Denna studie utreder huruvida stigmatisering har någon inverkan på vårt språkbruk i kommunikationssituationer som behandlar psykisk ohälsa och sexualitet, samt huruvida går att urskilja någon skillnad mellan olika grupper av ungdomar på ungdomsmottagningar i Sverige. Utredningen grundar sig på tio intervjuer med personal på vederbörande ungdomsmottagningar och deras upplevelser. Resultatet visar att språkbruket kan begränsas till följd av olika faktorer där stigmatisering utgör en, främst när ungdomen har annan kulturell bakgrund i vilken stigmatisering är vidare utbrett. Andra faktorer som påverkar språkbruket i kommunikationssituationerna är tillgång till kognitiv förmåga, generations- och åldersklyftor samt abstraktionsnivån hos vissa begrepp, som t.ex. ångest.

Syftet med studien är att undersöka hur stigmatisering kring psykisk ohälsa kan reduceras bland universitets- studenter genom en social marknadsföringskampanj. I studiens första del undersöks vilka riktlinjer som finns för utformning av en social marknadsföringskampanj, vidare undersöks vilka strategier som är effektivast för att minska stigmatisering kring psykisk ohälsa. Med utgångspunkt i studiens första del utforskar författarna hur den sociala marknadsföringskampanjen skulle kunna utformas för att besvara forskningsfrågan. Inom ramen för studien har en kampanj utformats som kretsar kring sloganen “Face it” ur tre olika perspektiv. Kampanjen består av de tre stegen “Sätt ett ansikte på det”, “Inse det” och “Möt det” och har ut- formats med målsättningen att studenter ska komma i direkt eller indirekt kontakt med personer drabbade av psykisk ohälsa vilka de kan relatera till. En kampanj med dessa egenskaper har potential att minska stigmatisering kring psykisk ohälsa bland universitetsstudenter.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa  och  kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad.  Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls.  Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna. Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

Denna uppsats studerar perspektiv på trygghet inifrån samt utifrån området vi har studerat. Detta ämne studeras genom en fallstudie i ett miljonprogramsområde; Ljungdala, Hässleholm. I uppsatsen analyseras och diskuteras det kring trygghet i förhållande till segregation, stigmatisering och mediers makt. Vi har som underlag för fallstudien intervjuat personer som är bosatta i miljonprogramsområdet samt analyserat artiklar publicerade i tidningar gällande området och tryggheten där. Vi ser att frågan kring trygghet idag är stor inom samhällsplaneringen och att det likaså diskuteras livligt av befolkningen då det påverkar deras vardag starkt. Vi anser samtidigt att ett rykte stigmatiserar områden vilket får medföljder. Rykten som inte alltid speglar verkligheten är något som ofta förekommer och specifikt kring segregerade miljonprogramsområden. Syftet med uppsatsen var därav att undersöka hur trygghet i området föreställs inifrån och utifrån, med detta menar vi från de boende i området samt från medier.Studien visar att det finns markanta skillnader i föreställningarna av trygghet. De boende anser att området är felaktigt speglat och påpekar att det cirkulerar rykten som inte stämmer. Medierna lyfter trygghetsproblem i området och i artiklarna indikeras det vart problemen är rotade. Det existerar alltså skilda uppfattningar kring området. / This thesis deals with the subject of safety and perspectives of it from inside and outside the area we have examined. The subject is examined through a case study in a “miljonprogramsområde” in Ljungdala, Hässleholm. We have analyzed and discussed the issue of safety in relation to segregation, stigmatization and the power of media. To support the case study, we interviewed residents in the “miljonprogramsområde” and analyzed articles published in newspapers concerning the area and its safety.We have noticed that a question about security is vital in today's urban planning and that it is also discussed lively by the population as it greatly affects their everyday lives. We believe that a reputation of an area can stigmatize it and that may result in other effects as well. Rumors that do not reflect reality are something that often occur and specifically regarding segregated “miljonprogramsområden”. The aim of the thesis was to investigate how safety is perceived in the area from within and externally, thus from residents in the area and from the media.The study shows that there are remarkable differences in the perception of safety. The residents consider the area as incorrectly perceived and points out that there are rumors that are not correct. The media highlights safety issues in the area and indicates where the problems are rooted. Thus, it exists distinguished perceptions of the area.

Dewens, E & Olsson S.Beroende, med en känsla av stigmatisering. En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av ett beroende. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.Bakgrund: Enligt WHO lever ca. 35 miljoner människor världen över med ett drogberoende. Samhällets generella syn på individer med beroende som en homogen grupp vilka bemöts utifrån sin beroendeproblematik väcker tankar kring hur individernas subjektiva upplevelse av sitt beroende ser ut och hur upplevelsen av stigmatisering upplevs av dessa individer.Syfte: Genom en systematisk litteraturstudie belysa några av de subjektiva berättelser som finns om drogberoende utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, och om beroendet innefattar en känsla av stigmatisering eller inte och huruvida sammanhang har haft betydelse eller ej.Frågeställningar: Hur upplever en människa sitt beroende av droger?Hur påverkas människor med ett drogberoende av stigmatisering?Metod: En systematisk litteraturstudie med sökningar genomförda i databaserna Google Scholar, PsycInfo och Cinahl. Elva stycken studier med kvalitativ ansats valdes utifrån inklusionskriterier ut. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier publicerad av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.Resultat: Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra huvudteman, att bryta kontexten, att ha ett socialt arv, att uppleva stigma och att leva med ett beroende. Utifrån dessa huvudteman beskrivs även åtta underteman.Slutsats: Studien resulterade i en större förståelse kring hur individer upplever sitt beroende och hur påverkan av stigmatisering till följd av sitt beroende har sett ut, detta kan vara av vikt för både berörd profession och den politik som råder. / Dewens, E & Olsson, S. Addiction, with a sense of stigmatization. A systematic literature study on the experience of addiction. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.Background: According to the WHO approximately 35 million people in the world are living with drug addiction. The societal view on individuals with addiction is described as a homogenous group that is treated according to the problems springing from their addiction. This raises thoughts concerning the individuals subjective experiences of their addiction and the experiences of stigmatization that these individuals endure.Purpose: Through a systematic literature study shed light on some of the subjective stories on drug addiction out of a phenomenological approach, and if addiction in and of itself comes with a feeling of stigmatization or not and whether context has been of importance or not.Issues: How does an individual experience his/her addiction to drugs?How are individuals with a drug addiction affected by stigmatization?Method: A systematic literature study done through the databases Google Scholar, PsycInfo and Cinahl. Eleven studies with a qualitative approach were chosen with the help of inclusion-criteria. The studies were quality-controlled with a review template created by ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.” which is a governmental institution for medicinal and social evaluation.Result: The systematic literature study resulted in four themes, to break the context, to have a social heritage, to experience stigma and to live with an addiction. From these main themes, eight sub-themes are also described. Conclusion: The study resulted in a greater understanding of how individuals with addiction experiences their addiction and the stigmatization that comes with it, this can be important for both the concerned professions and the current political climate.

Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv. / The purpose of the essay is to investigate the professional's view of how reintegration looks for people who have committed criminal acts and who have been imprisoned for these actions. This essay includes an analysis and a problematization of which possibilities and obstacles people who have been in prison can meet during the reintegration. To answer the main question was the research area based on the following questions: How does the reintegration into society look for people who have been in prison? Which opportunities and obstacles can people meet after prison? The empirical material of the study is based on six qualitative semi-structured interviews. The analysis contains an interweaving of the qualitative interviews, previous research and different theories. The result shows that the conditions for reintegration can look different from individual to individual. Frivården (The Swedish Prison and Probation Service) and Krami (a function that helps former criminals back to the labor market) works to encourage the conditions for reintegration. Besides to the professional role and their daily work, there are several individual factors: work and housing, motivation and will, social network, and the societal view that exists towards people who have been in prison. These factors are important and can either be of benefit or disadvantage to the person's reintegration into society. However, these factors do not need to be seen as turning points in the person's life but as a helping hand in order not to fall back into crime. The conclusion is that reintegration is about an interweaving of different factors in the person's life, where the interaction between different instances, already at an early stage, is of importance for encouraging people's opportunities in society to be able to live a legal life.

Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en analys av två filmer och två dokumentärer för att se hur dessa kan konstruera prostitution som ett socialt problem. Syftet har även varit att analysera och koppla attityder och tolkningar i filmerna till undersökningens teorikapitel om stigmatisering och feminism. Metoden till undersökningen har varit en datainsamling till tidigare kunskapsläge och teori, samt filmanalys av två filmer och två dokumentärer vars handlingar riktar sig till prostitution och prostituerade. Undersökningens resultat visar på att filmer har en påverkan på tittaren. Filmer producerar och upprätthåller normer och värderingar som tittaren sedan tar med sig ut i sin vardag och i samhället. Detta media tenderar att visa stereotyper kring kvinnor samt kring prostituerade som innebär att kvinnan kan ses som ”den andra”. Genom att kategorisera individer kan det även förekomma stigmatisering vilket innebär att individer, i detta fall prostituerade, anses vara avvikande utifrån att de inte följer normerna. Resultatet visar även på att det finns normer kring kvinnans kön som även detta kan komma till att vara betydande för om kvinnan kommer att betraktas som kvinnlig eller inte. / The purpose of this study is to do an analysis of two movies and two documentaries to see how these can construct prostitution as a social problem. The purpose have also been to analyze and connect attitudes in the movies to the studies theories on stigmatization and feminism. The method to this study was a data collection for the knowledge position and the theory, as well as a film analysis of two movies and two documentaries whose story was aimed towards prostitution and prostitutes.The results of this study shows that movies has an impact and affect on the viewer. Movies produce and maintain norms and values that the viewer takes with them into society. Movies tend to show stereotypes on women and prostitution, which means that the women can be seen as “the other”. By categorizing individuals it can occur stigmatization, which means that individuals, in this case prostitutes, are seen as abnormal since they do not live by the norms. The result also indicate that there is norms connected to the female gender which also can have an impact if the woman will be perceived as female or not.

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.