Sveriges städer står inför en ökad dagvattenproblematik till följd av klimatförändringar och förtätning som ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Blå-grön infrastruktur har föreslagits som en alternativ metod att hantera ökad nederbörd och har därmed integrerats långsamt in i städers dagvattenhantering. Ytterligare forskning krävs för att öka förståelsen för hur implementation av blå-grön infrastruktur kan ske. Studiens syfte är att identifiera möjligheter och hinder vid implementering av blå-gröna lösningar i kommunerna Malmö och Växjö. Studien grundades på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom respektive kommuners dagvattenhantering. Studiens resultat visar på att trots många möjligheter för blå-grön infrastruktur så begränsas övergången till en mer hållbar dagvattenhantering av flertal hinder. Fler insatser inom utbildning, lagstiftning och samarbete kan öka implementationen av blå-grön infrastruktur och främja en mer hållbar dagvattenhantering.

Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka ifall större och mindre städer står inför olika utmaningar i och med den ökade e-handeln som skett under Covid-19.  De metoder som använts är informationssök för att få fram vad tidigare forskning säger angående ämnet. Den tidigare forskningen berättar de utmaningar städer kommer stå inför i och med e-handeln. Det gjordes intervjuer för att få svar på studiens syfte och frågeställning. Intervjuerna skedde med personer som jobbade med stadsplanering och näringslivsutveckling. Det resultat vi fick från intervjuerna är att butiker är en avgörande faktor i att få en levande stadskärna. Den gemensamma utmaningen större och mindre städer står inför är därför att värna om butikernas existens i stadskärnan. Butikerna i större städers centrum har en annan förutsättning då de ofta konkurrerar med externa köpcentrum som erbjuder lägre priser och större utbud. Det är även vanligt i större städer att det är stora butikskedjor som bedriver det mesta av handeln i staden som invånarna inte känner lika stark relation till som de gör i de mindre städerna. I mindre städer så har invånarna ofta en stark relation med butikerna vilket gör att vissa butiker besöks ändå, trots sämre utbud och pris jämfört med e-handeln. Handeln ska även ses som en upplevelse för konsumenterna. Större och mindre städer har olika förutsättningar för att göra handeln till en upplevelse.  Slutsatsen som kan dras från arbetet är att bevarandet av handeln i stadens centrum är avgörande för att behålla en levande stad. Större och mindre städer står även inför olika utmaningar för att hålla butikerna vid liv. Nyckelord: E-handel, stadskärna och stadsplanering / The purpose of this study is to investigate if large and small cities will face the same challenges with the increased e-commerce we have seen during Covid-19. We startet the study with searching for information about our subject and got to know what previous studies showed. The studies showed that larger and smaller cities will face diffrent challenges duo to e-commerce. The method we used to get answer of our issue were interviews. The interviews were made with people who worked with city planning. The results we got from the interviews were that the stores were an deciding factor to keep a lively city center. The mutual challange large and small cities have is to keep the stores in the city center alive. The stores in large cities have other conditions compared to small cities. Stores in large cities are often outcompete by external shoppingcenters who can offer lower prices and a wider selection of products. It is also common that the stores in large cities are retail chains wich the customers don´t have any connection with, compared to small cities where the people values the stores more. It means that the residents will visit the stores although the smaller supplys and the higher prices. To shops in the city should be an experience. Large and small cities have diffrent prerequisites to make shoping a good experiance for the residents. The conclusion we make after the study is that keeping the stores alive is the most important thing for the cities. In keeping the stores alive large and small cities will face diffrent challenges. Keywords: e-commerce, city center and city planning.

Två tredjedelar av världens växthusgasutsläpp kommer från energianvändning varpå de klimatutmaningar som världen står inför till stor del är en energirelaterad utmaning. Sverige har som mål att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Eftersom bostads- och servicesektorn står för 40% av landets totala energianvändning behöver sektorn genomföra förändringar för att målen ska kunna uppnås. Även byggsektorn blir berörd och där finns behov av att gå ifrån traditionella metoder. Nuvarande projekt behöver utvärderas för att kunna dra lärdomar till kommande projekt. Kommuniceras inte lärdomar vidare finns risk att misstag återupprepas.  Sankt Kors, ett kommunalt fastighetsbolag med fokus på kontorsverksamhet, är drivande i utvecklingen av stadsdelen Ebbepark i Linköping. Stadsdelen ska vara energisnål med fokus på innovation för att energieffektivisera energianvändningen. Denna studie bidrar till att, genom utvärdering av energisystemet i Ebbepark, identifiera framgångsfaktorer och fallgropar som kan beaktas vid kommande utformning av energisystem i nya stadsdelar. Utvärdering har gjorts i förhållande till funktion, miljömässig hållbarhet och socioteknisk utformning. Studiens kartläggning av energisystemet och undersökning av dess framväxt visat att det finns flertalet såväl tekniska som sociala aspekter som påverkar utformningen av energisystem. Det är därför av hög relevans att applicera ett sociotekniskt perspektiv.  Kartläggning av Ebbeparks energisystem visade att det tekniska systemet inkluderar flöden för att tillgodose byggnadens energibehov vilka i fallet är fjärrvärme, fjärrkyla, el från kraftnätet, el från solceller samt värme och kyla från geolager. Det sociala systemet inkluderar bland annat projektledning, beslutsfattare, driftpersonal och användare. Med andra ord både de som utvecklar systemet liksom de som i slutändan brukar det. Sociala systemet inkluderar genom dessa grupper också kommunikation, dokumentation och icke-tekniska artefakter.  Utvärdering av energisystemet och dess framväxt visar på flera fallspecifika faktorer som bidrar till att uppnå funktion och miljömässig hållbarhet, men att systemets utformning och därmed användning kan vara suboptimerat och därmed till viss del inte uppfylla socioteknisk utformning. Främst konstateras fallspecifika fallgropar gälla driftöverlämning och infasning för systemet vilka varit korta i förhållande till systemets komplexitet och omfattning. Vidare konstateras problem kring hur kunskap integreras i verksamheten, resursåtgång vid framtagande av dokument samt relevans av dokument också bli fallgropar. Fallspecifika framgångsfaktorer rör främst de tekniska komponenterna där komponenterna kan ses som framgångsfaktorer i sig men där kombinationen och helheten bidrar till att både minskad klimatpåverkan, flexibilitet, energieffektivisering och energiprestandamål uppnås.  Flera av de framgångsfaktorer och fallgropar som identifierats för Ebbepark anses inte vara generaliserbara eftersom varje stadsdel har sina unika förutsättningar. De framgångsfaktorer som identifierats kan konstateras främst röra den tekniska delen av energisystemet medan fallgroparna rör den sociala delen. Det tycks generellt finnas ett större fokus på optimering av det tekniska systemet än det sociotekniska. / Two thirds of the world ́s green gas emissions emerge from energy use, whereupon the climate challenges facing the world are largely an energy related challenge. Sweden aims to achieve a 50% more efficient energy use by 2030 compared with 2005. Since the housing and service sector accounts for 40 % of Sweden’s total energy use, the sector needs to implement changes in order to achieve the goals. The building sector is also a relevant part and it needs to change its’ traditional methods. Evaluation of current projects enables for lessons to be learned which can be used in future projects. If lessons are not communicated to future projects, there is a risk that mistakes will be repeated.  Sankt Kors, a municipal real estate company with a focus on office operations, is a driving force in the development of the Ebbepark district in Linköping. The district will be energy-efficient with focus on innovation to make energy use more efficient. This study helps to, through evaluation of the energy system in Ebbepark, identify success factors and difficulties that can be considered in the future design of energy systems in new districts. Evaluation has been made in relation to function, environmental sustainability and sociotechnical design. By mapping the energy system and examining its emergence, the study has shown that there are several technical and social aspects that affect the design of energy systems. It is therefore of high relevance to apply a socio-technical perspective.  Mapping of the energy system shows that the technical system includes flows intended to meet the building's energy needs, which in the case of Ebbepark means district heating, district cooling, electricity from the power grid, electricity from solar cells and heating and cooling from geoenergy storage. The social system includes, among others, project management, decisionmakers, operating staff and users. In other words, both those who develop the system as well as those who ultimately use it. Through these groups, the social system also includes communication, documentation and non- technical artifacts.  Evaluation of the energy system and its emergence shows several case specific factors that contribute to achieve function and environmental sustainability, but that the design of the system and thus its use, may be sub optimized and therefore partially not achieve sociotechnical design. Identified case specific difficulties mainly regard operational handover and technical adjustment. Technical adjustment and learning period of the system has been too short in relation to the system's complexity and scope. Furthermore, problems regard how knowledge is integrated into the business, resource consumption when bringing forth documents and the relevance of documents. Case specific success factors mainly concern the technical components where the components can be seen as sucessfactors themselves, but that the combination of the technologies and the system as a hole contributes to both reduced climate impact, flexibility, energy efficiency and achieving energy performance.  Several of the success factors and difficulties identified for Ebbepark are not generalizable because of each districts’ unique conditions. The success factors mainly concern the technical part of system while the difficulties concern the social part. In general, there seems to be a greater focus on optimizing the technical system rather than the sociotechnical one.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge tekniska högskola under år 2021 och handlar om hur svenska kommuner planerar att använda digitala tvillingar. En digital tvilling är i korthet en smart digital modell som kan användas för att bland annat organisera och visualisera information samt utföra analyser. Digitala tvillingar har blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen och flera av Sveriges kommuner arbetar med att utveckla digitala tvillingar. Det finns dock ingen entydig definition om vad en digital tvilling som används inom samhällsplanering är, hur de planeras att användas eller varför kommunerna väljer att utveckla digitala tvillingar. I uppsatsen undersöks därför vilka föreställningar som finns kring hur och varför digitala tvillingar används inom kommunal samhällsplanering, vilka faktorer som styr hur de digitala tvillingar används samt vilka val som ligger till grund för de digitala tvillingarnas utformning. Uppsatsen undersöker även på vilket sätt som implementeringen av detta nya digitala verktyg kan påverka planeringen och planerarens roll. Frågorna besvaras genom intervjuer med representanter från fem av de svenska kommunerna som arbetar med att ta fram digitala tvillingar. De kommuner som har intervjuats är Helsingborgs stad, Göteborgs stad, Vänersborgs kommun, Karlskrona kommun och Östersunds kommun. För att undersöka vilka politiska ställningstaganden som finns kring digitala tvillingar och hur dessa i sin tur påverkar samhällsbyggnadsprocessen har dokumentstudier genomförts av nationella dokument som berör samhällsbyggnadsprocessen. Studiens teoretiska ramverk är teorin om sociotekniska system. Teorin används för att synliggöra hur tekniska och sociala faktorer står i relation till varandra för att sedan undersöka om det är de sociala eller de tekniska faktorerna som styr hur de digitala tvillingarna utformas och hur de planeras att användas i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunerna har en stark tilltro till teknik och att de digitala tvillingarna förväntas lösa många problem. Det har även framkommit att det finns en förväntan om att digitaliseringen kommer att bidra till effektivare processer som leder till bättre beslut. Studien visar även att planeringen kan utvecklas mot att både bli mer rationell än idag, men även att planeringen kan bli mer kommunikativ då de digitala tvillingarna ger förutsättningar för samverkan och dialog.

Planeringen av de sydöstra stadsdelarna har de senare åren blivit en alltmer viktig politisk fråga till följd av ett avtal som slöts mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun 2017. Enligt lag måste kommunen hålla i samråd när nya bostadsområden planeras, där medborgarna har möjlighet att delta och yttra sina synpunkter. Syftet med denna studie var att undersöka vad kommunen har för mål med den deltagande planeringsprocessen och hur den har upplevts i praktiken. Utöver det syftar även studien till att diskutera huruvida deltagandeplanering är meningsfull. För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ studie, där intervjuer med Uppsala kommun och Föreningen Sydöstra Uppsala genomfördes. Dokument från kommunen och föreningen analyserades för att ge bakgrund och information till deltagandeprocessen. Studien visade att kommunens mål med deltagandeprocessen var att beakta medborgarnas synpunkter och svara på frågor utifrån fakta som finns. Samråd och medborgardialoger var sätt för kommunen att få medborgarna mer delaktiga. Föreningen känner sig däremot exkluderad och negligerad. De menar att kommunen förbiser medborgarnas intressen och att processen med samråd och medborgardialoger har varit meningslös.

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

Detta arbete har till syfte att belysa barn och ungas rättigheter och möjligheter till delaktighet i trafik- och stadsplaneringen. Undersökningar visar att barn och ungas medbestämmande ofta försummas trots att det finns en vilja att vara delaktiga. Även om det i teorin finns tecken på förändringar, så finns det få konkreta bevis på att deltagande verkställs i verkligheten. Enligt Barnkommissionen ska barns bästa beaktas vid alla åtgärder som rör barn. Barnet ska ses som en samhällsmedborgare med rätt att på egen hand uttrycka sina åsikter. Barnkonventionens lydelse har lett till att barnperspektivet allt oftare nämns när beslutsfattare uttalar sig om barns bästa. Definitionen av barnperspektivet varierar dock utifrån vem som tillfrågas vilket gör att begreppet tenderar att används lättvindigt. En del av problematiken ligger också i att det saknas förståelse och kunskap för vad delaktighet egentligen innebär. Från de vuxnas perspektiv kan barns deltagande handla om att validera redan fattade beslut, medan barns agendor innebär en önskan att förändra samhället och göra sin röst hörd. För att barn och unga ska ha förutsättningar för att vara delaktiga i trafik- och stadsplanering krävs det således att de inkluderas i processen och detta kan endast ske genom aktiva insatser. Dessutom krävs det att barn innehar grundläggande kunskap om det man ska vara delaktiga i. Trafik- och miljöfrågor är de större kunskapsområdena som skolan har ett särskilt ansvar för. Barns medverkan i beslut om sin miljö är en förutsättning för förståelse om demokrati och samhällsform. Skolans arbete med trafik, miljö och samhällsplanering ska ge elever insikter och kunskaper om hur ett långsiktigt hållbart samhälle och transportsystem skapas. Trots detta visar flertalet undersökningar att trafikundervisningen i de svenska grundskolorna är eftersatta, något som får konsekvenser för barns möjlighet att utöva sin medborgerliga rätt till medbestämmande. I detta arbete granskas barnperspektivet och barns delaktighet i södra Hyllie, en del av Malmös nyaste stadsdel där möjligheterna varit goda att implementera barnkommissionens målsättningar i utvecklingen. / This thesis aims to illustrate children and young people's rights and opportunities for participation in traffic and urban planning. Studies show that children's co-determination is often neglected despite the willingness to participate. Although there is evidence of changes in theory, there are few concrete evidences which demonstrates that participation is implemented. According to the Children's Commission, children's best interests should be considered in all actions concerning children. In addition, the child should be seen as a citizen of society with the right to express his or her own opinions. The Children's Convention has led to the fact that the children's perspective is increasingly mentioned when decision makers comment on the best interests of children. However, the definition of the child perspective varies according to who is asked which makes the term tends to be used lightly. Part of the problem also lies in the lack of understanding and knowledge of what participation actually means. From the adult perspective, children's participation can be about validating already made decisions, while children's agendas mean a desire to change society and make their voice heard. In order for children and young people to have the prerequisites for being involved in traffic and urban planning, they are required to be included in the process and this can only be done through active efforts. Additionally, children need basic knowledge of what they want to be involved in. Traffic and environmental issues are the major areas of knowledge for which the school has a responsibility to teach. Children's participation in deciding on their environment is a prerequisite for understanding democracy and society. The school's work with traffic, environment and community planning will provide students with insights and knowledge about how to create a long-term sustainable society and transport system. Nevertheless, most surveys show that traffic education in Swedish elementary schools has been neglected, which has consequences for children's ability to exercise their civic right to co-determination. In this thesis, the children's perspective, and children's participation in southern Hyllie, a part of Malmö's newest neighborhood, is examined, where the possibilities have been good to implement the child commission's goals in the development.

SammanfattningDenna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomeninom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vimänniskors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står.För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view påKonsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst ochplats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie villvi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kanse på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrundatt stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårtframtida arbete som stadsplanerare.Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och denabstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang iempirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning.Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriskabevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. Idetta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samtmänniskans samspel med plats och konstverk.Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsadekritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin ochsamhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte avallmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som enprovokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. Detalar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning.I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människorsuppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av ensamhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsattsför kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd ochoffentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding.I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori ochegna reflektioner.Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwonskonstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer medallmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummetmed den postmoderna konsten som riktmärke.Trevlig läsning!Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering,Kritik, Postmodernism. / This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands.To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners.We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation.We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case.In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment.In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections.With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark.Enjoyable reading!Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.

Att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocesser har länge varit en utmaning i den representativa demokratin. Denna studien syftar på att undersöka Amiralsstadens kunskapsallians. Vi vill även undersöka om kunskapsalliansen, som metod, främjar deltagande och involvering i planeringsprocessen. Meningen med kunskapsalliansen är att det ska ske ett utbyte av kunskap mellan de olika parterna som medverkar för att arbeta och utveckla lösningar inom varje område. Denna kvalitativa studien består av en fallstudie på kunskapsalliansen i Amiralsstaden.Vidare har intervjuer genomförts med tre personer med olika roller som varit engagerade i kunskapsalliansen i Amiralsstaden. Intervjuerna kompletterades med analyser av relevanta dokument för att införskaffa oss en bredare förståelse för fallet.Med utgångspunkt i vår studie och i koppling till vårt teoretiska ramverk framkommer det att det funnits svårigheter i att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocessen vilket har sin grund i resursbrister som utgör hinder för ett ökat deltagande. / Achieving an increased level of participation in planning processes have for a very long time been a challenge in the representative democracy. This study aims to investigate the kunskapsallians; meaning it consists of a group of participants (i.e. citizen or officials), applied in Amiralsstaden. We will also examine whether the alliance of knowledge, as a method, encourages participation and involvement in the planning process. The purpose with the method kunskapsalliansen is that there should be an exchange of knowledge between the different parties that contribute to working and developing solutions in each area. This qualitative study consists of a case study focusing on the alliance of knowledge in Amiralsstaden.Furthermore, interviews have been conducted with three individuals; with various roles and tasks ,who have been involved in the alliance of knowledge in Amiralsstaden. The interviews is complemented with an extensive analysis of relevant documents in order for us to obtain a more comprehensive understanding of this case study.With the basis of our study and in connection to our theoretical framework it appears to have been difficulties in reaching an increased level of participation in the planning process. In turn, the difficulties seem to lie in insufficient resources.