I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

Syftet med studien är att undersöka hur en tillgänglig lärmiljö för frisörelever på nationellt hantverksprogram med diagnoserna autism och adhd skapas på arbetsplatsförlagt lärande (APL) med fokus på anpassningar, stödinsatser, ansvarsfördelning och samverkan. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare från yrkesprogram med inriktning frisör och handledare på frisörsalonger. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom på grund av den pågående pandemin med covid-19. Den salutogena teorin KASAM och ekologisk systemteori användes i analysen och relationellt perspektiv var det specialpedagogiska perspektivet i studien. Resultatet visar att eleverna med diagnosen autism eller adhd inte får de anpassningar och stödinsatser de behöver för att få en begriplig och hanterbar lärmiljö på frisörsalongerna. Vidare får inte handledarna den information som de behöver för att kunna hjälpa eleverna med diagnosen autism eller adhd och yrkeslärarna hamnar i ett dilemma med sekretessen kring diagnoserna. Samverkan mellan yrkeslärarna och handledarna varierar i hur detta fungerar men med en god relation emellan yrkeslärarna och handledarna fungerar detta bättre. När det gäller ansvarsfördelningen var det skillnader och ett stort ansvar vilar på den enskilde yrkesläraren och handledaren. Det finns en stor efterfrågan på kunskap kring autism och adhd hos handledarna som skolorna behöver ta vara på för att utveckla informationskurser kring området.

Syftet med denna studie var att få kunskap om olika faktorer som bidrar till att ungdomar med problematisk skolfrånvaro återvänder till utbildning eller arbete och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens och uppdrag kan understödja denna återgång. Tidigare forskning visade värdet av ett tidigt ingripande vid problematisk skolfrånvaro. Forskningen visade vidare hur studie- och yrkesvägledare kan bidra med olika stödinsatser för att främja ett återvändande till skola eller arbete. Studien grundar sig på intervjuer med utbildade, studie- och yrkesvägledare och ungdomar med en bakgrund av problematisk skolfrånvaro. Resultatet i studien visade betydelsen av att ungdomarna hade vuxna i sitt kontaktnät som var förstående och närvarande för att främja ett återvändande till utbildning eller arbete. Resultatet visade vidare att studie- och yrkesvägledarna arbetade utifrån att synliggöra, stödja och strukturera. De arbetade med elevens inre motivation samt samverkan med interna-, externa aktörer och föräldrar för att främja ett återvändande för elever med problematisk skolfrånvaro.

I såväl läroplaner som samhället i stort ställs höga krav på den kommunikativa förmågan och matematiska kunskaper. Svenska skolresultat visar att det finns ett behov att granska och säkerställa undervisning i matematik i relation till elevers språkliga kunskaper. Påverkade kunskaper i dessa områden kan leda till negativa konsekvenser för eleven, både vad det gäller mående och begränsade utbildningsvägar. Utifrån problemområdet har vi formulerat syftet att med denna studie belysa speciallärare och specialpedagogers perspektiv på specialpedagogiskt arbete för att främja matematikutveckling i tidiga skolår, med ett särskilt fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvalitativ metodansats, där sex speciallärare och sex specialpedagoger intervjuats. Resultatet visar att elevers svårigheter uppmärksammas genom samverkan och kartläggning. Vidare beskriver respondenterna att främjande och förebyggande arbete organiseras för elever med läs- och skrivsvårigheter kopplat till svårigheter i matematik genom stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå. Svårigheter som identifierats i matematik kopplat till läs- och skrivsvårigheter beskrivs delvis bero på yttre faktorer såsom undervisningsmiljö, men även som ett resultat av elevens oförmåga att kunna läsa, tolka och förstå det matematiska innehållet. Respondenterna anser att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Slutsatsen av denna studie är att det finns många faktorer som påverkar elevens matematiska utveckling, och att hur kartläggningsarbete och stödinsatser planeras påverkar just detta. Resultatet från intervjuerna tyder på att det sker ett gediget arbete kring kartläggningar i verksamheterna, men att det saknas tid för reflektion och återkoppling av dessa. Detta bidrar till att de insatser som planeras för elever i svårigheter inte alltid blir riktade till elevens specifika behov. Det finns olika orsaksförklaringar till detta, en av dessa är en prioriteringsfråga utifrån resurser, men också ämneskompetens och ämnets status.

Studiens syfte är att belysa specialpedagogiskt arbete för att främja delaktighet, lärande ochutveckling för elever med diagnosen språkstörning. Studien har en kvalitativ forskningsansats ochbaseras på semistrukturerade intervjuer med skolledare och speciallärare från F-9. Resultatet visaratt det finns ett förtroende, ett samarbete och en samsyn mellan speciallärare och skolledare vilketunderlättar det specialpedagogiska arbetet. Det framkommer att det finns goda kunskaper kringtillgänglig lärmiljö och våra informanter lyfter ett flertal stödinsatser som är gynnsamma för elevermed språkstörning för att eleven ska känna delaktighet och lärande. Samtidigt framkommer det attdet inte alltid finns kunskap om språkstörning vilket kan göra det svårt att veta vad som gör skillnadför den enskilda eleven och vilka specifika insatser som behövs. Logoped som profession är någotsom saknas i skolan och i studien lyfts det fram som en brist eftersom skolpersonal behöverstöttning i arbetet med elever med språkstörning.

För grundskolan i Sverige finns obligatoriska screeningar i matematik, där avsikten är att mäta kunskaper och identifiera kunskapsluckor. Studien innehåller nedslag gjorda i två kommuner för att få en inblick i hur de arbetar med screening för att kartlägga kunskaper och hur resultaten används formativt. De kommuner som undersökningen gjordes i ligger i två olika län i Sverige, en i norra mellansverige och den andra i mellansverige. I respektive län var det 4 och 5 respondenter som är verksamma matematiklärare och speciallärare mot matematikutveckling. Intervjuerna var halvstrukturerade. Frågorna de svarat på handlar om hur just de genomför och analyserar screeningar, samt hur de använder sig av resultaten för att planera undervisning. Syftet var att lyfta fram fungerande arbetssätt med tydliga riktlinjer och goda exempel där matematiklärare och speciallärare samarbetar kring screeningresultat för att öka måluppfyllelsen i matematik. Förhoppningen med studien var att framkomna resultat ska kunna användas för att utveckla och förbättra arbetet kring screening. Resultatet visar att på de flesta skolor där respondenterna i den här studien arbetar sker analysmöten eller andra forum där screeningresultat diskuteras och resultaten av insatta åtgärder följs upp på olika sätt. Studien visar att uppföljningsarbetet ser väldigt olika ut och att det är mer sällan själva processen för arbetet med screening och dess efterarbete följs upp, utvärderas och förändras utifrån framkomna resultat. Med processen menas att man utvärderar när och hur man gör screenings, försöker förbättra och effektivisera för att få det mer hanterbart och i slutändan kunna öka elevernas måluppfyllelse genom att effektivare kunna identifiera fler kunskapsluckor i ett tidigare skede. När man inte systematisk utvärderar de olika processtegen påverkas undervisningen på så sätt att den inte utvecklas på samma sätt den skulle gjort om man utvärderade och använde sig av resultaten. Brister i uppföljningsarbetet framkommer i resultatet och i studien visar det sig bero på bristande resurser, tidsbrist och kompetens. I resultatet framkom inga tydliga riktlinjer på organisationsnivå eller någon systematisk modell som fungerar heltäckande. Studien lyfter istället fram goda exempel som skulle kunna ingå i en fungerande systematisk modell.

Sammanfattning/Abstract Forskning visar att ungdomar med ADHD har signifikant sämre motivation i skolan än elever som inte har diagnosen. Många elever lämnar grundskolan varje år med ett starkt skolmotstånd, låga meritvärden och ett dåligt självförtroende. Skolverkets granskningar visar på bristande stödinsatser för elever med ADHD ute på skolorna. Både den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön behöver utvecklas. Syftet med studien har därför varit att studera vad elever med ADHD har för upplevelser och tankar om vad som bidrar till både bristande motivation och till motivation, så att vi som arbetar i skolan ska få större kunskap och förståelse för vad dessa elever kan behöva. Fallstudien som metod har använts och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 elever i åk 3-6 i Sverige. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys använts. Resultatet presenteras under 7 övergripande teman som på olika sätt sammanfattar det som påverkar elevernas motivation positivt och negativt. Eleverna blir t.ex. påverkade av hur intressanta och roliga uppgifterna är och vilken nytta de ser med dem. Även svårighetsgraden påverkar dem. De vill t.ex. kunna lyckas med sina uppgifter, läxor och prov. Olika personer som t.ex. elever och lärare har stor inverkan på motivationen, liksom elevernas egna mående. Eleverna har olika former av stödinsatser som både ges individuellt och i den ordinarie lärmiljön. Alla stödinsatser uppskattas, och särskilt insatser som bidrar till ett bättre fokus och en tydligare skoldag.

Med bakgrund i tidigare forskning, där det påvisats att flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ofta missas i skolmiljön, har denna undersökning genomförts i syfte att undersöka hur lärare i låg- och högstadiet uppfattar sin egen medvetenhet om och kunskap i att identifiera och arbeta kring flickor med NPF-relaterade svårigheter i skolmiljön, samt om uppfattningen hos lärare skiljer sig mellan låg- och högstadielärare. Genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tre låg- respektive högstadielärare ämnar denna studie att undersöka frågor som vad lärare upplever sig besitta för kunskaper kring NPF, diagnosens påverkan på eventuella stödinsatser och lärares egna reflektioner kring hur de arbetar med såväl klassrumsmiljö som med vårdnadshavare. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån ett kritiskt perspektiv och resultatet relaterades till såväl tidigare forskning som skollagen (2010:800). I resultatet framkom en kompletterande syn på fenomenet att flickor missas, då denna undersökning visade på att flickorna blir identifierade tidigt utan att lyftas med elevhälsoteam så länge de når kunskapsmålen och att en diagnos kan vara en avgörande faktor för att dessa flickor ska få rätt stödinsatser.

SammanfattningMalmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades. Observationerna gjordes i elevgrupper där pedagogerna var verksamma. Resultatet visade att skolorna använde sig av en variation av arbetssätt genom arbete med flera metoder parallellt, att variera arbetssätten över tid och genom att eleverna fick hjälp både i och utanför klassrummen. Den mångfald som präglade skolverksamheten fanns grundlagd i pedagogernas inbördes samsyn och i deras arbete med och syn på eleverna. Mångfalden innebar att det blev ett mjukare klimat på skolorna och att eleverna lärde sig att möta och hantera olikhet.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.