Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar formell och informell maktutövning inom governance-styrd planering. Studien syftar till att undersöka vilka förutsättningar som finns för Malmö stad att implementera en blandning av upplåtelseformer på stadsdelsnivå inom ramen för existerande maktstrukturer. Arbetets empiriska material har insamlats genom intervjuer med tjänstemän på Malmö stad samt genom en dokumentanalys av Malmö stads strategiska dokument. Resultaten har visat att markägande har varit oumbärligt för kommunens sociala hållbarhetsarbete då det kan ses som ett verktyg för maktutövande både på formella och informella grunder. På ett formellt plan kan kommunen ställa krav på en blandning av upplåtelseformer på den mark de äger. På ett informellt plan skapar kommunens politiska viljor en normerande kunskap som privata byggherrar följer även på sin privata mark för att stärka sin förhandlingsposition i senare samarbeten med kommunen. Kommunen involverar helst de byggherrar i samarbeten som tar ett socialt- och ekologiskt ansvar. Vi har även sett att privata aktörer är medskapande av normerande kunskap på såväl statlig, regional och kommunal nivå. Privata aktörer har även en större makt att presentera rationaliseringar som rationella eftersom deras verksamhet kan sakna transparens. / Abstract This thesis focuses on formal and informal power relations in governance-run urban planning. Our aim has been to examine the conditions for the city of Malmö to implement the goal of mixed tenure and how it is affected by power relations in public/private partnerships. The empirical material has been gathered from interviews with planners and strategic documents. Our results show that Malmö’s means for achieving their social sustainability goals are tightly linked with land ownership, which can be understood as a means for the municipality for exercising power both formally and informally. Formal demands can be put on the mixing of tenure in housing stock placed on land owned by the municipality. The municipality favours private actors who take social and ecological responsibility. Informally the municipality thus defines a reality that private actors uphold and base their work on to strengthen their position with the municipality to get future contracts. Governance can be seen in both municipal, regional and government levels through private actors influence on public actors’ creation of knowledge. Furthermore, we have seen indications that private actors may have a greater possibility to present rationalizations as rational due to the lack of transparency inherent in Swedish governance-planning.

Att förnya en bekant miljö som innehåller flera omfattande kulturvärden är inte enokomplicerad process. Det är flera aktörer och instanser inblandade i alla planprocessersom gäller förändringar i den fysiska miljön. Nybyggnation och andra kraftiga ingrepp ien fysisk miljö med flera kulturvärden och kulturmiljöer är en utmaning på flera plan. Iarbetet mot en förnyelse i dessa miljöer skall allmänheten, invånare, sakkunniga ochpolitiker mötas och enas med flera lagstiftningar och regler, översiktsplaner,detaljplaner, skydd för enskilda byggnader, kommunala dokument, ekonomi, åsikter ochäven känslor. Politiker, statliga instanser, sakkunniga och allmänheten eftersträvar olikaresultat och mål med den fysiska miljön och jobbar därefter i olika riktning. Detta kan leda till en spricka och en oförmåga att förstå varandras perspektiv mellan allainblandade och det leder till att planprocessen blir mer utdragen. Detta examensarbete är en studie som undersöker hur kulturmiljöer värderas hos allainblandade i den fysiska planeringen samt hur nybyggnation i kulturmiljö värderas ochhanteras hos alla inblandade i den fysiska planeringen. Det är ett teoretiskt ramverk somligger till grund för arbetet och detta är framtaget ur redan framtagen forskning somfinns kring ämnet om nybyggnation i kulturmiljöer. Det är en fallstudie som grundar sigi ett specifikt fall – Kulturhuset på Stortorget i Karlskrona. Det är ett omfattande empiriav kommunala dokument, lagstiftning, yttranden kring fallet som har studerats ochanalyserats utifrån en kvalitativ textanalys samt argumentationsanalys som metod.Studien resulterade i hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras genom estetiskvärdering, kulturhistorisk värdering, anpassning och samarbete. Utifrån dessa harslutsatser dragits för att se hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras, värderas ochdiskuteras i den fysiska planeringen.

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.

I samband med att barnkonventionen antagits som svensk lag har frågan om ett barnperspektiv på den fysiska planeringen i Sverige blivit aktuell. Svenska tätorter växer, men den förtätning som tillväxten innebär genomförs ofta på bekostnad av de utomhusmiljöer som barn använder i sitt lekande. Lek är nödvändigt för barnets utveckling, och för att säkerställa att barn har möjlighet att leka utomhus i tider av förtätning krävs en medveten fysisk planering. Detta kandidatarbete undersöker hur förtätade urbana utomhusmiljöer kan utformas med lekvänlighet i åtanke. Undersökningen görs dels genom en kunskapsöversikt som sammanfattar de förutsättningar som krävs för en lekvänlig utomhusmiljö, dels genom en omgestaltning av utomhusmiljön i kvarteren Oxnö, Ingarö och Möja i Farsta, Stockholm, vilka alla ska förtätas. Slutsatserna av kunskapsöversikten visar att lekvänlighet utomhus i synnerhet skapas genom miljöer som är fria från onödiga risker, lätta att nå, innefattar vegetation samt erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Det gestaltande projektet har genomförts mot bakgrund av dessa slutsatser.

Syftet med studien är att analysera och diskutera broars roll i stadsplanering, som ett strategiskt verktyg för att stimulera invånarnas rörlighet och minska segregationen mellan stadsdelarna. Undersökningen fokuserar på den "kontroversiella bron” mellan stadsdelarna Rinkeby och Stora Ursvik i norra Stockholm, som har varit ämne för politisk debatt samt trafikbegränsande åtgärder. Uppsatsens syfte är att få en konkret förståelse för varför bron har varit stängt, sedan den färdigställdes år 2017. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom studiens fokusområde, relevanta teoretiska ramverk samt semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän som är välinformerade om broprojektet och en enkätundersökning till boende i området med frågor om brons påverkan. Majoriteten av de som har medverkat i enkätundersökningen upplever en fördelaktighet med att behålla bron, då det inte bara främjar rörligheten, utan bidrar till ett mindre gap mellan stadsdelarna och ett mer inkluderande samhälle. Enligt tjänstemän är bron mellan Ursvik och Rinkeby betydelsefull brytpunkt i förbindelse mellan stadsdelar för att bryta de befintliga psykosociala barriärerna som uppstår. Detta bidrar till ett öppet samhälle av solidaritet bland invånarna.

För att hantera klimatförändring och växande städer måste samhällen utvecklas för att vara hållbara. Dessutom måste mänskligt beteende förändras för att stadsutvecklingen ska uppnå hållbarhetsmålen. En stad som har integrerat hållbarhetsaspekter i sin stadsutveckling är Sundsvall. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser och åsikter om hållbar stadsutveckling i Sundsvalls innerstad. För att studera detta på djupet har en kvalitativ intervjustudie med 6 respondenter genomförts. I intervjuerna framkommer en positiv uppfattning om hållbarhet och hållbar stadsplanering bland samtliga respondenter. Attityderna som respondenterna uttrycker är däremot negativ gentemot Sundsvalls hållbara stadsutveckling. Majoriteten av deltagarna upplever inte att stadsutvecklingen har påverkat deras val av hållbara alternativ i vardagen, medan en respondent anser att den har gjort det. Respondenterna menar att de har skapat nya strategier för att röra sig i staden som följd av stadsutvecklingen. Resultatet indikerar att invånarnas behov inte beaktats i planeringsprocessen, en aspekt som tidigare forskning menar är väsentlig för att lyckas med hållbar stadsutveckling. Respondenterna menar att det finns kontextuella omständigheter som påverkar möjligheten att göra hållbara val. Tidigare forskningsresultat menar att det finns en tidsaspekt och att individers upplevelser och attityder kan förändras efter tid. Respondenternas beteende indikerar att de inte har acklimatiserat sig till förändringarna.

Denna studie, genomförd i samarbete med Sweco, syftar till att utveckla en omfattande modell för datadriven och hållbar stadsplanering med fokus på användningen av geografiska informationssystem (GIS). Med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, särskilt mål 11 och 13, utforskar studien konsekvenserna av den ökande urbaniseringen och dess påverkan på miljön, infrastrukturen och samhällsutvecklingen i Sverige. Den belyser bland annat den pågående digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att stödja datadriven stadsplanering. Studien adresserar även utmaningarna i att säkerställa öppna data och kvalitet av geografisk data i Sverige, och diskuterar användningen av geografiska informationssystem (GIS) tillsammans med andra metoder, för att stödja hanteringen av de komplexa utmaningarna som städer står inför, vilket är en förutsättning för datadriven planering. Fortsättningsvis, även kartlägga de förutsättningar för planprocessen i tidigt skede enligt PBL och MB för att främja hållbar stadsplanering och vikten av tidig dialog och samarbete mellan intressenter för att effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Med hänsyn till de senaste politiska förändringarna i Sverige och en nedgång i bostadsbyggandet, betonas behovet av en integrerad, strategisk metod för samhällsplanering. Studien tar därmed fram en bedömningsmodell för planområdes index (BPI), som tillsammans med GIS sammanställer förutsättningarna för området som samlar data för tidigt skede i planprocessen. Slutligen ger studien insikt i det dynamiska och komplexa systemet av stadsplanering, där geografisk data kompletteras med kvalitativa aspekter för att främja demokrati, och en hållbar samhällsutveckling. Den framhåller vikten av flexibilitet, anpassningsbarhet och medvetenhet om digitala verktyg och andra metoder samt deras utmaningar för att kunna implementeras i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. / This study, conducted in collaboration with Sweco, aims to develop a comprehensive model for evidence-based and sustainable urban planning with a focus on the use of geographic information systems (GIS). Based on the 17 Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda, especially goals 11 and 13, the study explores the consequences of increasing urbanisation and its impact on the environment, infrastructure and social development in Sweden. Among other things, it highlights the ongoing digitalisation of the spatial planning process to support evidence-based urban planning. The study also addresses the challenges of ensuring open data and quality of spatial data in Sweden, and discusses the use of digital tools such as GIS and AI in addressing the complex challenges facing cities, which is a prerequisite for data-driven planning. Mapping the conditions for the early stage planning process with PBL and MB to promote sustainable urban planning and the importance of early dialogue and cooperation between stakeholders to streamline the planning and building permit process. Given recent policy changes in Sweden and a decline in housing construction, the need for an integrated, strategic approach to urban planning is emphasised. The study develops an assessment model for the planning area index (BPI), which together with the GIS, summarises the area's conditions and collects data for the early stage of the planning process. Finally, the study provides insight into the dynamic and complex system of urban planning, where qualitative aspects complement geographical data to promote democracy and sustainable community development. It emphasises the importance of flexibility, adaptability and awareness of digital tools and other methods and their challenges to be implemented in today's urban planning process.

This report is based on the work carried out on behalf of Uppsala Municipality within the framework of the course Independent Work in Energy Systems.The main purpose of the project was to develop a tool capable of generatingreliable simulations of power demand in 24 areas for the future developmentof the Southeast District in Uppsala. The goal was also for the tool to assistin sizing the energy system in the areas and provide suggestions for futuresolutions that can be adapted for the district.The tool was developed in the Python programming language to be compatible with Excel, as agreed upon with Uppsala Municipality. The tool hasthe ability to simulate the total power demand from different types of buildings and model the power load resulting from electric vehicle charging. Inaddition to this, the tool can calculate the electricity production from solar panels, thereby creating simulations of the total power demand in theSoutheast District.

Kulturens positiva påverkan på städer och dess invånare har föranlätt många kommuners satsning på utökade kulturverksamheter som koncentreras till  kulturcentrum i stadskärnan. I Kalmar kommun har frågan varit akutell en längre tid men ska först nu bli verklighet. Kalmar kommun har för avsikt att skapa ett kulturkvarter av befintliga byggnader centralt i staden, kulturkvarteret ska inhysa verksamheterna för Stadsbiblioteket, kulturskolan, öppna förskolan samt föreningsliv. I denna studie utreds hurvida området i staden är lämplig att förlägga verksamheten på, om de befintliga byggnaderna är tillräckliga för att klara lokalprogrammet samt hur kan byggnaderna i området knytas samman till ett kvarter. Ett gestaltningsförslag ska redovisas baserat på resultatet av egna undersökningar och tidigare forskning inom ämnet.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.