera elever i matematiksvårigheter och hur de beskriver arbetet med stödinsatser för att främja lärande och motverka att elever utvecklar matematiksvårigheter i årskurserna F-3. I studien har en kvalitativ metodansats använts. För att uppnå syftet har 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare genomförts. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk analys utifrån de specialpedagogiska perspektiven, individperspektivet och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att identifiera elever i matematiksvårigheter är genom lärares upptäckt i klassrumsundervisning och via kartläggningsmaterial. De stödinsatser som lyfts fram i arbetet med att erbjuda en tillrättalagd undervisning för elever i behov av mer stöd är samundervisning, undervisning en-till-en och i liten grupp och intensivundervisning. I resultatet synliggörs även faktorer som beskrivs påverka elevers matematikinlärning, dels individuella förutsättningar som, taluppfattning, arbetsminne, matematikångest, språkfärdigheter, dels lärmiljö där god undervisning, lärarens kompetens och laborativt material är av betydelse. Resultatet visar att det finns en strävan hos speciallärarna att utifrån identifieringen hitta inkluderande lösningar i den ordinarie undervisningen, men att ett hinder är att tid för samplanering ofta saknas vilket leder till att stödinsatser mestadels ges utanför klassrummet.

The successful development of literacy skills is of great importance to the knowledge development of students in all school subjects. It is vital to identify students who risk literacy difficulties early in order to be able to offer the right support. Early initiatives can have a big impact on studentsʼ continued development. The aim of this research is to study how teachers teaching in the early school years describe their work identifying and supporting students who risk developing literacy difficulties. To broaden this aim the following questions have been used: How do teachers work with literacy instruction? How do teachers identify students who risk developing literacy difficulties? What types of support do teachers perceive as being important for the advancement of studentsʼ literacy development? What support does the teacher use in their work in order to identify and support students who risk developing literacy difficulties? This research is a qualitative study which uses partially-structured interviews with teachers in the early school years. The theoretical starting point for this research is the sociocultural perspective. The following expressions have been used as analytical tools: the proximal zone of development and scaffolding. The result shows that teachers use both synthetic and analytical methods in the teaching of literacy in the early school years. In order to identify studentsʼ literacy capacities teachers use tests and development schedules. To be able to support students who risk developing literacy difficulties teachers adapt their teaching methods and use various teaching aids to support the students. As support to the students there also special pedagogical initiatives made by a special education teacher. The teachers describe their colleagues, special education teachers, the student health team and specialized training as their support in working to identify difficulties and support students.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på utmaningar i arbetet med nyanlända elever när det gäller att de ska uppnå målen i skolan samt inkluderas i skolan och i samhället. Med avseende på inkludering låg fokus på att undersöka hur skolan arbetar med placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper, samt vilka stödinsatser som kan erbjudas av pedagoger. Utöver detta har vi undersökt hur pedagogerna resonerar om de nyanlända elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Material har samlats in genom en intervjustudie. Resultatet pekade på att rätt placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper är betydelsefullt. Skolans stödinsatser gynnar skolutvecklingen för de nyanlända eleverna. Studien visade att förberedelseklass har sina för- och nackdelar, med en inkluderande miljö som målsättning. Pedagogerna upplevde en motiverande atmosfär trots kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Resultatet visar att viktiga aspekter för utvecklingen är realistiska mål, tid, positiv återkoppling och tålmodighet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera ett antal pedagogers uppfattningar av begreppet extra anpassningar, hur de arbetar med extra anpassningar, samt hur det har påverkat deras arbete med att stödja elever i svårigheter på ett antal grundskolor i en mindre kommun i södra Norrland. Forskningsfrågorna lyder: Hur identifieras elevernas behov av stödinsatser? Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur arbetar pedagogerna kring extra anpassningar och hur följs insatserna upp? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomfördes med nio klasslärare och tre specialpedagoger på fyra olika grundskolor i den valda kommunen. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger var medvetna om begreppet extra anpassningar, men uttrycker en osäkerhet i skillnaden mellan de olika begreppen extra anpassningar och särskilt stöd som förekommer i de allmänna råden. Dock framkommer att klasslärarna ger uttryck för att det är något de alltid har gjort, men inte uppmärksammat på det sätt som Skolverket (2014a) belyser i de allmänna råden. Studien visar att om lärare ska kunna inkludera alla elever med hjälp av stödinsatser såsom extra anpassningar, är det viktigt, att de får stöd i det arbetet, både från ledning och med stöd av resultat från forskning i det specialpedagogiska fältet i form av ökade kunskaper och verktyg som kan användas i undervisningen, samt att rutiner fastställs för hur detta arbete ska genomföras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två klasslärare i årskurs 2 på två olika skolor samarbetar med specialpedagogen för att stödja elever med lässvårigheter. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder, där intervjuer och observationer användes för att få en djupare bild av hur lärarna arbetar med elevers lässvårigheter. Resultatet av studien visar att den ena klassläraren på den ena skolan har lite samarbete med specialpedagogen medan den andra klassläraren på den andra skolan har ett starkt samarbete med specialpedagogen. Studiens slutsats är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog har stor betydelse för elever med lässvårigheter.

Bakgrund: Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar, hur de tillgodogör sig sin föräldraroll varierar från förälder till förälder. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i termer av föräldraförmåga, stöd och risker för barnet. Studien granskar forskningslitteraturen utifrån tre frågeställningar. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturöversikt, 32 primärstudier granskades. Studiens resultat granskades ur en anknytningsteoretisk aspekt samt ett empowerment perspektiv med en socialkonstruktionistisk vetenskaplig positionering. Resultat: Studiens resultat visade att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar har en bristande föräldraförmåga. Det leder till att deras barn i större utsträckning utsättas för olika risker som kan påverka deras hälsa och utveckling. Vidare visade resultatet att stöd för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i dagsläget är bristfälligt och ineffektivt på lång sikt. Däremot visade resultatet att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar är öppen för att ta emot stödsamt tillgodogöra sig stödet. / <p>2019-01-17</p>

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i behov av stödinsatser upplever gymnasieskolans likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation beträffande stödinsatser. Syftet var även att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt uppdrag beträffande stödinsatser gällande likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk ansats. Åtta intervjuer har genomförts på en skola, där sex gymnasieelever i behov av stödinsatser samt två specialpedagoger har intervjuats. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Empirin tematiserades och fyra teman togs fram: Kommunikation, lärande och stödinsatser; kommunikation, delaktighet och relationer; kommunikation, identitet och jämställdhet; kommunikation på organisationsnivå. Resultatet tyder på att den aktuella skolans organisation har svårigheter att säkra likvärdigheten utifrån jämställdhet och funktionsvariation för eleverna. Specialpedagogerna och eleverna beskriver att lärarna arbetar på olika sätt med inkludering och att elevernas stödbehov inte alltid kommuniceras till alla lärare. Här beskrivs de enskilda relationerna mellan lärare och elev som avgörande för elevernas stödinsatser. Konsekvensen kan bli att elevens tillgång till stödinsatser görs beroende av elevens kommunikativa kompetens samt lärarens kompetens och lärarens förväntningar utifrån genus. På en skola bör tillgången till stödinsatser därför säkerställas organisatoriskt och inte vara beroende av de enskilda relationerna, för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.