VR är en simulerad upplevelse genom bilder, ljud och andra sensorer som simulerar enanvändares fysiska och mentala närvaro i en virtuell värld. Förutom att användas till spel kanVR ge nya möjligheter inom arbetslivet. Syftet med undersökningen är att ta fram nya sätt förstadsplanerare att jobba med hjälp av VR. I undersökningen vill vi besvara följandefrågeställningar: “Hur kan VR mediet användas för designprocessen inom stadsplanering?”och ”Upplevs en VR applikation som ett möjligt substitut eller tillägg för designprocessen istadsplanerares arbete?”. I undersökningen har vi arbetat med VR genom att skapa enapplikation där användaren befinner sig i en virtuell värld som grundar sig i traditionellaarbetssätt för stadsplanering. Arbetet har följt principer för tjänstedesign. Vi har haftintervjuer med tre stadsplanerare med olika erfarenheter som vi intervjuade vid två olikatillfällen. Första intervjun gav oss insikt i hur de jobbar och vad de skulle behöva i derasdesignprocess. Därefter hade vi en andra intervju efter gestaltningen blev klar för att ta framundersökningens resultat på hur stadsplanerare skulle kunna använda mediet VR inomdesignprocess för stadsplanerare. Resultatet på de senare intervjuerna pekade på att det fannspotential med gestaltningen vi hade tagit fram för att de skulle kunna använda det i derasdesignprocess. Informanterna kom med många förslag om hur och vad som skulle behövas iVR-applikationen för att det skulle kunna tänkas användas i stadsplanering, samt specifikaförbättringsförslag för den aktuella gestaltningen. / VR is a simulated experience through images, sounds and other sensors that simulate a user'sphysical and mental presence in a virtual world. In addition to being used for games, VR canprovide new opportunities in working life. The purpose of the study was to develop new waysfor city planners to work with the support of VR. In the study, we wanted to answer thefollowing questions: "How can the VR medium be used for the design process in cityplanning?" and "Can a VR application be perceived as a possible substitute or addition to thedesign process in city planners' work?". In the survey, we have worked with VR by creatingan application where the user is in a virtual world based on traditional working methods forurban planning. The work has followed principles for service design. We have had interviewswith three city planners with different experiences that we interviewed on two differentoccasions. The first interview gave us insight into how they work and what they would needin their design process. The second interview was performed after the design of the prototypewas completed, to provide the results on how city planners could use the medium VR in theirdesign process. The results of the second round of interviews indicated that there waspotential with the design we had developed as a tool in their design process. The informantscame up with many suggestions on how and what would be needed in the VR application tomake it a useful tool in city planning, as well as specific improvement proposals for thecurrent design.

Urban grönstruktur är en viktig komponent för både ett trivsamt och hälsosamt samhälle. Eftersom 85% av Sveriges befolkning bor i städer och urbana miljöer påverkar stadsmiljöns utformning över 8,5 miljoner människors dagliga liv. Med flertalet politiska mål och krav om en god bebyggd miljö vilar ett stort ansvar på kommunernas planering och stadsutveckling. Idag finns flera forskningsrapporter kring grönskans effekt på folkhälsan och samtliga visar att urban grönstruktur exempelvis kan reducera stress, öka fysisk aktivitet och stärka den sociala gemenskapen. Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur grönstruktur kan planeras för att förbättra folkhälsan. Arbetet är avgränsat till den kommunala nivån och en fallstudie har gjorts på Lunds kommun. Underlaget till rapporten har inhämtats genom en dokumentstudie av ett av kommunens styrdokument samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och gällande nationella mål och riktlinjer. Studien visar att det finns många kopplingar mellan urban grönstruktur och folkhälsa och kunskapen om dessa börjar öka. I Lunds kommun är det dock främst på en strategisk och övergripande nivå som frågan om grönstruktur och folkhälsa tas upp. Implementeringen i det vardagliga och konkreta arbetet har ännu inte nått någon större utsträckning. Ett systematiskt arbete med frågorna saknas och de kommunala tjänstepersonerna identifierar en metodbrist och önskar ett tydligare ramverk som förenklar arbetssättet. En slutsats som kan dras är att grönstruktur och folkhälsa börjar få uppmärksamhet i Lunds kommuns planeringsarbete, men bör utvecklas vidare och implementeras mer systematiskt. / Urban green structure is an important component of a pleasant and healthy society. Since over 85% of Sweden’s population live in cities and urban areas, the urban environment affects over 8,5 million people’s daily lives. With a variety of political goals and requirements concerning the built environment, the local planning authorities carry a great responsibility to create cities and towns that make good living spaces for all citizens. Today there are many research papers on how greenery affects the public health, and all of them show that urban green structure for example can reduce stress, increase physical activity and strengthen the social community.The aim of this thesis is to acquire a greater understanding of how green structure can be planned to increase public health. The study is restricted to the work by local authorities and Lunds Kommun has been chosen as study case. The report is based on a study of the municipality’s document “Grönprogram” as well as interviews with employees at Lunds Kommun. The results that were gathered have been analyzed using previous studies and national goals and guidelines. The findings show that there are many connections between urban green structure and public health, and the knowledge of these links are beginning to spread wide. However, in the work done by the municipality of Lund, greenery and public health is mainly dealt with on a strategic and general level. The implementation of it in practical, everyday work has not yet reached any further extension. A systematic work with these questions does not exist and the communal officers identify a lack of appropriate methods to do so. They wish for a clearer and more practical guide to facilitate their work. A conclusion that can be made is that green structure and public health is starting to get attention by the local authority’s planners but should be developed further and be used more systematically.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna “cisternstad” kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten. Kan man använda detta industriella hårda kluster av plåtcylindrar som idag används för hantering av petroliumprodukter för att skapa en miljövänlig, identitetsstark, fantastisk, modern stadsdel?

Syftet med uppsatsen är att få en djupare kunskap och förståelse för den innovativa utvecklingen som sker i samband med förnyelseprojekt i svenska miljonprogramsområden. De för studien utvalda områdena är Råslätt i Jönköping, nordöstra Gårdsten i Göteborg, Drottninghög i Helsingborg och Karlslund i Landskrona med fokus på delområdet Pilängen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys med ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt. Analysen är baserad på specifika utvalda detaljplaner för respektive område och det teoretiska ramverket kombinerar Edward Harris och Chauncy Ullmans teori om flerkärnmodellen, Erik Clarks perspektiv på gentrifiering, Jane Jacobs urban design-teori som innefattar centrala begrepp såsom primära och sekundära funktioner samt konceptet ”eyes on the street” och Jan Gehls verk Life Between Buildings, som innefattar ”Gehls tre typer av aktiviteter” och hans perspektiv på trygga miljöer.Undersökningens resultat tyder på att de planlagda förändringarna som synliggjorts i planförslagen i huvudsak har en strävan efter en hållbar och blandad stad. Men vi kan också dra slutsatsen att det pågår en form av gentrifieringsprocess som kan omfatta en generering av utvecklingen av miljonprogramsområdenas befintliga karaktär till ett mer attraktivt stadsdelsområde. / The purpose of the thesis is to gain a deeper knowledge and understanding of the innovative development that takes place in connection with renewal projects in Swedish million program areas. The areas selected for the study are Råslätt in Jönköping, northeastern Gårdsten in Gothenburg, Drottninghög in Helsingborg and Karlslund in Landskrona with a focus on the Pilängen sub-area. The thesis is based on a qualitative content analysis with a hermeneutic scientific approach. The analysis is based on specific selected detailed plans for each area and the theoretical framework combines Edward Harris and Chauncy Ullman's theory of the multi-core model, Erik Clark's perspective on gentrification, Jane Jacobs' urban design theory which includes central concepts such as primary and secondary functions and the concept of “eyes on the street” and Jan Gehl's work Life Between Buildings, which includes “Gehl's three types of activities” and his perspective on safe environments. The results of the survey indicate that the planned changes that have been made visible in the plan proposals mainly have a striving for a sustainable and mixed city. But we can also conclude that there is a form of gentrification process going on that may include a generation of the development of the existing character of the million program areas into a more attractive district area.

Andelen äldre växer i takt med befolkningsökningen i världen och i Sverige, åldersgruppen 75-80 år eller äldre är en av de grupper som är överrepresenterade bland de som upplever ensamhet. Samtidigt tyder forskning på att faktorer i den fysiska miljön kan motverka ensamhet, vilket har gjort att ofrivillig ensamhet bland äldre varit av intresse att undersöka ur ett svenskt planeringsperspektiv. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är av vikt att beakta inom kommunal planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Detta har undersökts genom kunskap, forskning och teori, samt intervjuer med sakkunniga inom området. Världshälsoorganisationens (WHO:s) dokument åldersvänliga miljöer i europa har särskilt legat till grund för att identifiera sådana faktorer. I studien har en rad faktorer identifierats som kan vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Dessa har formulerats i totalt sex temaområden; bostad, närmiljö och service, stadsrum, grönområden, mobilitet och promenadvänlighet, samt delaktighet. Utifrån dessa temaområden har en matris utformats, vilken har använts som ett analysverktyg i studien, men är också tänkt att kunna bidra med kunskap och exempel inom området. Studien syftar även till att undersöka hur ofrivillig ensamhet bland äldre hanteras inom kommunal planering i en svensk kontext. Detta har studerats utifrån en fallstudie omfattande Göteborgs stad och Uppsala kommun. Då båda kommunerna är medlemmar i WHO:s nätverk åldersvänliga städer och samhällen sedan 2015-2016 har dessa kommuner bedömts vara relevanta att undersöka.  Resultatet från empirin, som består av innehållsanalyserade kommunala plandokument i form av översiktsplaner och detaljplaner, samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner, visar att kommunerna i relativt stor utsträckning hanterar faktorer som har identifierats vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, även om kommunerna inte uttalat arbetar utifrån detta perspektiv. Tillfälliga och mer ytliga sociala kontakter i exempelvis närmiljön har visat sig vara av särskild stor vikt för att motverka ensamhet, vilket båda kommunerna möjliggör för i de studerade planhandlingarna genom att exempelvis planera för platser som möjliggör för möten. Barnperspektivet är också något som båda kommunerna lyfter i planhandlingarna, vilket har visat sig även gynna målgruppen äldre i relativt stor utsträckning. Samtidigt finns utvecklingspotential för hur kommuners planeringsarbete i större utsträckning skulle kunna beakta detta perspektiv. Exempelvis att gruppen äldre beskrivs och betraktas som en heterogen grupp som omfattas av olika personer, i olika åldrar, med olika förutsättningar och behov, liksom att lagstiftningen som berör människors hälsa skulle kunna ses över och även inkludera hälsofrämjande faktorer såsom tillgång till grönytor för rekreation.

Sverige står inför demografiska utmaningar där den äldre befolkningen ökar drastiskt och behovet av välfärdstjänster förväntas att öka. Därmed kan samhällsplaneringen genom att ta hänsyn till den sociala omgivningen anses vara en betydande faktor till att kunna ge förutsättningar för hälsa och välmående. Studiens syfte var att beskriva upplevelsen hos 65+ medborgare hur den sociala omgivningen, vilket inkluderar trygghet, tillgänglighet och sociala sammanhang, kunde stödja dess hälsa. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 65+ medborgare i en svensk kommun. Resultatet visade att den sociala omgivningen kunde stödja respondenternas hälsa genom att skapa förutsättningar för fysisk hälsa, självständighet, samhörighet samt känsla av trygghet. Effekten av studiens resultat tenderade påvisa att det är av stor vikt att stötta den äldre målgruppen i samhället genom att skapa förutsättningar till så god livskvalitet och självständighet så länge som möjligt. Detta minskar ojämlikheten i folkhälsan och på sikt skapar en hållbarhet inför samhällets framtida utmaningar kopplat till demografi och välfärdstjänster. / <p>Betyg i Ladok 220613.</p>

The Swedish government has stated an ambition that traveling by bicycle should increase. Therefore, Swedish municipalities are obliged to form strategies to promote bicycling. The aim for this paper was to examine strategies for promoting bicycling in Swedish municipalities and reveal its core content. Method: documents from 18 municipalities was identified and examined by using an established qualitative method. The examination took part in February and March of 2021. Result: Nine categories emerged which was sorted into five domains (continuous maintenance, promotion/influence, new construction, overall ambitions and follow-up) which constitute the main result. Conclusion: The content of the strategies tends to be of a quite general and overall nature with the potential to cover most aspects of the phenomenon bicycling. There is a lack of focus on behavioral changing measures and focus on specific tools or methods for evaluation can also improve / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Kvinnan har genom alla tider, till följd av de strukturella ojämlikheterna i samhället, mer eller mindre negligerats i stadsplaneringen. Både planeringsteorin och planeringspraktiken har historiskt karaktäriserats av maskulinitet och utgått från mannen som norm. En trend som enligt Larsson och Jalakas (2014) går att vända genom att integrera ett feministiskt perspektiv i planeringen. De menar att ”För kvinnor var – och är – staden ett befrielseprojekt, ett sätt att komma ifrån seglivade patriarkala och förtryckande strukturer.” (Larsson &amp; Jalakas, 2014, 24). Det vill säga, genom att utmana normerna inom stadsplaneringen väntas jämställdheten öka. Vidare anses ett postmodernt feministiskt perspektiv som genomsyras av intersektionalitet identifiera de underliggande ojämställda strukturerna och generera jämställda stadsmiljöer genom inkluderande stadsplanering. Därmed anses det feministiska perspektivet addera en dimension av ifrågasättande till stadsplaneringen, som jämställd stadsplanering inte kan nå. Trots att det postmoderna feministiska perspektivet inkluderar fler aspekter än kön och genus, som till exempel etnicitet, klass och ålder, används begreppet feminism i den här studien i sammanhanget av grupperna kvinnor och män. Uppdelningen är relevant då stadsplaneringen utifrån intervjuerna har visat sig utgå från könsuppdelad statistik och forskning om att planering som sker utifrån kvinnans erfarenheter gynnar alla i samhället. Däremot bidrar det intersektionella perspektivet med vetskapen om att både kvinnor och män består av fler underkategorier som är av relevans i planeringen. Trots att intresset för feministisk teori har ökat inom arkitekturforskningen under de senaste decennierna identifierar teoretiker inom diskursen feministisk stadsplanering att diskursen inte fått fäste inom planeringspraktiken. Ett konstaterande som i den här studien anses märkligt med tanke på att målet med Sveriges samhällsplanering är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planeringsprocessen. Då det feministiska perspektivet på stadsplaneringen är processinriktat anses det öka medvetenheten kring sociala orättvisor och omdana stadsplaneringen från grunden. Judith Butlers (u.å.) teori om att kön är ett resultat av genus tolkas i den här studien som att genus skapas ur människors handlande vilket kan påverkas av den fysiska miljön, som i sin tur kan påverkas av stadsplaneringeringen. Alltså kan stadsplaneringen påverka skapandet av genus och vad som ter sig kvinnligt och manligt. Det har visat sig att planering som utgår från kvinnan och hennes vardagsperspektiv gynnar samtliga grupper i samhället och gör planeringen mer jämställd. En förutsättning för att feministisk stadsplanering ska kunna ge upphov till ökad jämställdhet är att de yrkesverksamma i branschen har riktlinjer och verktyg att tillgå som kan översätta teorin till praktiken. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur yrkesverksamma förhåller sig till diskursen och vilka riktlinjer de har att tillgå i olika planeringsdokument för att praktisera diskursen. De kvalitativa metoder som ligger till grund för studien är dokumentanalys samt halvstrukturerade intervjuer. Studien har visat att både litteraturen och de yrkesverksamma identifierar en avsaknad av en tydlig definition av diskursen feministisk stadsplaneringen, men de yrkesverksamma ser ingen vits med att utarbeta en då en definition ändå inte underlättar praktiserandet av diskursen. Däremot efterfrågar de yrkesverksamma tydligare riktlinjer och verktyg för det praktiska arbetet. Utifrån dokumentanalysen och intervjustudien framgår att görandet av feministiska stadsplanering bör ske utifrån lokalt anpassade verktyg som inspirerats av allmängiltiga riktlinjer. Både teorin och empirin indikerar att feministisk stadsplanering som har ett intersektionellt perspektiv och utgår från medborgarna skapar jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar även att det bör ske en kunskapshöjning av planerarkåren, vilken behöver bli mer humanistisk för att kunna adaptera planeringen till medborgarnas behov. / Through the ages, women have been neglected in urban planning because of structural discrimination. Both planning theory and practice have been characterized by masculinity and gender norms. A trend that, according to the theory, can be reversed by integrating the feminist perspective into the planning practice. A postmodern perspective permeated with intersectionality will identify the underlying unequal structures and, through inclusive urban planning, generate equal urban environments. Thus, the feminist perspective is believed to call into question the urban planning, beyond the powers of equitable urban planning. Although the postmodern feminist perspective includes more aspects than sex and gender, such as ethnicity, class and age, the term feminism is here used in the context of the groups of women and men. The division is relevant as urban planning, based on the interviews, has proven to be based on statistics broken down by gender and research based on the knowledge that planning that is based on a woman's experiences benefits everyone in society. However, the intersectional perspective contributes to the knowledge that both women and men consist of sub-groups that are of relevance to the planning. Although interest in feminist theory has increased in the field of architectural research over the past few decades, theorists within the discourse of feminist urban planning can’t recall that the discourse has been implemented. A finding that, in this study, is considered strange considering that the goal of Sweden's urban planning is to achieve gender mainstreaming throughout the whole planning process. As the feminist perspective on urban planning is process-oriented, it is considered to raise awareness of social injustice and change urban planning from scratch. Judith Butler’s (n.d. Swedish u.å.) theory about sex being social constructed is here interpreted as gender being created from people's actions and that an action is influenced by the physical environment, which in turn is influenced by the urban planning. Thus, urban planning can influence the creation of gender and what appears female and male. It has been shown that urban planning that is based on women and their everyday perspective favours all social groups and makes planning more equal. That the professional planners possess knowledge, guidelines and tools of how to implement the feminist perspective into practice is a pre-condition of the planning’s success. The qualitative methods that form the basis of this study are document analysis and semi-structured interviews. The study has shown that both the literature and the planning profession identify a lack of a clear definition of the feminist urban planning discourse, but the professionals see no point to coin one since a definition doesn’t facilitate the practice of the discourse. However, the professionals demand clearer guidelines and tools for the practical work. Based on the document analysis and the semi-structured interviews, it appears that the practice of feminist urban planning should be based on locally adapted tools that are inspired by general guidelines. Both theory and empiricism indicate that feminist urban planning that has an intersectional perspective and starts from a citizens’ perspective generates equality in spatial planning. The result also shows that the planning profession needs a humanistic awareness-raising campaign in order to be able to incorporate the needs of the citizens into the urban planning.

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. / The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.

Daylight has, since the mid 1900’s, been controlled in Swedish construction when Sweden achieved prosperity in society. Since then, the issue in how you plan for the best daylight conditions has had a number of major changes for it to become today’s functional requirement, controlled by Boverket and its building regulations BBR. The requirement has although been questioned lately as the building process has become much more complex which has renewed an interest of the issue during the 2000’s. That humans need daylight to feel good and to stay healthy is commonly known while it also can enable great savings in the energy use. The purpose of this study is therefore to study if the daylight issue is an important urban planning aspect and how good daylight conditions could be achieved when planning new residential areas. The goal is to evaluate the daylight conditions in Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport), Stockholm’s environmentally-friendly urban development project, and its segments Västra, Norra 1 and 2. The goal is also to study how the issue was dealt with during the planning and building process. As a result, I hope that the study will generate interest and knowledge in how the daylight issue may be handled in the early stages of urban planning. The study is designed as a case study in order to, in an explorative way, investigate and briefly evaluate the daylight conditions of Norra Djurgårdsstaden. The study has embraced the method Vertical Sky Component, VSC, in order to provide a first indicator about the daylight conditions and to, in the early stages of urban planning, show upon possible improvements. As complementary work, studies of planning documents and interviews was made in order to investigate if and how the daylight issue was dealt with during the planning and building process. The results showed that the studied segments of Norra Djurgårdsstaden achieves relatively good daylight conditions and the problem lies within the limited daylight access where the segment Västra has the worst conditions. However, the current daylight conditions on the facades was improved in a later stage during the building process to reach the national requirement. The VSC-study alone can’t therefore investigate the actual daylight conditions in houses. The municipality has rarely brought up daylight as an issue in current planning documents but more frequently in later ones. This is also the trend in how the issue has been prioritized over time. The reasons behind this proved to be current urban planning trends and tough energy requirements along with new environmental certifications for buildings. Knowledge is also a key factor for the increasing interest in the daylighting issues, mostly brought up by builders. No discussions about the issues has occurred for the segment Västra in the early stages of urban planning as it is controlled in the latter permit process. This study shows that this is problematic and the issue needs to be discussed earlier in order to create better conditions to fulfil the national requirements. Yet again, knowledge and also awareness of the daylight issue is important. Today’s requirement set by Boverket has proven to be complicated to relate to during the urban planning and building process. Therefore, a development with clearer demands, directives, better interpretations and to some extent new calculation methods is needed. VSC could here be lifted as a possible method in order to easily and comprehensively analyse daylight conditions in early planning stages. The results from this studies’ VSC calculations highlighted some lack of sufficient daylight conditions and that it is possible to improve it and maintain the same degree of exploitation depending on how you plan. / Dagsljus har reglerats i svenskt byggande sedan mitten av 1900-talet då Sverige uppnått välstånd i samhället. Sedan dess har frågan om hur man bäst planerar för goda dagsljusförhållanden genomgått flera större förändringar till att idag vara ett funktionskrav reglerat utav Boverket i deras byggregler, BBR. Kravet har dock blivit ifrågasatt samtidigt som planeringsprocessen blivit allt mer komplex vilket väckt ett förnyat intresse av dagsljusfrågan i stadsplaneringen under 2000-talet.Att människan behöver dagsljus för att må bra och för att hålla sig frisk är allmänt känt samtidigt som det kan möjliggöra stora besparingar i energianvändningen. Syftet med denna studie är således att studera om dagsljusfrågan är en prioriterad planeringsfråga och hur goda dagsljusförhållanden som kan uppnås vid planering av nyproducerade bostadsområden. Målet är att utvärdera dagsljusförhållandet på fasader i Norra Djurgårdsstaden, Stockholms nya miljöprofilerade stadsutvecklingsprojekt, och dess etapper Västra, Norra 1 och 2 samt hur dagsljusfrågorna hanterats i plan- och byggprocessen. Som resultat hoppas jag att studien väcker intresse och ökar kunskapen om hur dagsljusfrågor hanteras i planeringens tidiga skeden. Studien är utformad som en fallstudie för att explorativt utforska och översiktligt utvärdera dagsljusförhållandena i Norra Djurgårdsstaden. Studien har anammat beräkningsmetoden Vertical Sky Component, VSC, för att i ge en första indikator om dagsljusförhållandet och för att i tidigt planeringsskede visa på att det går att förbättra förhållandena. Som komplement har dokumentstudier samt intervjuer gjorts för att utröna om och hur dagsljusfrågan hanterats i plan- och byggprocessen. Resultatet visade på att de berörda etapperna i Norra Djurgårdsstaden uppnår relativt goda dagsljusförhållanden där problemet ligger i att en stor andel svarar för en begränsad tillgång och att etapp Västra svarar för det sämsta resultatet överlag. Dock har de befintliga dagsljusförhållandena på fasader förbättrats i ett senare skede under byggprocessen till att uppfylla dagsljuskravet, och att VSC-studien inte ensamt kan utvärdera den faktiska dagsljustillgången i bostäder. Under planprocessen har kommunen sällan tagit upp dagsljus i gällande plandokument men desto mer i senare dokument. Detta är även en trend sett till hur dagsljusfrågan allmänt varit prioriterad över tid. Anledningarna visade sig vara att rådande byggnadstrender och höga energikrav samt nya sätt att miljöcertifiera byggnader lett till att problematiken och således prioriteringen kring dagsljus ökat. Kunskap är även en nyckelfaktor till att dagsljusfrågan blivit allt mer aktuell där det främst är byggherren som lyfter frågan. I etapp Västra har diskussioner om dagsljusfrågan inte förekommit i tidiga skeden utan kontrollerats i senare skeden under bygglovsprocessen och anmälandelen. Denna studie visar på att detta är problematiskt där dagsljusfrågan behöver lyftas tidigare för att skapa bättre förutsättningar till att klara kravet. Även kunskap och medvetenhet och dagsljusfrågan är viktig. Dagens dagsljuskrav som ställs av Boverket har visat sig vara problematiskt att förhålla sig till under plan- och byggprocessen och att det således behöver utvecklas och bli tydligare med direktiv, bättre tolkningar och i viss mån nya beräkningsmetoder. Det är här VSC kan lyftas som en möjlig metod för att enkelt och översiktligt analysera dagsljusförhållandena i tidigt planeringsskede. Resultatet från studiens VSC-beräkning belyste en viss brist på goda dagsljusförhållanden och att det är möjligt att förbättra det och behålla samma exploateringsgrad beroende på hur man väljer att planera.