I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004. Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige. För att identifiera in-tressanta problem granskades dessa med hjälp av källkritiskt metod och delades kronolo-giskt in i sex faser, där varje fas representerade ett delbeslut i broprocessen. För det fortsatta arbetet behövdes en analysmodell, som inkluderade multipla aktörer, och som kunde användas för en analys av den process som löpt under cirka 15 års tid. Detta ledde först till klassiska implementeringsmodeller, främst Top-down och Bottom-up-modellerna och därefter vidare till Advocacy Coalition Framework (ACF) som utgör en vi-dareutveckling av de båda implementeringsmodellerna. Fördelarna med ACF var många. Den hanterar multipla aktörer, tidspannet lämpar sig väl, och den innehåller ett antal krite-rier vilka ger underlag för intressanta diskussioner. Med analysramen och dokumentstudien som bas kunde problemområde, hypotes, samt beroende och oberoende variabler faststäl-las. Valet av analysram föll således på ACF, vilken har använts mycket i USA bland annat för analys av miljöproblem. Ett av de största problemen med analysramen har då varit att mo-tivera varför olika koalitioner uppstått. Detta problem kringgås här genom att peka på de svenska partiernas större homogenitet än deras motsvarigheter i USA, detta beroende på att det där i princip endast finns två partier. För att motivera valet av ACF som analysram testades de nio kriterier som denna innefat-tar, och genom att dessa uppfylldes kunde analysramens relevans för forskningsområdet valideras. Med hjälp av analysramen och dess kriterier, samt den källkritiska analysen, upp-ställdes hypotesen: De mest miljömedvetna koalitionerna har fått göra flest eftergifter under broproces-sens gång. Innan analysen fortskred redovisas ytterligare två metoder: kvantitativ innehållsanalys och statistisk Chi-två metod. Den kvantitativa innehållsanalysen användes för att utifrån de svenska politiska partiernas höga grad av homogenitet motivera varför olika koalitioner uppstått. Chi-två metoden användes i resultatredovisningen för att ge statistiskt stöd för hypotesen. Analysen började med att identifiera de tre koalitioner, som bildats under processen, nämli-gen: Pro-bro, Avvaktande och Anti-bro. De olika aktörerna indelades därefter i den koali-tion de tillhört under varje fas. Vidare fastställdes de tillfällen då en koalition fått göra en eftergift under processen. Totalt har den mest miljömedvetna koalitionen gjort sex eftergif-ter medan den mindre miljömedvetna inte behövt göra någon eftergift. Med hjälp av den kvantitativa innehållsanalysen har det varit möjligt att visa hur det bilda-des två koalitioner varav en mer och en mindre miljömedveten. Den mest miljömedvetna koalitionen bestod av: Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet medan den mindre miljömedvetna bestod av Folkpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Ur koalitionsbildningarna och fördelningen av eftergifter kunde det utläsas att den mest miljömedvetna koalitionen fått göra flest eftergifter, sex mot noll. För att ge statistiskt stöd åt resultatet genomfördes även en Chi-två beräkning, vars utfall var statistiskt signifikant och gav stöd åt hypotesen. I den slutliga diskussionen ställs frågan varför kommunen inte följt Agenda 21 och de stat-ligt uppsatta miljömålen. Slutsatsen dras att det är vanligt med konflikter mellan kommuna-la miljö- och tillväxtmål. I detta fall har det blivit en tveksam kompromiss, som varken löst trafikfrågan i Jönköpings centrala delar eller kommit tillrätta med de existerande miljöpro-blemen. Uppsatsen avslutas med funderingar om hur ACF kan användas i framtida forskningspro-jekt på liknande områden. I en undersökning med mindre homogena aktörer behöver ana-lysramen kompletteras med bättre metoder för att beskriva hur koalitioner bildas utifrån gemensamma basala värderingar.

Increasing demands for energy and water from a growing urban population challenges resource availability and infrastructure capacity in cities worldwide. Planning for infrastructure systems development to meet growing demands has traditionally been done separately, not regarding that these systems are in many aspects interlinked. New York City has well developed systems for supplying these basic needs, but they are among the oldest in the country and may not suffice the needs of a growing population. Meanwhile, ambitious city-planning documents recognize opportunities for holistic planning focused on resource efficiency and long-term sustainability. This thesis aims to develop a foundation for quantitative modelling of how water and energy consumption may be affected by political decisions in New York City. The MARKAL (MARKet ALlocation) framework, commonly used to model long-term energy systems developments, is expanded to include the NYC’s water system. Relevant water system technologies are quantified with economic parameters, energy input and greenhouse gas emissions to give an as realistic as possible description of the entire water system. When combined with the existing MARKAL-model over NYC's energy system, the test runs of the model clearly shows impacts on energy consumption from water system regulations. These preliminary results are not applicable to support urban policy-making at this stage. However, with further development of the model as well as improvements in data quality it is perceived that this integrated water-energy model has the potential to become a powerful decision support tool for joint planning of water and energy systems developments in New York City. This Master thesis has been conducted in collaboration with the Energy Policy and Technology Analysis Group of the Sustainable Energy Technologies Department at Brookhaven National Laboratory, U.S.A.

Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.

No description available.

The aim of this essay is to show how the novel Underdog by Torbjörn Flygt can be read as a critique of the Swedish folkhem. I use a geocritical perspective in my analysis to show that the novel criticizes the folkhem primarily through the portrayal of the characters Monika and Roger and their complex relation with the suburban area Borgmästaregården, in which the story takes place. By the history of the Swedish folkhem, I discuss how and why the development of the two characters, as well as the story of the novel, are influenced by Borgmästaregården. By focusing on the characters Monica and Roger, I discuss how the Swedish folkhem was inspired to help women and children by the ideas of Ellen Key and Alva and Gunnar Myrdal. During the folkhem era, functionalism was used to plan and modernize old city centers as well as new suburban areas, such as Borgmästaregården. But components of the functionalist city planning have been heavily criticized by Jane Jacobs. I argue that the story of Underdog shows how the characters are influenced by the suburban area in which they live, but in a way that is more in line with the negative consequences that Jacobs has described than the visions of the Swedish folkhem.

Denna rapport tar avstamp i forskning om resiliens och ekosystemtjänster. Vidare syftar studien till att framställa en grundläggande grönytefaktor-modell för att främja resiliens genom att undersöka vilka grönytefaktorer som ska finnas med. För att besvara frågeställningen: Vilka grönytefaktorer ska finnas med i den grundläggande modellen för att främja högre resiliens i staden?tillämpas de kvalitativa metoderna innehållsanalys och fokusgrupp. Innehållsanalysen innefattar en tematisk analys över Stockholm, Göteborg och Malmös befintliga grönytefaktor-modeller och fokusgruppen består av tjänstemän från Norrköpings kommun. Det empiriska materialet kopplas till det teoretiska ramverket om resiliens och mynnar ut i en framställd grundläggande grönytefaktor-modell som utgår från de tre perspektiven: sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning. De grönytefaktorer som resultatet av rapporten visat bidrar till högre resiliens och som integrerats i den framtagna grundläggande modellen är: genomsläppliga ytor, gröna markytor, träd, nya träd, bevarade träd, buskar, gröna tak, gröna väggar, dammar, vattendrag och diversitet i grönska. / This report aims to examine what a fundamental biotope area factor (BAF) should contain to support resilience in urban areas based on scientifical studies on resilience and ecosystem services. To be able to address this issue the qualitative methods content analysis and focus group have been used. The content analysis consists of three existing municipal BAF-models from Stockholm, Gothenburg and Malmö. The result of the focus group is based on the experience and knowledge of five officials at the municipality of Norrköping planning office. This study’s empirical material is linked to the theoretical framework of resilience and is the foundation for the BAF-model in the report which is based on the three perspectives: social values, biodiversity and climatization. The factors that this report has found increase resilience in urban areas are: permeable areas, green ground areas, trees, new trees, preserved trees, shrubbery, green roofs and walls, ponds, water courses and diversity in greenery.

Denna studie handlar om svenska kommuners arbete med att integrera ekosystemtjänster i stadsplanering. Fokus riktas mot drivkrafter och utmaningar i implementeringsarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Kristianstad, Umeå och Gävle kommun. En ekolog och en person inom fysisk planering intervjuades från respektive kommun för att ge en samlad bild av kommunens ekosystemtjänstarbete i stadsplanering. Drivkrafter som identifierats hos kommunerna är Egna mål och förutsättningar, Externa samarbeten och Nationella mål. Utmaningarna som identifierats är Ekosystemtjänster som begrepp, Kommunikation, Exploatering och Värdering. Kommunernas perspektiv på drivkrafter och utmaningar ställs mot tidigare forskning. Myndigheten Naturvårdsverkets perspektiv på kommunernas utmaningar redovisas också. Studiens slutsatser är att ekosystemtjänster kan fungera som ett potentiellt verktyg till en hållbar stadsutveckling. Det finns delade tankar om ansvarsfördelning mellan kommun och myndighet. För att stödja kommunernas integrering av ekosystemtjänster i stadsplanering bör framtida forskning lyfta fram praktiska exempel på hur kommuner kan applicera detta utefter sina lokala förutsättningar. Kommuner behöver arbeta utifrån sin lokala kontext med ett holistiskt synsätt. De behöver även fortsätta att kommunicera och samarbeta inom och utanför kommunen för att öka kunskap om ekosystemtjänster i stadsplanering. / This study is about the integration of ecosystem services in urban planning in Swedish municipalities. There is a focus on the driving forces and challenges in the process of implementation. Semi-structured interviews was performed with the municipalities of Kristianstad, Umeå and Gävle. An ecologist and a physical planner were interviewed from each municipality to present an overall picture of their work with ecosystem services. The identified driving forces within the municipalities is Own goals and conditions, External cooperation and National goals. The identified challenges is Ecosystem services as a concept, Communication, Exploitation and Valuation. The perspectives on the driving forces and challenges was compared to previous research. The perspectives from the authority Swedish Environmental Protection Agency on the challenges were also presented in this study. The conclusions from this study were that ecosystem services may work as a potential tool for sustainable urban development. There are different views on distribution of responsibility between the municipalities and the authority. To support the integration of ecosystem services in urban planning within the municipalities, future research should highlight practical examples on how the they can integrate ecosystem services according to their local conditions. The municipalities should work according to their local conditions and from a holistic point of view. A progressive work must take place in form of communication and cooperation within and outside the municipalities to increase the knowledge about ecosystem services in urban planning.

This study concerns Gårdsten, a neighbourhood in Gothenburg, Sweden, that was reclassified from an especially vulnerable area to a vulnerable area by the police in 2019. Since then, the area has become a symbol for the possibility of improvement. In 2020, actors in Gothenburg municipality announced an investment of 11 billion SEK for strategies and acts enabling the same type of development in the remaining six areas in Gothenburg that shared the classification. This has led to a debate concerning the basis of the classifications and what type of strategies that could prevent this sort of segregation in the first place. This study aims to contribute to the understanding of such strategies in urban renewal and to study the collaboration process between actors in Gårdsten. The study was conducted through interviews and written material concerning the area and was analysed through the framework of governance network theory. Results suggest a complex network of actors involved in the renewal process in the area, and whilst the strategies mainly are developed through a collaboration process there are critical elements and views of planning missing. Results also suggest that the physical strategies has been prioritized in the renewal process, but that these changes are in regard to housing options in the area. Which in turn suggests that physical renewal is a question prioritized over identifying underlying structures of segregation in the area. However, it remains unclear whether these physical changes in the area, that has been accentuated by the respondents, has resulted in any social change for the inhabitants in Gårdsten. The last main finding in this study is that what type of resources an actor can contribute with also determines their involvement in the network, which might be a leading cause to what perspectives are shown in strategies regarding segregation. In Gårdsten, a public housing company has been dominating the planning process, but it is still the police who has the power to define neighbourhoods as problematic which suggest that the change is determined by aspects of power. Conclusions are that the social perspectives in planning have been neglected and that the focus in developing Gårdsten are trying to find solutions to social problems by focusing on spatial planning.

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro i Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett planeringskoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet genom att ta hänsyn till platsens specifika egenskaper. Både kommunen och fastighetsägaren, de två mest inflytelserika aktörerna för fastigheten, lägger stort fokus på hållbar utveckling. Uppsatsens frågeställningar baseras i två problematiker. Den första är fastighetsägarens separation av hållbarhetsaspekter som genom resonemanget om att hållbarhet skapas genom interaktioner mellan hållbarhetsaspekter kan bli problematisk. Den andra är hur Nya Jägersro som plats påverkas av ideal om förtätning i syfte att bygga hållbart. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett planeringskoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika egenskaper. Det teoretiska ramverket består av tre teorier som behandlar hållbar platsspecifik planering och design för att utveckla hållbara städer. De metoder av datainsamling som har använts är platsläsning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Planeringskonceptet som slutligen presenteras benämns som JägersGro, vilket sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT är att JägersGro utgår från att hållbarhet utgörs av kombinationen mellan olika hållbarhetssystem. Ytterligare en avvikande faktor från båda aktörerna är att JägersGro förespråkar idén om att människans påverkan på de naturliga systemen inte enbart bör reduceras. Istället anses hållbara stadsdelar behöva vara med i återskapande processer för att kunna fungera i ett balanserat kretslopp med naturen. / This thesis has been created to act as a basis for the preparation of a structural sketch of the property Nya Jägersro in Malmö. The thesis aims to create a planning concept that combines social and ecological sustainability by taking into account the specific characteristics of the site. Both the municipality and the property owner, the two most influential stakeholders, place great focus on sustainable development. The thesis examines two problems. The first is the property owner's separation of sustainability aspects, which through the reasoning that sustainability is created through interactions between different sustainability aspects can become problematic. The second is how Nya Jägersro as a place is affected by ideals of densification in order to build sustainably. To address these problems the purpose of the thesis is to develop a planning concept that combines social and ecological sustainability by taking into account the specific characteristics of the site. The theoretical framework consists of three theories that deal with sustainable site-specific planning and design for developing sustainable cities. The methods of data collection that have been used are site reading, literature studies and semi-structured interviews. The planning concept that is finally presented is referred to as JägersGro, which coincides in several respects with SMT's and Malmö Stad's agendas, but also deviates in some aspects. The biggest deviating factor in relation to SMT is that JägersGro assumes that sustainability consists of the combination of different sustainability systems. Another deviating factor from both actors is that JägersGro advocates the idea that the human impact on the natural systems should not only be reduced. Instead, sustainable districts are considered to be involved in regenerative processes in order to function in a balanced cycle with nature.