Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter?  - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet sker. Den utvecklingsekologiska teorin betonar speciellt barnets upplevelser av samspelet i en miljö och att det är de aktiviteter, relationer och roller som erbjuds i miljön som har inverkan på elevens lärande. Elevernas utveckling och lärande påverkas både direkt och indirekt av de olika miljöerna. Studien har med utgångspunkt i denna teori behandlat elevernas uppfattningar av läsning, lästräning och motivation till att läsa i mikrosystemet som innefattar skolan och hemmet. Studien behandlar också hur de övriga systemen i den ekologiska strukturen påverkar elevernas lärande. Mesosystemet beskrivs och behandlas i denna studie som relationen mellan skolan och hemmet. Exosystemet påverkar eleverna indirekt genom kommunala beslut, något som också makrosystemet gör genom de styrdokument som skolor har att förhålla sig till.  Metod För den här studien valdes en kvalitativ metodansats eftersom syftet med studien är att få ta del av informanternas uppfattningar kring frågeställningarna. För insamling av empiri utformades en frågeguide och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre elever, två specialpedagoger och en speciallärare. Vidare valdes även dokumentanalys ut som metod för att ta del av den sammanställning som gjordes av specialpedagogen över elevernas resultat. Det insamlade materialet sammanställdes, transkriberades och analyserades sedan enligt den tematiska analysen för att belysa tydligt framträdande teman (Bryman, 2018).  Resultat Studien visar att lästräning har en positiv inverkan på läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Studiens resultat visar också att eleverna inte självmant väljer att läsa. Att träna ordavkodning och läsflyt i intensiva perioder har stor betydelse för utvecklingen av avkodningsförmågan och läsförståelsen. Eleverna i studien uppvisar en markant förbättring i antal korrekt lästa ord per minut efter interventionen med lästräning. Dock ligger dessa elevers resultat fortfarande under den rekommenderade nivån för elever i årskurs sju efter interventionen. Resultatet visar också att lästräningen inte medfört till ökad motivation till att läsa hos eleverna men att eleverna upplever ett större självförtroende när det gäller läsning av olika sorters texter, vilket gör att de läser mer. I studien betonar informanterna vikten av att skolan utvecklar arbetet med läsutveckling och låter det bli ett prioriterat område. Specialpedagogiska implikationer På organisationsnivå innebär studiens resultat att organisationen kring läsning och läsutveckling behöver struktureras och prioriteras för att alla elever ska kunna få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Screening bör göras redan i årskurs sex som ett förebyggande arbete för planeringen inför mottagandet av eleverna vid starten på högstadiet. Ett nära och strukturerat samarbete kring alla elevers läsutveckling mellan lärare och speciallärare måste initieras som en konsekvens av studiens resultat. På individuell nivå bör insatser med lästräning skyndsamt sättas in och fortsätta periodvis under hela högstadietiden.

Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.

Development of different methods for processing information has long been a central area in computer science. Being able to structure and compile different types of information can streamline many tasks that facilitate various assignments. In addition, the web is getting bigger and as a result larger amounts of information become more accessible. It also means that it can be more difficult to find and compile relevant information. This raises the questions; Is a layered architecture suitable for extracting semi-structured data from various web-based documents such as HTML and PDF and structuring the content as generically as possible? and How can you find semi-structured data in various forms of documents on the web based on keywords to save the data in tabular form? Review of previous research shows a gap when it comes to processing different levels of structures with the web as a source of data. When processing data, previous projects have usually used a layered architecture where each layer has a specific task and it is also this architecture that was chosen for this artifact. To create the artifact, the Design and Creation method is applied with an included literature study. This method is common in assignments where the goal is to create an artifact with the purpose of answering research questions. Tests of the artifact are also performed in this method and result in how well the artifact follows instructions and whether or not it can answer the research questions. This work has resulted in an artifact that works well and lays a foundation for future work. However, there is room for improvement such as that the artifact could be able to understand context and find more relevant information, but also for future research on how other software can be implemented to streamline and improve results. / Utveckling av olika metoder för att bearbeta information har länge varit ett centralt område inom datavetenskap. Att kunna strukturera och sammanställa olika typer av information kan effektivisera många uppgifter som underlättar olika uppdrag. Dessutom blir webben större och som ett resultat blir större mängder information mer tillgänglig. Det gör också att det kan vara svårare att hitta och sammanställa relevant information. Detta väcker frågorna; Lämpar sig lagerarkitektur för att extrahera semi-strukturerad data från olika webbaserade dokument som HTML och PDF och strukturera innehållet så generiskt som möjligt? och Hur kan man hitta semi-strukturerad data i olika former av dokument på webben baserat på nyckelord för att spara data i tabellform? Granskning av tidigare forskning visar på ett gap när det gäller att bearbeta olika nivåer av strukturer med webben som datakälla. Vid bearbetning av data har tidigare projekt vanligtvis använt en lagerarkitektur där varje lager har en specifik uppgift och det är även denna arkitektur som valdes för denna artefakt. För att skapa artefakten tillämpas Design and Creation metoden med en inkluderad litteraturstudie. Denna metod är vanlig i arbeten där målet är att skapa en artefakt med syftet att svara på forskningsfrågor. Tester av artefakten utförs också i denna metod och resulterar i hur väl artefakten följer instruktionerna och om den kan svara på forskningsfrågorna eller inte. Detta arbete har resulterat i en artefakt som fungerar bra och som lägger en grund för framtida arbete. Det finns dock utrymme för förbättringar som att artefakten skulle kunna förstå sammanhang och hitta mer relevant information, men också för framtida forskning om hur annan mjukvara kan implementeras för att effektivisera och förbättra resultat.

2011:30 ABE

<p>This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC. A literature survey on Jackson Structured Programming, Human Machine Interface and structured programming was made and used to compare, evaluate and suggest improvements for the thermal spray work cell. A functional suggestion for a menu system in a robot program for the thermal spray robot was presented. This will be in the robot permanently for uploading of detail programs from a network connected computer. An example of such a detail program was made but without robot movement and communication with the process computer. Testing of the programs has therefore only been made on a robot not suited for thermal spraying. The new detail program shows its parameters directly on the screen so they can be controlled against the operation papers. A programmer\2019s guide to the detail program has been made which is presented in the report.</p>

This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC. A literature survey on Jackson Structured Programming, Human Machine Interface and structured programming was made and used to compare, evaluate and suggest improvements for the thermal spray work cell. A functional suggestion for a menu system in a robot program for the thermal spray robot was presented. This will be in the robot permanently for uploading of detail programs from a network connected computer. An example of such a detail program was made but without robot movement and communication with the process computer. Testing of the programs has therefore only been made on a robot not suited for thermal spraying. The new detail program shows its parameters directly on the screen so they can be controlled against the operation papers. A programmer\2019s guide to the detail program has been made which is presented in the report.

Denna uppsats handlar om lärares inställning till populärlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares inställning till populärlitteratur i undervisningen på gymnasiet och om lärarna har samma inställning. Syftet är även att undersöka fördelar och nackdelar med att använda populärlitteratur i undervisningen och om lärarnas syn på populärlitteratur och dess användning i svenskundervisningen överrensstämmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populärlitteraturen som litteratur och dess förhållande till skolan. Metoden som används är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklärare på gymnasiet i varierande åldrar och kön. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarnas ålder speglar en viss inställning till populärlitteraturen i undervisningen. De äldre lärarna som har deltagit i studien tenderar att upphöja den klassiska litteraturen, medan det hos de yngre lärarna förekommer en allmänt positiv syn på populärlitteraturen i skolan. Utifrån resultatet kan det även ses ett tvetydigt förhållningssätt till populärlitteraturen hos de äldre lärarna; samtidigt som de kan se populärlitteraturens fördelar har de en kritisk inställning till dess roll i undervisningen.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley &amp; Bentley, 2011; Giota &amp; Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.  Observationerna och fältanteckningarna visar ett exempel på hur strukturerad intensivundervisning kan planeras och diagnosernas resultat indikerar på att strukturerad intensivundervisning i aritmetik med ett inkluderande perspektiv har positiv effekt på elevernas automatisering. / Special education and abilitygrouping in mathematics have not shown a great effect (Bentley &amp; Bentley, 2011; Giota &amp; Emanuelsson, 2011) and our Education Act (2010:800) argues that students should be taught in the frame of the class. The study was based on this knowledge, which was conducted with 21 students in their second year for nineteen lessons. The aim was to see if intensive teaching has any effect on students´ procedural fluency of counting addition and subtraction within the numberrange 0-20. The study was conducted as an experimental design of fieldexperiments and the methods in the study were participant observation, fieldnotes and diagnoses. The observation and the fieldnotes show an example of how structured intensive teaching can be planned and the results of the diagnoses indicate that structured intensive teaching in aritmetic in an inclusive perspective has a positive effect on students´ procedural fluency.

Interaction is an important part of children’s development. The school is a main arena in which children learn to interact, mainly through their playing. This study aims at investigating the role of interaction in a leisure school didactic setting. The aim of the study is to gain a better understanding for how the pupils develop though use of social interaction. The main research issue looks at how pupils interact with each other through structural play events. This essay has a qualitative approach. The analytic methods that we have used in this essay are observations, a questionnaire to pedagogues and social mapping wherein the play has taken place. We analyzed the empirical data as applied to Vygotskij’s theory which claims our conclusion is that pedagogues at the leisure care center are aware of the issues of pupils’ interaction with others. The meaning of the social interaction is valuable, it doesn’t matter how the play is structured. Teachers are attempting to support the pupils in various didactic ways within their actual physical and work related conditions. / Interaktion är en viktig del av elevers utveckling. Skolan är en huvudarena där elever lär sig att interagera med varandra. Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur elever utvecklas i det sociala samspelet. Huvudfrågorna är vilken betydelse har elevens interaktion med varandra i en strukturerad lek och hur pedagogen förhåller sig till samspelen. Vi har analyserat materialet med hjälp av Vygotskijs teoretiska utgångspunkter om att eleven utvecklas i samspel med kamrater och de vuxna i miljön. Vår slutsats är att pedagoger är medvetna om att samspelet betydelse och att samspel av alla former är betydelsefulla oavsett hur leken är strukturerad. De försöker dessutom stödja eleverna på olika sätt trots att de har fysiska och arbetsmässiga villkor som de måste arbeta utifrån. Arbetet har en kvalitativ ansats. De arbetsmetoder vi har använts oss av är observationer av både yngre och äldre deltagare, frågeformulär som fritidspedagogerna besvarar samt kartläggning av var aktiviteten utspelar sig.

Dagens samhälle ställer höga krav på den muntliga kompetensen vilket även speglar kursplanerna i skolan. För att utvecklas till skickliga talare krävs det att eleverna uppmuntras till att använda sitt tal. Historiskt sett har det visat att undervisningen många gånger brister när de kommer till möjligheter för eleverna att träna och uttrycka sin muntliga kompetens, och det finns idag många elever som känner stort obehag för muntlig framställning. Det finns forskare som indikerar att drama är fördelaktigt för att uttrycka muntlig framställning. Däremot har vi inte funnit forskning som mer specifikt belyst vad det är som sker under dramaarbetet som leder till muntlig framställning och hur eleverna kan bli en tillgång för varandra under dramaarbetet. I den här kvalitativa studien har sociokulturella analysbegrepp använts med syfte att undersöka; hur strukturerad drama kan vara en tillgång för den muntliga framställningen i svenskundervisningen. Utifrån analys av videodokumentation indikerar vårt resultat att under dramaarbetet hjälper eleverna varandra i deras muntliga framställningar samt att de använder olika uttryckssätt för att förstärka sitt framträdande. Genom inlevelse använder eleverna även improvisationer för att förmedla känslor och åsikter utifrån karaktären. Slutsatsen för denna studie är att under dramaarbetet laborerar elever mellan tal och skriftspråk, kroppsspråk och röstjustering används för att förtydliga det muntliga framträdandet. Drama skapar även möjlighet till repetition för att förbättra den muntliga framställningen. Elever stöttar varandras muntliga framställningar genom att ge konkreta råd på hur kroppsspråk och röstjustering kan användas för att förtydliga framträdandet. Viktigt att notera är att slutsatserna för den här studien är beroende av ett gott samarbete i gruppen.