Arbetet syftar till att förstå vilka arkitektoniska designkvalitéer som ingår i ett socialt hållbart torg och hur dessa kvalitéer kan appliceras på Stora Torget i Södertälje. Huvudmålet med arbetet är att producera ett detaljerat utvecklingsförslag som både är förankrat i litteraturen och folkviljan, men även det tidigare kommunala arbetet som ägt rum på torget. Med detta syfte i åtanke har följande frågeställningar besvarats: - Hur kan miljön för de som vistas på Stora Torget utvecklas på ett socialt hållbart sätt? Fördjupande frågeställning:  - Hur ser stadslivet och utomhusmiljön ut på Stora Torget idag?  - Hur skulle Stora Torget kunna vidareutvecklas för att främja ett socialt hållbart stadsliv? För att svara på dessa frågeställningar har en trianguleringsmetod applicerats. Denna inkluderar en litteraturstudie, en enkätundersökning besvarad på av personer på torget och en intervju med en tjänsteman på kommunen Litteraturstudien gav insikt gällande de kvalitéer som finns i en god stadsmiljö samt hur dessa kvalitéer bör implementeras i planförslaget. Enkätundersökningen visade åsikter och önskemål från de som i slutendan skulle bli de som kommer att ta del av det nya torget. Genom en intervju med en tjänsteman på kommunen kan arbetet grunda sig i och bygga på det arbete som redan genomförts på platsen Resultatet består av ett detaljerat planförslag som inkluderar sju kategorier av förändringar som ämnar att utveckla torget när det gäller dess sociala hållbarhet. Förändringarna som föreslås består av platser för lek, sport och vilande, vegetation och grönska, belysning, dedikerade gång- och cykelvägar med mera. Det kan inte dras en slutsats som konstaterar att detta planförslag är det enda sättet att utveckla platsens sociala hållbarhet. Rapporten drar dock med säkerhet slutsatsen implementeringen av vissa av planförslagets förändringar kan ge en positiv påverkan för ett socialt hållbart stadsliv. / The purpose of this report is to explore what kind of architectural design qualities are included in socially sustainable squares and how these qualities can be applied to Stora Torget in the municipality of Södertälje. Furthermore, the work also seeks to produce a detailed development proposal for the square through anchoring the work in the literature, the will of the people and the prior municipal work. In doing so the following questions have been answered: - How can the environment for those strolling through and staying at Stora Torget be developed in a socially sustainable way? In-depth questions: - What does city life and the outdoor environment look like on Stora Torget today? - How could Stora Torget be further developed to promote a socially sustainable city life? To answer these questions, a triangulation method has been applied which includes a literature study, a survey with the people on the square and an interview with a representative from the municipality. The literature study provided great insight into the qualities of a good civic environment and how these qualities ought to be applied to the development proposal. The survey brought forth the opinions and wishes of the people who in the end would be the ones that indulge in the square. By interviewing a representative from the municipality, the report manages to ground itself and build on the previous work of the municipality. The study has resulted in a detailed development proposal that includes seven sections of improvements that seek to further develop the square in a socially sustainable fashion. The sections of improvements include places for play, sports and resting, vegetation and greenery, lighting, dedicated walking and cycling paths to name a few. The study does not conclude that the development proposal is the one and only way of improving the square's social sustainability. The study is however confident that the implementation of at least some of these qualities would garner a net positive in the work of a more socially sustainable city life.

I takt med att hållbarhet blir allt viktigare i stadsplanering så blir småhusbebyggelse allt ovanligare i planeringen för nya bostäder i Stockholm. Trots det så visar undersökningar på boendepreferenser att de flesta föredrar att bo i småhus, vilket skapar en intressant klyfta som är värd att undersöka. Eftersom bostadsplaneringen i regel sker på kommunal nivå i Sverige är det viktigt att undersöka just kommunala uppfattningar om den nuvarande situationen. Detta examensarbete undersöker kommunala uppfattningar om småhus i planeringen av nya bostäder, både generellt och specifikt i relation till hållbarhet. Hållbarhet i bostäder definieras här genom en litteraturstudie, och består av fem aspekter: Bostadstäthet (1), Hållbara byggnader (2), Ekonomiskt överkomliga bostäder (3), Social sammanhållning (4), och Bostadskultur och preferenser (5). Genom en dokumentanalys och en enkät undersöks uppfattningar om småhus och hållbarhet i Stockholms kommuner.  Resultaten visar att bostadsplanerare i Stockholms kommuner överlag ser på småhus som en viktigt del av bostadsförsörjningen, men att det är svårt att planera för småhus. Svårigheter att hitta lämplig mark, behovet av att utnyttja marken effektivt för att nå bostadsmål och ekonomiska svårigheter begränsar planeringen för småhus. Småhus är vidare ofta mindre lämpade för kunna uppnå kommunala riktlinjer och mål. Många planerare ser också småhus som ett mindre hållbart alternativ, eftersom det ofta innebär lägre bostadstäthet vilket försvårar annan planering, det försvårar planeringen för kollektivtrafik, och eftersom det är ofta ett sämre val om kommunen vill säkerställa hållbara byggnader eller billiga bostäder. Slutligen så presenterar också examensarbetet ett par rekommendationer för att förbättra hållbarheten i planeringen för nya småhus. Ökad bostadstäthet för småhus, anpassningar i kollektivtrafiken och ändringar av upplåtelseformer för att passa in i kommunala bostadsbolag är viktiga förändringar för att säkerställa hållbarhet. Sammantaget så ger detta examensarbete nya insikter till ett ämne som har hittills har fått lite uppmärksamhet. / With a rapidly increasing awareness of the need for sustainability in urban planning, single-family housing (småhus) is holding a steadily decreasing share of new housing developments in Stockholm, Sweden. However, with residential housing preferences generally leaning towards single-family housing, it creates a notable gap that is worth investigating further. As housing planning is carried out on a municipal level in Sweden, investigating municipal perceptions is key to understanding the current situation. This thesis investigates perceptions of single-family housing both generally and specifically in relation to sustainability. Sustainability in housing has no universal definition, but housing sustainability is defined here through a literature review and consists here of five aspects: Housing density (1), Sustainable buildings (2), Affordability (3), Social cohesion (4), and Culture and preferences (5). Through document analysis and a survey, the perceptions of single-family housing and sustainability in the urban planning scene of Stockholm, Sweden is investigated.  The results show that housing planners in Stockholm generally perceive single-family housing as a necessary part of housing provisioning in large, and often that more single-family housing is desired, but that it is a troublesome housing form to plan for. Difficulties in finding appropriate land, the need for efficient housing to reach building quotas, and economic strains limit planners in this regard. Single-family housing is often a worse choice for municipalities in trying to align with their guidelines and goals. Most planners also view single-family housing as a less sustainable option, as it often means lower residential densities which complicates other planning, entails difficulties in ensuring public transportation usage and coverage, as well as single-family housing often being a suboptimal choice if municipalities want to ensure sustainable buildings or affordability. Finally, the thesis also provides a few key aspects that are crucial to showcase how sustainability in single-family housing can be improved. Finding a way to increase housing density while retaining the attractive attributes is key to making single-family housing more sustainable. Additionally, increases in transport efficiency and adaptation of public transportation, as well as changes to municipal public housing in relation to tenure forms are important to ensuring housing sustainability. Overall, this thesis provides important insights and findings to a topic that has received little attention as of yet.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

This study sets out to explore the process of city planning through the design of an urban area in relation to a cultural world heritage. The purpose of this study is to get a deeper knowledge of the design process that planners and architects go through when developing urban areas in the city. As an architect student, I want to put the knowledge that I have gained during my education to the test and work with a project that is similar to what one will work with in the future. In my thesis I have worked with different approaches on the subjects of urban planning, city planning, landscape architecture and environmental behavior. The material used in this study is based on data from observations, interviews, literature studies and feedback from a reference group of architects. I have chosen to use my methods interdisciplinary to create a wider perspective when analyzing and designing an urban space.The result of my studies have culminated in a design proposal focused on creating sustainable social spaces with a connection to history, culture and art. / I det här kandidatarbetet utforskas processen för stadsplanering genom att utforma ett stadsområde i relation till ett kulturellt världsarv - Visby med dess ringmur. Syftet med denna studie är att få en djupare kunskap om den designprocess som planerare och arkitekter går igenom när de utvecklar tätorter i staden. Som arkitektstudent vill jag sätta de kunskaper, som jag fått under den här utbildningen, på prov. I mitt examensarbete har jag arbetat med olika tillvägagångssätt som Grounded Theory och Inquiry by Design, inom ämnena samhällsplanering, stadsplanering, landskapsarkitektur och miljöbeteende. Materialet som används i studien är baserat på data från observationer, intervjuer, litteraturstudier och handledning från en referensgrupp av arkitekter. Jag har valt att använda mina metoder tvärvetenskapligt för att få ett brett perspektiv när jag analyserar och utformar ett stadsrum. Resultatet av mina studier har utmynnat i ett designförslag med fokus på att skapa hållbara sociala rum med koppling till historia, kultur och konst.

”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle” –  (efter Per Svensson, Expressens dåvarande kulturredaktör, 2006)1 Staden uppfattas av de flesta som en tät bebyggelse med strukturer och former som skapar den miljö många av oss lever i idag. Grunden till att staden är så populär och befolkad beror på att vi vill vara närvarande där saker och ting sker. Det är det mänskliga myllret i stadens centrum som lockar, där det pågående samspelet mellan liv och form utspelar sig. Trots detta är det en fortsatt utmaning hur vi ska uppnå drömbilden vi bär inom oss av staden som socialt fenomen.  Enligt flera arkitektur- och samhällsteorier har arkitekturen en betydande roll både estetiskt och planeringsmässigt att erbjuda den livfullhet och ömsesidig respekt som får staden att fungera som ett hållbart samhälle. Däremot är det inte arkitekterna som står ensamma för stadens design. Det fordras gott samarbete och tydlig kommunikation mellan flera yrkesdiscipliner som medverkar inom stadsplanering. Samtidigt ska också medborgarnas åsikter inkluderas och utlovas aktivt deltagande i processer som berör deras livsmiljö.  Avsikten med denna forskningsstudie är att undersöka definitionen av begreppet social hållbarhet när det är kopplat till arkitektur och stadsplanering. I all utveckling av städer och samhällen ska de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och ekologisk värderas lika. Det finns en ovisshet om den sociala dimensionens roll i de fysiska planeringsprocesser som sker i Sverige. Anledningen är att begreppet blir aktivt i flera kunskapsområden och berör många kompetenser som behöver kommunicera och samarbeta på ett effektivt sätt.  Forskningsarbetet har utförts under våren 2022. Inom arbetet har tre pågående stadsutvecklingsprojekt i Skåne studerats. Genom läsning av kommunernas olika styrdokument tillsammans med databassökningar och litteratur skapades ett teoretiskt ramverk. Det resulterade i en förklaring av social hållbarhet vars aspekter använts som analysverktyg i arbetet. Platsbesök gjordes och intervjuer hölls med projektansvariga i de olika fallen, samt en utomstående kulturstrateg. Slutligen sammanställdes en enkät till studerande inom arkitektur och stadsplanering vid Malmö Universitet för att erhålla deras förklaring av begreppet.  I resultatet framkommer att förklaringen av begreppet social hållbarhet kan försåts genom nyckelorden från analysverktyget. Däremot finns ingen uttalad och entydig definition som används i stadsplaneringen avseende arkitekturens och stadsbyggnadens roll för en bättre gestaltad livsmiljö. Svaret ligger troligen i att det är svårt att mäta sociala värden. Det skapar dilemma med att tillsätta lämplig kompetens med nyanserat perspektiv på människan och staden.  Staden behöver arkitektur som är närvarande och relationsskapande, vilket innebär rum som gestaltas i human skala som människor uppfattar som gemensam. En socialt hållbar arkitektur handlar om upplevelser, känslor, personliga erfarenheter och relationer som inte går att mäta med siffror likt ekonomi och ekologi. Det förutsätter att vi utvecklar nya metoder som på ett respektfullt sätt kan förstå och utvärdera humana uppfattningar. Arbetet med att gestalta socialt hållbara städer är ingen lätt uppgift som kommer med färdiga lösningar. Det innebär att frångå det fyrkantiga tänkandet för att nyfiket upptäcka nya idéer genom olika samarbeten. Nyckelord: Social hållbarhet, arkitektur, stadsplanering, samråd, politik 1 Per Svensson fungerade som inspiratör i planarbetet för Vision Norra Sorgenfri och citeras i en rapport om visionsarbetet (Malmö Stad, 2006). / ”Never be able to see each other, that’s what’s the most dangerous to a society”  (Per Svensson, 2006)2 The city is most often perceived as dense settlements with structures and forms that shapes the environment in which many of us live today. The reason for why the city is so popular and densely populated is our will to be present where things happen. It is the human life that attracts, this continuous exchange between life and living that takes place in the city’s central crowds. Still, it seems to be a continuing challenge in how to achieve the dreamt image that we have of the city as a social phenomenon. According to several architectural and social theories, architecture plays a significant role both aesthetically and in terms of physical planning to offer the liveliness and mutual respect that makes the city into sustainable society. On the other hand, it is not the architects alone who bear the responsibility for the city’s shape. It requires good cooperation and communication between several different professions that are involved in urban planning. In a similar manner, the citizens must be included in the process and promised an active participation in designing their living environment.  The purpose of this research is to explore the meaning of the concept social sustainability in relation to architecture and urban planning. In all development processes of cities there must be a equal valuation of the tree dimensions of social, economic and ecological sustainability. There is an uncertainty about the implication of the social dimension in sustainable planning processes in Sweden. One reason is that it is an overlapping concept that extends over several topics and affects many competencies that need to communicate and collaborate effectively.  This research study focused on three ongoing urban development projects in Skåne in southern Sweden. By reading the municipalities’ governing documents together with database searches and literature, a theoretical framework was created. This resulted in an explanation of social sustainability, created by aspects with were used analytical throughout the work. Site visits were made and project managers and a cultural strategist were interviewed. Finally, a survey was compiled for architecture and urban planning students at Malmö University to gain their explanation of the concept social sustainability. The study shows that the explanation of the concept of social sustainability can be provided by the keywords from the analytical tool. On the other hand, there is no explicit and unambiguous definition used in urban planning regarding the role architecture plays for designing better living environments. The answer probably lies in the fact that it is difficult to measure social values. It creates a dilemma in adding appropriate skills with a nuanced perspective on human life and the city. The city need architecture that is present and relationship-creating, which means spaces designed on a human scale that people perceive as common. A socially sustainable architecture is all about impressions, feelings, personal experiences and realities that cannot be assessed in numbers in the same way as economics and ecology. This presupposes that we develop new methods for respectfully understanding and evaluating human perceptions. The work of shaping socially sustainable cities is not an easy task that comes with ready-made solutions. It implies to give up the square thinking in order to curiously discover new ideas through various collaborations. Keywords: Social sustainability, architecture, urban planning, consultation, politics. 2 Per Svensson was an inspirer in the planning work for Vision Norra Sorgenfri and was quoted in a report about the vision work (Malmö Stad, 2006). Original quote translated from Swedish by the author: ”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle”

Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.

Världens befolkning och städer växer. I takt med detta ökar efterfrågan på tillgångar av mat, energi och vatten och det finns efterfrågan på tillvägagångssätt som tar hänsyn till både synergier och konflikter mellan dessa. Ett projekt som syftade till att skapa kunskap inom dessa samband genom att använda så kallade Urban Living Labs, ULLs, var det transnationella projektet CRUNCH. Urban Living Labs kan beskrivas som en slags samling tillvägagångssätt som betonar experimentella tillvägagångssätt och en hög nivå av deltagande och samskapande. Men ULLs har visat sig kunna se mycket olika ut och den här studien är ett bidrag till den växande empirin inom ämnet. Studien analyserade hur en av de deltagande städerna inom CRUNCH arbetat med samverkan och samskapande och vilka hinder och möjligheter ULL har som tillvägagångssätt för deltagande, samverkan och samskapande. Detta gjordes genom en kvalitativ fallstudie av Uppsalas ULL Rosendal och analyserades genom teorier om deltagande och kollaborativ governance. Studien fann att deltagandet var smalt och främst skedde genom konsultation och information. De främsta möjligheterna till samarbete verkade vara de inledande villkoren och ett ömsesidigt beroende mellan parterna för att få finansiering till att utveckla sina idéer. De främsta hindren verkade finnas i en obalans i resurser vad gäller finansiering och möjligheter att delta. Men det kanske allra främsta hindret var dock en bristande delad förståelse av begreppet ULL. Begreppet sattes snarare som en ”stämpel” på projekt som redan fanns utan att tillföra dem något extra i form av deltagande eller samverkan. / The world's population and cities are growing. As the demand for food, energy and water resources increases there is a demand for approaches that consider both synergies and conflicts between them. One project that aimed to create knowledge in this nexus by using something called Urban Living Labs, ULLs, was the transnational project CRUNCH. Urban Living Labs can be described as a collection of approaches that emphasizes experimental approaches and a high level of participation and co-creation. But ULLs have been shown to take a variety of different forms and this study is a contribution to the growing empirical evidence in the subject. The study analysed how one of the participating cities within CRUNCH worked with collaboration and co-creation and what obstacles and opportunities ULL has as an approach for participation, collaboration, and co-creation. This was done through a qualitative case study of Uppsala's ULL Rosendal and analysed through theories of participation and collaborative governance. The study found that participation was narrow and mainly took place through consultation and information. The main opportunities for cooperation seemed to be the initial starting conditions and an interdependence between the partners to get funding to develop their ideas. The main obstacles seemed to be resource imbalances in terms of funding and means to participate. But perhaps the main obstacle was a lack of shared understanding of the main concept of ULL. The term was rather applied as a label on projects that already existed, without adding anything extra to them in terms of participation or collaboration.

I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsättningarna för ljudmiljön i blandstaden och planeringens intentioner för den urbana ljudmiljön kunde därför ses som en funktion av bulleråtgärder snarare än direkta intentioner och åtgärder. Planeringen av kulturaktiviteter innebar därför inte en god ljudmiljö där högre kulturella ljud konsolideras i blandstadsmiljön utefter ljudets mening och sociokulturella kontext. Kulturkvarteren som en plats där högre kulturellt ljud görs möjligare, i högre grad, än i resten av innerstaden kunde därför ifrågasättas. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad vid planeringen av högljudda kulturaktivitet i Kulturkvarteren är hög i många aspekter. Högre ljudnivåer i lokaler möjliggörs och en god ljudmiljö utomhus och i bostäder säkerställs baserat på effekten på människors fysiologiska hälsa. Det förutsätter däremot en förståelse av god ljudmiljö som tystare där högre ljud, oberoende av dess subjektiva uppskattning, ska reduceras eller kontrolleras. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad är därför kontextuell. Högre ljudnivåer som en resurs kan innebär goda ljudkvaliteter utifrån platsens sociokulturella aspekt och ljudets mening men det är mindre förenligt med blandstaden på grund av riktvärdenas tillämpning men även planeringen intentioner för blandstadskvaliteter på den lilla skalan. Möjliggörandet av högre kulturljud i Kulturkvarteren innebar en reglering som säkerställer att riktvärden inte överstigs och inte att högre ljudnivåer möjliggörs i den urbana miljön. Jag anser därför att god ljudmiljö måste lyftas i bredare mening för att möjliggöra en större variation av ljudmiljöer som kan skapa platser i innerstaden för de kulturaktiviteter som inte ryms under riktvärdenas mätbarhet men som tillför andra goda ljudkvaliteteter. / In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm.  The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the sound levels of cultural activities are limited to enable mixed-use qualities. Facilitating a greater variety of functions, people, and activities on a small scale supports the intentions and measures of the planning process aimed at achieving a sound environment where sound sources are balanced to avoid masking other sounds. The residential sound standards serve as a pivotal factor in shaping the acoustic conditions in the mixed-use city, and the planning intentions for the urban sound environment can therefore be viewed as a function of noise control rather than direct intentions and measures. Consequently, the planning of cultural activities does not result in a good sound environment where higher cultural sounds are integrated into the mixed-use environment based on the meaning of sound and sociocultural context. Therefore, the notion of the Kulturkvarteren as a place where higher cultural noise levels are enabled compared to the rest of the city could be subject to scrutiny. The compatibility between a good sound environment and mixed-use in the planning of loud cultural activities in Kulturkvarteren is favourable in several aspects. Higher sound levels indoors are made possible, and a favourable sound environment is ensured outdoors and in residential areas based on the impact on people's physiological well-being. However, this presupposes an understanding of a good sound environment as being quieter, where higher sounds, regardless of their subjective appreciation, should be reduced or controlled. Therefore, the compatibility between a good sound environment and mixed-use is context dependent. Higher sound levels, as a resource, may provide favourable sound qualities based on the sociocultural aspect of the location and the meaning of sound. However, it is less compatible with the mixed-use city due to the application of sound standards and the planning intentions for mixed-use qualities on a small scale. The facilitation of higher cultural sounds in the Kulturkvarteren entailed regulation to ensure that sound standards are not exceeded, rather than enabling higher sound levels in the urban environment. Hence, I argue that a broader understanding of a good sound environment is necessary to allow for a greater variety of sound environments that can create spaces in the city centre for cultural activities that fall outside the scope of measurable sound standards but contribute to other favourable sound qualities.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.