I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är att individer känner sig trygga i den offentliga miljön. Den upplevda nivån av trygghet påverkar människors hälsa och beteende och därför är det viktigt att ta hänsyn till de aspekter som har stor inverkan på tryggheten i ett område. Parker och grönområden har stor inverkan på livskvaliteten hos en stads befolkning samtidigt som de är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur tryggheten i ett grönområde påverkas av miljöns utformning och användning samt om personer upplever trygghet i ett grönområde olika beroende på kön och andra demografiska faktorer. Detta har gjorts med hjälp av en fallstudie över Boulognerskogen och Stadsträdgården i centrala Gävle där 12 platser valdes ut. Studien har även undersökt hur känslan av trygghet påverkas av platsens geografiska placering, kringliggande omgivning samt individers rörelsemönster. Resultaten av studien är baserat på både kvalitativa och kvantitativa data. Dessa data skapades genom att en webbaserad enkätstudie sändes ut till allmänheten, ett flertal observationer utfördes i grönområdet samt två djupintervjuer, en med Gävles Stadsarkitekt och en med en Landskapsarkitekt på Gävle kommun. En visualisering skapades utifrån enkätsvaren i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna se hur trygghetsnivån varierar på olika platser i grönområdet. Detta har även möjliggjort att det gått att utläsa hur platsers nivå av trygghet kan påverka varandra utifrån deras placering inom grönområdet. Det framgår av resultaten att det kön individen identifierar sig som och den åldersgrupp som individen tillhör påverkar var i grönområdet individen upplever trygghet och otrygghet. Studien har visat att Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kan implementeras hos Gävle kommun i trygghetsskapande arbete för att förbättra nivån av trygghet i Boulognerskogen och Stadsträdgården. En ökad förståelse har nåtts genom studien för hur viktig planeringen av grönområden är och att det finns aspekter som behövs tas i beaktning i projekteringen av grönområden. Studien har även lett till insikten att mycket belysning inte behöver skapa ett tryggt område men att mängden växtlighet samt skötseln av denna i ett område är en viktig faktor för trygghet. / An important part of a socially sustainable society is that individuals feel safe in the public environment. The perceived level of safety affects people’s health and behavior and therefore it is important to take the aspects into account that have a major impact on the feeling of safety in an area. Parks and green areas have a large impact on the quality of life of a city’s population whilst at the same time being important from a sustainable perspective. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the perceived safety in green areas is affected by the design and use of the environment and understand whether people experience the feeling of safety in green areas differently depending on their gender and other demographic factors. This was done with the help of a case study in the parks Boulognerskogen and Stadsträdgården in central Gävle where 12 sites were selected. The study has also investigated how the feeling of safety is affected by the areas’ geographical location, surrounding environment and the movement pattern of people. The results of the study are based on data that are both qualitative and quantitative. These data were created by sending out a web-based survey to the public, a number of observations made in the green area and two in-depth interviews, one with Gävle’s Urban Architect and one with a Landscape Architect from Gävle municipality. A visualization was created based on the survey responses in a geographic information system (GIS) to see how the level of perceived safety varies at different locations in the green area. This has also made it possible to study how the level of perceived safety in different locations can affect each other based on their placement within the green area. The results indicate that the gender the individual identifies as and that their age affect where in the green area the individual experiences the feeling of safety or the feeling of being unsafe. The study has shown that Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) can be implemented at Gävle municipality in safety enhancing work to improve the level of perceived safety in Boulognerskogen and Stadsträdgården. An increased understanding has been reached through the study of the importance of planning green areas and that there are aspects that needs to be taken into account when designing green areas. The study has led to the realization that lots of lighting does not need to create an area that is perceived as safe but that the amount of vegetation and its management in an area is an important factor for the feeling of safety.

Offentliga toaletter kan ofta vara ofräscha, tråkiga och utformade med kalla material och utan intresse för att skapa en trevlig miljö utöver att strikt tillgodose nödvändigheter. I mitt examensarbete har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Här vill jag låta färg, form och lekfullhet ta plats i funktionen. Vare sig du kom- mer för att ensam pausa en stund, eller om du passerar i all hast och bara söker en vanlig (men bra!) toalett, ska du finna en plats gjord med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på be- hov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö, t.ex genom att planera barntoaletter och amningsrum. Toaletten har jag placerat i Slussens tunnelbanestation, eftersom det där idag inte finns en gratis offentlig toalett, trots att tusentals passerar här dagligen. Slussens kakel, konstutsmyckningar och estetik har påverkat toalettens uttryck, i sammanflätning med känslan och arkitekturen i antika bad, hammam och japansk bad- kultur. Färgglada, udda och omsorgsfullt utformade toaletter jag stött på, i många fall utomlands och gjorda under tidigare delen av 1900-talet, har inspirerat mitt designförslag, men också lagt grunden för mitt val av tema i detta examensprojekt. / Public toilets are often unclean, dull and designed with cold materials with no interest in creating a pleasant environment other than strictly satisfying needs. In my degree project, I have tried to bring life to the public toilet. Here, I want to let colour, form and playfulness be a part of the functionality. Whether you come to pause alone for a moment, or if you are in a hurry and just looking for an ordinary (but good!) toilet, you should find a place made with care. Based on feminist urban planning, I have tried to provide for needs that are not always included in the design of the public environment, for example by planning children’s toilets and a breastfeeding room. I have placed the toilet in Slussen’s metro station, where today there is no free public toilet, even though thousands of people pass here daily. Slussen’s tiles, art decorations and aesthetics have influenced the expression of the restroom, intertwined with the feeling and architecture of antique baths, hammams and Japanese bathing culture. The colourful, odd and carefully designed toilets I have come across, in many cases abroad and made during the early part of the 20th century, have inspired my design proposal, and also laid the foundation for my choice of theme in this degree project.

Inom stadsplanering finns idag ett stort fokus på skapandet av gångvänliga städer med godtagbara gångavstånd. En gångvänlig miljö kan förkorta både det upplevda och det faktiska avståndet. Begränsningar i vad som finns tillgängligt inom ett accepterbart gångavstånd kan leda till att många väljer att åka bil framför att transportera sig till fots. Kollektivtrafik kan utöka räckvidden för fotgängare, vilket kräver att även promenader till och från stationer är, och upplevs, kortare. Gävle kommun planerar en ny tågstation som kommer att innebära en ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för många människor, och således ett ökat användande av hållbara transporter. Studiens syfte har varit att undersöka hur miljöns utformning påverkar upplevda och faktiska avstånd för fotgängare. Målet var att skapa underlag för hur stationsnära miljöer kan utformas för att främja gångtrafik, med förhoppningen att fler ska vilja promenera till och från närliggande målpunkter anslutna till Gävles nya station. De teorier som utvecklats i studien appliceras på verkligheten genom att ett förslag för den nya stationen presenteras. Eftersom Gävle kommun befinner sig tidigt i planeringsprocessen gjordes en flerfallsstudie för att studera liknande områden som kan generaliseras till tågstationen. En dokumentstudie utfördes för att ta reda på vad sakkunniga framhåller som viktigt vid planering av tågstationer samt hur andra kommuner planerar för att uppnå gångvänliga stationsmiljöer. För att undersöka hur fotgängare rör sig i stationsnära miljöer utfördes observationer och inventeringar av befintliga stråk. Stråk kring planområdet för tågstationen undersöktes för att erhålla kunskap om området, vilket låg till grund för att kunna ge lämpliga förslag på framtida utformning. Studien resulterade i fyra aspekter som alla behövs för att skapa gångvänliga miljöer i stationsnära lägen. Studien har dessutom visat vikten av att gångvänliga miljöer planeras utifrån fotgängarens perspektiv, vilket kräver att miljön som planeras upplevs med en fotgängares ögon. / Urban planning today emphasizes the creation of walkable cities with acceptable walking distances. A walkable environment can shorten both the perceived and the actual distance. Limitations in what is available within acceptable walking distance result in people choosing to go by car rather than walking. Public transport can complete the trip, which requires that both perceived and actual distances to and from stations are shorter. Gävle municipality is planning a new train station, which will give many people increased access to public transport and thus potentially increase the use of sustainable transportation. The aim of the study has been to investigate how the design of the environment affects pedestrians perceived and actual distances. The objective was to create a basis for how station environments can be designed to promote pedestrian traffic, hoping that more people would be willing to walk to access Gävle’s new station. The theories developed in the study are applied to reality by presenting a proposal for the new station. A multiple case study was conducted to study similar areas that can be generalized to the new train station, since the municipality is in the planning phase. What experts emphasize as important when planning train stations and how other municipalities plan to achieve walkable train station environments was reviewed in useful documents. In order to investigate how pedestrians walk within the area around train stations, observations and inventories of existing footpaths were carried out. Paths around the plan area of the train station were explored to obtain knowledge about the area, which made up a basis in order to give suitable suggestions for future design. The study resulted in four aspects that are all required when creating walkable environments around stations. The study has also shown the importance of the pedestrian perspective when planning walkable environments, which requires that the planning area is experienced through the eyes of a pedestrian.

The concept of sustainability includes three dimensions: ecological-, economical- and social sustainability. Of these dimensions, social sustainability is the hardest to measure and define. Consequently, the social dimension is often ignored in urban development. Lack of social sustainability over time increases the risk of antisocial behaviour and crime. Socially ”failed” communities often show increased segregation and crime. These symptoms can today be traced in many Swedish places.  There are several methods for assessing the social sustainability of built environment. Two of these methods are Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. This study intends to combine Gehl's twelve quality criteria with Social Life's building blocks and then adapt the results to Swedish conditions.  The aim of this study is to highlight important factors for social sustainability through the development and implementation of an easy-to-use assessment method and investigate how these factors affect social sustainability. The assessment method strives for an increased understanding of social sustainability. The objective of the study is to develop an assessment matrix for social sustainability adapted to the Swedish context through previous theories and research. The assessment matrix shall be an easy-to-use tool for an on-site assessment of factors that affect social sustainability. The developed assessment matrix will then be used to highlight potential for improvement regarding social sustainability in central Kronoparken, Karlstad.  The study was conducted in three parts. The first part focuses on creating new assessment categories based on Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. Part 1 results in eight new assessment categories: Architecture & aesthetics, Places to meet, Social Infrastructure, Accessibility, Traffic, Security, Senses & experience and Development. The results in part 1 are then adapted to Swedish conditions in part 2. Part 2 results in a new assessment matrix for social sustainability uniquely adapted to Swedish conditions. The matrix contains a total of 40 questions evenly distributed over the assessment categories developed in Part 1. The adaptation of the assessment matrix to Swedish conditions makes it suitable for use in Swedish site assessments.  In part 3 the new assessment matrix for social sustainability is used to evaluate central Kronoparken. The results of the evaluation show that central Kronoparken is a place with great potential for improvement in terms of social sustainability. The categories with the largest potential for improvement are Architecture & aesthetics, Security and Senses & experience. Strengths of the site include the categories of accessibility and traffic. / I begreppet hållbarhet ryms tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Av dessa dimensioner är social hållbarhet den som är svårast att mäta och definiera. Detta har fått följden att den sociala dimensionen ofta bortses ifrån vid stadsförändrande åtgärder vilket i sin tur kan få negativa följdeffekter. Bristande social hållbarhet över tid ökar risken för antisocialt beteende och brottslighet. Områden som har ”fallerat” socialt visar ofta upp ökad segregation och brottslighet. Dessa symtom går idag att spåra på många orter i Sverige. För att bedöma den sociala hållbarheten i byggd miljö finns flera metoder. Två av dessa är Jan Gehls tolv kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Det här examensarbetet ämnar kombinera Gehls tolv kvalitetskriterier med Social Lifes byggstenar för att sedan anpassa resultatet efter svenska förhållanden. Arbetets syfte är att genom framtagande och implementerande av en lättanvänd bedömningsmatris undersöka och belysa viktiga faktorer för social hållbarhet samt undersöka hur dessa faktorer påverkar den sociala hållbarheten. Bedömningsmatrisen eftersträvar en ökad förståelse för den sociala hållbarheten. Målet för arbetet är att genom tidigare teorier och forskning framta en bedömningsmatris för social hållbarhet anpassad efter svensk kontext. Bedömningsmatrisen skall vara ett lätthanterligt verktyg för en platsbedömning av faktorer som påverkar den sociala hållbarheten. Den framtagna bedömningsmatrisen skall sedan användas för att belysa förbättringspotential ur en social synvinkel för Kronoparkens centrum i Karlstad. Examensarbetet utförs i tre delar. Den första delen av arbetet fokuserar på att skapa nya bedömningskategorier baserat på Jan Gehls kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Del 1 resulterar i åtta nya bedömningskategorier: Arkitektur & estetik, Mötesplatser, Social infrastruktur, Tillgänglighet, Trafik, Trygghet, Upplevelse och Utveckling. I examensarbetets andra del anpassas resultatet i del 1 efter svenska förhållanden. Del 2 resulterar i en ny bedömningsmatris för social hållbarhet unikt anpassad efter svenska förhållanden. Matrisen innehåller totalt 40 frågor jämnt fördelat över de i del 1 framtagna bedömningskategorierna. Bedömningsmatrisens anpassning efter svenska förhållanden gör den lämplig att använda för platsbedömningar i Sverige. Den nya bedömningsmatrisen används sedan i del 3 för platsbedömning ur social aspekt av Kronoparkens centrum. Resultatet visar att Kronoparkens centrum är en plats med stor förbättringspotential i fråga om den sociala hållbarheten. Kategorierna med störst förbättringspotential är arkitektur & estetik, trygghet och upplevelse. Styrkor hos platsen inkluderar kategorierna tillgänglighet och trafik.

Today almost half the world’s population live in cities, and urbanization rates continue to increase. This puts a lot of strain on green areas in urban environments where sustainability can often be a problem. To be able to provide green areas in growing cities, that becomes more densely populated, city planners need to develop new strategies when constructing new green areas and improving already existing ones. Green areas are important since they provide important ecosystem services in urban environments, for example reducing air pollution. This study evaluates the potential to develop and improve green areas in downtown Örnsköldsvik. First by conducting interviews with city planners, secondly by conducting a field study of Viktoriaesplanaden, and thirdly through a survey. The results of this study indicates that green areas needs to be allowed to take more space in cities, especially near street-related infrastructure. More specifically already green areas needs to be developed and new green areas needs to be considered early on in the planning process when a city grows and becomes more densely populated. One key factor in this process is to educate planners and builders regarding the value of green areas in the modern urban environment.

En utmaning som finns i urbana miljöer är att få till och nyttja ett nätverk med fungerande returlogistik för att uppnå mål om hållbarhet. Följande arbete undersöker returlogistiken i urbana miljöer, framför allt hur avfallshanteringen ser ut, hur den tas till hänsyn vid planering av stadsutveckling samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Den urbana miljön som valts att undersökas är Malmö stad eftersom den är i en snabb utvecklingsprocess. Arbetet bygger på en litteraturstudie som sedan jämförts mot empiriskt material som samlats in genom intervjuer och plandokument. Variablerna som tagits i beaktning är returlogistik, citylogistik, avfallshantering och stadsplanering för att besvara syftet som framställts. Genom att jämföra teorin mot empirin drogs slutsatsen att det krävs fortsatt utvecklingsarbete men även högre prioritet på att optimera urban logistik och därmed avfallshanteringen. Urban logistiks största utmaning är kampen om kvadratmetrarna eftersom många olika aktörer är aktiva på en kompakt yta. Möjligheter som finns för framtida förbättringar är att ge returlogistiken mer uppmärksamhet och framför allt resurser. / A challenge that exists in urban environments is to create and use a network with functioning reverse logistics to achieve sustainability goals. The following essay looks into reverse logistics in urban environments, especially waste management, how it is taken into consideration when developing urban areas and what improvement opportunities exist. The urban environment chosen to be explored is the city of Malmö because it is in a rapid development process. The essay is based on a literature review which is then compared against empirical material collected through interviews and planning documents. The variables taken into account are reversed logistics, city logistics, waste management and urban planning to answer the purpose presented. By comparing the theories with the empirical material, it was concluded that continued development work is required but also a higher priority to optimize urban logistics and waste management. Urban logistics' biggest challenge is the fight for square meters because of the many different corporations are active on a compact surface. Possibilities that exist for future improvements are to give reverse logistics more attention and, above all, resources.

En grupp som har svårt att påverka i samhället är barn. Sedan barnkonventionen blev lag 2020har detta kommit att prägla den svenska stadsplaneringen, då lagen säger att barn ska varadelaktiga i beslut som rör dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och ungainvolveras i den fysiska planeringen, samt vad barnet har för rätt att påverkaplaneringsprocessen och hur dessa rättigheter tillgodoses. Fokuset ligger på att studera hur treolika kommuner ser på barns delaktighet, vilka tillvägagångssätt kommunerna använder, samtfördelar och utmaningar som följer. Teorierna som ligger till grund genom uppsatsen ärkommunikativ planeringsteori, delaktighetsperspektivet samt rättighetsperspektivet.Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där en flerfallstudie av kommunernagenomförs. Utöver detta är dokumentstudie och intervjuer de metoder vi använder oss av. Idokumentstudien studeras kommunala planhandlingar, och intervjuerna utförs medtjänstepersoner på kommunerna. I intervjuerna uppger samtliga kommuner att de arbetar medbarns och ungas delaktighet i den fysiska planeringen. Kommunerna nämner även att barnsdelaktighet i planeringen medför utmaningar, men de har förslag på hur utmaningarna kanhanteras. Kommunerna har flera olika tillvägagångssätt för att öka barns delaktighet, vilkaanpassas beroende på barnens ålder. De uppvisar även en osäkerhet på hur barnkonventionenska integreras i arbetet. I resultatet framkommer det dock att det finns stora skillnader mellankommunerna och hur arbetet med barnperspektivet ser ut inom planeringen. Slutsatserna somkan dras av resultatet och diskussionen är att samtliga kommuner har mycket kvar att utvecklaoch arbeta med, och att en gemensam utarbetad strategi, med tydliga riktlinjer för hurbarnkonventionen ska implementeras i kommunernas arbete, är något som bör framställas inomen snar framtid. / One group that has difficulty influencing society is children. Since the Convention on theRights of the Child became law in 2020, this has come to characterize Swedish urban planning,as the law states that children must be involved in decisions that affect them. The purpose ofthe thesis is to investigate how children and young people are involved in physical planning,as well as what the child has the right to influence the planning process and how these rightsare met. The focus is on studying how three different municipalities view children'sparticipation, what approaches the municipalities use, and the benefits and challenges thatfollow. The theories on which the thesis is based are communicative planning theory, theparticipation perspective and the rights perspective. The thesis is based on a qualitative researchmethod, where a multiple case study of the municipalities is carried out. In addition to this,document study and interviews are the methods we use. In the document study, municipalplanning documents are studied, and the interviews are conducted with officials at themunicipalities. In the interviews, all municipalities state that they work with children's andyoung people's participation in physical planning. The municipalities also mention thatchildren's participation in planning entails challenges, but they have suggestions on how thechallenges can be handled. The municipalities have several different approaches to increasechildren's participation, which are adapted depending on the children's age. They also showuncertainty about how the Convention on the Rights of the Child should be integrated into thework. The results show, however, that there are major differences between the municipalitiesand how the work with the child perspective looks in planning. The conclusions that can bedrawn from the results and the discussion are that all municipalities have much left to developand work with, and that a jointly developed strategy, with clear guidelines for how theConvention on the Rights of the Child should be implemented in the municipalities' work, issomething that should be presented in the near future.