The aim of this essay is to observe how the pre-Christian mythology of Scandinavia, commonly known as Norse mythology, is depicted during the first season of the History Channel TV-series Vikings from 2013, and to analyze how well those depictions correspond with modern day knowledge of that mythology. More specifically this essay studies how the pre-Christian gods, myths and rituals are depicted. To accomplish this the essay uses a modified version of a method called structured observation, a method otherwise associated with observing people. Roland Barthes theory of a primary- and secondary meaning of language is used as the theoretical framework for this essay.  The results show that many Christian themes can be detected in Vikings. For example, in the depictions of the god Odin who sometimes becomes a symbol for the Christian God. This is shown by depicting Odin being able to have decided people’s destinies, he is not tied to a specific task, and is prayed to in a manner that looks like a Christian prayer. Modern norms of equality between genders, a linear perception of time, and a distaste for human sacrifice can be detected in the Series’ depictions of Valhalla, Ragnarök and rituals of sacrifice. The myths depicted in Vikings can be divided into three categories: how humans understand the world, what happens after you die in battle and what will happen during the end of the world. The rituals depicted all happen during one of two ceremonies: funerals and sacrifice.

Abstrakt Bakgrund: När slutenvården inte kan ta emot patienter från akutmottagningen uppstår fenomenet boarding. Boarding innebär att patienter kvarstannar på akuten i väntan på slutenvård. Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen uppstår tydliga missförhållanden mellan efterfrågan och tillgång på vård, något som påvisats både i nationella och internationella studier. Trots ansatsen att tillse god omvårdnad under sådana förhållanden tvingas sjuksköterskor på akutmottagningen till prioriteringar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet vid omvårdnad av patienter som omfattas av fenomenet boarding på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts innefattande 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Analysen utfördes genom tematisk syntes, beskriven av Thomas och Harden. Resultat: Den tematiska syntesen producerade tre analytiska teman; Sjuksköterskor upplever att den boardade patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses, Sjuksköterskor upplever att brister i material, utrustning och lokaler skapar en skadlig vårdmiljö för den boardade patienten och Sjuksköterskor upplever att organisation, strukturer och attityder påverkar patientsäkerheten för den boardade patienten. Slutsats: Resultaten av litteraturstudien kan tolkas som att när boarding föreligger finns ett ökat antal patienter på akuten som sjuksköterskor upplever riskerar att utsättas för onödigt lidande i olika former. Resultaten kan även tolkas som att boardade patienter i högre grad utsätts för patientsäkerhetsrisker än andra patienter. / Abstract Background: When no inpatient bed are available to receive patients from the Emergency Department (ED) the phenomenon of boarding occurs. Boarding of patients in the ED means that the patient who is deemed in need of inpatient care remains in the ED until beds open in the inpatient wards. Previous studies have shown that boarding of patients in the ED is associated with a rising workload. The studies further describe a pronounced mismatch between supply and demand of care arises due to high workload in ED’s. Tough the nurses strive to preform quality of care during these times they are forced to prioritize. Aim: This study aims to depict nurses’ experiences of patient safety regarding care of patients encompassed by the phenomenon of boarding occurs in the emergency department. Method: 13 qualitative studies to answer the study aim. A structured literature study has been carried out through thematic synthesis as described by Thomas and Harden. Results: The thematic synthesis produced three analytical themes; Nurses experience that the needs for care of the boarded patient is not met, Nurses experience that deficiencies in space and equipment creates a hazardous environment for the boarded patient and Nurses experience that organization, structures and attitudes influences patient safety regarding the boarded patient. Conclusion: The results can be seen as that when boarding occurs in the ED there is an increased group of patients that according to nurses are at risk of preventable suffering. The results indicate that the boarded patient is more exposed to patient safety risks than other groups of patients.

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player’s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these. / Denna studie behandlar Environmental Storytelling -tekniker och huruvida dessa kananvändas i kombination med varandra för att leda en spelare genom en spelscen i ettvisst mönster, påverka spelarens narrativa och utforskande uppfattning samt utforskahuruvida Self-paced Exploration kan kombineras med detta. Det är en kvalitativstudie utförd genom sex enskilda spelsessioner med tillhörande intervjuer där sexpersoner får spela en av tre versioner av samma spelscen. Spelscenernas endaskillnader är de olika vägledningstekniker som används. Informanternasrörelsemönster kartläggs och intervjuerna spelas in genom ljud, såväl somskärminspelning. Resultatet påvisade att Environmental Storytelling -tekniker mycketväl kan användas till att styra spelares utforskningsmönster, både narrativt ochnavigationsmässigt, samt att Self-paced Exploration kan utnyttjas till en störreeffektivitet i kombination med dessa.

Idag är många branscher beroende av ett gediget teamwork. Det finns dock ett behov av objektiva mätsystem för teamwork och därför har detta projekt som syfte att skapa och testa ett observationsprotokoll utifrån den teoretiska modellen ’The Big Five of Teamwork’ framtagen av Salas, Sims & Burke (2005). Observationsprotokollet användes för att observera teamwork mellan två flygledare på Arlanda ATCC. Därefter fick flygledarna svara på en enkät för att bidra med subjektiva aspekter från modellen. Totalt genomfördes 15 stycken strukturerade observationer. Resultatet visade att det är möjligt att skatta teamwork på flygledare med hjälp av ett observationsprotokoll baserat på sex av åtta komponenter, där inte teamorientering och gemensam mental modell ingick. Komponenterna visade sig vara mer än bara ett observerbart beteende och enbart observationer frambringar inte en rättvis bild över komponenten. Resultatet visade också på att flygledarna själva upplever samtliga komponenter som en del av arbetet. Observationerna visade att samarbetet kunde se olika ut och skilja sig från team till team, och att flygledarna anpassar sig efter varandras behov. / Today, many industries are dependent on a solid teamwork. However, there is a need for objective measurement assessment for teamwork and therefore this project aims to create and test an observation protocol based on the theoretical model ’The Big Five of Teamwork’ compiled by Salas, Sims & Burke (2005). The observation protocol was used to observe teamwork between two air traffic controllers at Arlanda ATCC. After the observations the air traffic controllers answered a survey to receive subjective aspects from the model. A total of 15 structured observations were conducted. The results revealed that it’s possible to estimate teamwork on air traffic controllers using an observation protocol based on six of eight components, where team orientation and shared mental model were not included. The components appeared to be more than just an observable behavior, thus only observations does not give a fair picture of the component. The result also showed that air traffic controllers themselves perceive all components as a part of the work. The observations showed that the cooperation could look different and differ from team to team, and that air traffic controllers adapt to each other’s needs.

Syfte – Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur den katolska kyrkan och Equmeniakyrkan i Jönköping ser på integrationsarbete. Studien görs på två kyrkor i Jönköping, dels på den lokala katolska församlingen, dels på Andreasförsamlingen, som tillhör Equmeniakyrkan. Därför kommer dessa två församlingarna att jämföras. För att uppnå detta så ställs följande frågeställning: Hur ser katolska kyrkan och Andreasförsamlingen i Jönköping på frågor om integration och migration? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan katolska kyrkan och andra kyrkor inom Sveriges Kristna Råd i synen på integration och migration? Metod – Studien kommer att få svar på frågorna i frågeställningen genom en serie semi-strukturerade intervjuer med diakoner, pastorer och representanter från två församlingar i Jönköping och två organisationer som är relaterade till församlingen (en via mejl och en via telefon). De fyra intervjuade i studien var: Sankt Franciskus Katolska Församling i Jönköping, med diakonen Göran Fäldt. Equmeniakyrkans församling Andreasförsamlingen i Fjällstugan, Jönköping, där pastor Lennart Johansson är verksam. Sveriges Kristna Råd (SKR), där Björn Cedersjö är direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Caritas Sverige, där George Joseph är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Från början skulle både SKR och Caritas intervjuas via mejl men på grund av omständigheter så kunde Caritas representant bara intervjuas via telefon. Dessa intervjuer kommer att jämföras för att få svar på frågorna som ställdes i uppsatsen. Diskussion och slutsatser – Katolska kyrkan via Caritas och Andreasförsamlingen hjälper migranterna med arbetssökandet, såsom att kontakta arbetsgivare och företag, samt hjälper dem att skriva sina CV:n. En annan likhet mellan Anderasförsamlingen och Sankt Franciskus Katolska Församling är att de hjälper migranterna att kontakta myndigheter, dock med några skillnader. Enligt resultatet anordnar samtliga intervjuade aktörer språkcaféer och språkhjälp till migranterna i sina samfund. För samtliga som var med i studien var språket och delaktigheten i samhället viktiga för integration av migranter.  Begränsningar – Denna studie är begränsad till två församlingar i Jönköping och två organisationer i Sverige: Caritas och Sveriges Kristna råd.

Bakgrund: Intensivvårdspatientens sömn nattetid är fragmenterad och blir i stor utsträckning störd, vilket gör att en vila på dagen behövs; en strukturerad vilostund. För återhämtning och läkning av sjukdomstillstånd är det viktigt att patienten får den vila denne behöver. Sömnbrist och brist på vila leder till svårigheter att komma ur respirator, längre sårläkning och i slutändan längre vistelsetid på intensivvårdsavdelningen. En strukturerad vilostund är en avsatt tid på dagen där meningen är att intensivvårdspatienten ska vila, utan att bli störd mer än vad sjukdomstillståndet tillåter. Det finns främjande åtgärder som kan utföras för att ge intensivvårdspatienten en god vilostund. Syfte: Syftet är att observera den strukturerade vilostunden inom intensivvården, med hjälp av fyra frågeställningar. Metod: Studien är gjord på två olika intensivvårdsavdelningar, vilket har genererat 41 observationer. Designen är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ ansats. Analysen tolkas med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet visar att de främjande åtgärder som observerats inte görs i full utsträckning. Den strukturerade vilostunden blir störd bland annat av samtal i vårdrummet och ljud från övervakningsutrustning. Den strukturerade vilostunden störs i snitt 25 gånger och den längsta sammanhängande tid utan störningsmoment är i snitt tio minuter, dock observerades som mest 67 störningsmoment. Den längsta sammanhängande vilan uppmättes till 48 minuter och den minsta vilan till tre minuter.  Slutsats: Den strukturerade vilostunden störs frekvent, trots att riktlinjer finns för en strukturerad vilostund. Då det är frekventa störningar innebär det att möjligheten för vilan blir för kort för att gynna återhämtning och därmed risk för förlängt intensivvårdsbehov. / Background: Patients sleep in the intensive care units (ICU) is fragmented. There is a need for a daytime rest, quiet time, to help the patient heal and recover from critical illness. Sleep deprivation and lack of rest might lead to difficulties of extubation, prolonged healing of wounds and it may result in prolonged stay in the ICU. A quiet time is a period during the day, where the goal is patient rest, without any unnecessary interruptions. There are promotional actions that can be used to make the patients’ rest as good as possible. Aim: The aim of this study is to observe the structured daytime rest in ICU, with the help of four questions. Method: This study is done at two ICU’s in Sweden, which has generated 41 observations. The design is a prospective quantitative observational study with descriptive and analytic statistics. Result: The result shows that the promotional actions observed aren’t used to the full extention. The daytime rest is interrupted, amongst other things, by conversations in the IC-room and from alarms of the surveillance equipment. The daytime rest is disturbed 25 times in mean, and the longest coherent rest fort the patient is ten minutes in mean. The top number for disturbances during the daytime rest is 67 times. The longest coherent rest was 48 minutes and the shortest rest three minutes. Conclusion: The daytime rest is frequently being disturbed in spite of there being a structured daytime rest protocol. This leads to that the possibility for a rest to recover is to short to do so, which can lead to a prolonged stay at the ICU.

Bakgrund: Diabetes drabbar allt fler människor och utgör ett hot mot folkhälsan. Följdsjukdomar som fotkomplikationer är vanliga. Fotsår resulterar i sänkt livskvalitet för personen som drabbas och ger ökade samhällskostnader. Regelbunden fotundersökning förebygger fotsår och utgör en rekommenderad intervention. Trots existerande riktlinjer är det skillnader i genomförandet av fotundersökningen vilket skapar ojämlik vård. I ett projekt har ett formulär baserat på riktlinjerna för fotundersökning utarbetats med syfte att underlätta och säkerställa en årlig fotundersökning med grund i evidens. Syfte: Att utvärdera vårdpersonals erfarenheter av att arbeta enligt ett formulär för strukturerad fotundersökning hos patienter med diabetes. Metod: Kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman. Studien är en del av ett projekt ” Optimerat omhändertagande av personer med diabetes och fotkomplikation” med Västra Götalandsregionen som forskningshuvudman. Semistrukturerade intervjuer genomför dessom fokusgruppintervjuer samt som enskilda intervjuer. Totalt inkluderades åtta informanter av olika yrkestillhörighet vilka intervjuades angående sina erfarenheter av formuläret i kliniskpraxis. Resultat: Formuläret underlättade arbetet vid fotundersökningen genom ökad tydlighet, struktur och överblick. Formuläret kunde bidra till att likrikta fotundersökningen eftersom skillnader i arbetssätt synliggjordes. Vid fotsår upplevdes riskkategorierna som motsägelsefulla. Osäkerhet framkom angående definitioner av exempelvis förhårdnader och svårläkta sår. Förhoppningarna var att ett införande i digitalt journalsystem skulle underlätta dokumentationen och synliggöra fotundersökningen, med ökad tillgänglighet för alla berörda. Slutsats: Formuläret fungerar väl som stöd och beslutsunderlag i det preventiva arbetet med fotundersökningen och kan komma att bidra till likriktning av fotundersökningen enligt gällanderiktlinjer och därmed bidra till en säkrare och mer jämlik vård. / Background: Diabetes is a growing threat to public health. Secondary diseases like footcomplications are common. Foot ulcers affect individual’s quality of life and are a great cost to society. Regular foot examination prevents foot ulcers and is a recommended intervention. Despite existing guidelines there are differences in the execution of the foot exam which causes care inequality. A structured foot exam form based on the guidelines was developed in a project. The aim was to facilitate the foot exam and contribute to a uniform execution. Aim: To assess health care workers experiences of working with a structured foot exam form for patients with diabetes Method: Qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman. The study is part of a larger project entitled “Optimized care of persons with diabetes and foot complications” with Västra Götalands region as responsible authority. Semi structured interviews were held in a focus group and individually with eight informants of different professions who were interviewed regarding their experiences of working with the form in clinical practice. Results: Experiences of working with the form were that it simplified the foot exam by giving itan overview and clear structure. Using the form made apparent differences in work routines between individuals. It was believed that by implementing the form routinely that it would contribute to a more uniform execution. When the patient had foot ulcers the risk categories were perceived as contradictory. There was an uncertainty about the definition of for example chronic ulcers and callosities. The hope was that the future digital format would simplify documentation and elucidate the foot exam as well as contribute to accessibility for all concerned. Conclusion: The foot exam form works well as a support during the preventative foot exam, gives a basis for decision making and could contribute to a uniform, safer foot exam with more care equality that is consistent with the current guidelines.

Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt. / Background: The World Health Organization’s (2018) principles are the guidelines regarding pediatric palliative care that are applied in Sweden. Where palliative care for children should have a person centred focus, where the child is at the center and where the caregivers felt involved in all elements. Aim: To describe caregivers’ perception of what is important in the meeting with registered nurses in connection with palliative care of their child. Method: The method is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL. The work used an integrated analysis where articles are collected in an overview, where comparisons can then be made between articles based on different variables. Nine items were used. Results: The material resulted in three categories. Family Focus with the subcategories Individualized care and Seen as part of the team. Communication with the subcategories Information at the right time, Personalized communication and Straight and clear communication. Security with the subcategories Practical support and Emotional support. Conclusions: Caregivers’ desire for an individualized focus and a compassionately committed approach in the meeting with the nurse in a context where the medical aspect, often based on standardized care programs, constituted a large space. Communication was appreciated to be clear, straightforward, delicate and given at the right time.

Abstrakt   Bakgrund: Akutsjuksköterskan förväntas bedriva en personcentrerad vård där vårdtagarens emotionella, medicinska och existentiella krav tillgodoses. Vid hög arbetsbelastning tvingas personal prioritera medicinska aspekter vilket leder till att etiska och psykosociala aspekter får vänta. Compassion fatigue är ett fenomen som uppstår i vårdanden yrken genom en långvarig exponering av empatiska påfrestningar. Compassion fatigue leder till beteende-, känslomässiga och fysiska förändringar hos sjuksköterskan vilket kan medföra svårigheter att identifiera vårdtagares upplevelser, eller reaktioner, både fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Detta kan leda till en osäker och otrygg vårdmiljö och riskera att hota patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som bidrar till compassion fatigue hos sjuksköterskor på akutmottagningen.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inspiration från en systematisk litteraturöversikt och en kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalys har genomförts utefter Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra kategorier och presenteras i Demografiska faktorer, Arbetsrelaterade faktorer, Arbetsrelaterade känslor som faktor samt Yttre faktorer. Resultatet visar flertalet faktorer som bidrar till compassion fatigue bland annat att upplevd fysisk och psykisk hälsa inom demografiska faktorer minskade utfallet av compassion fatigue.  Inom yttre faktorer påvisas det att psykosocialt stöd från chefer och kollegor minskar förekomsten av compassion fatigue.   Slutsats: Litteraturöversikten identifierar och beskriver flertalet faktorer som statistiskt signifikant påverkar CF både negativt och positivt. Vidare forskning krävs då resultatet ger en spridd bild med betydande faktorer samt bristen av studier utförda på akutmottagningar i Sverige. / Abstract   Background: Emergency nurses are expected to provide person-centered care that meets the emotional, medical, and existential needs of patients. During times of high workload, staff members are forced to prioritize medical aspects, which results in ethical and psychosocial aspects being put on hold. Compassion fatigue is a phenomenon that occurs in caregiving professions due to prolonged exposure to empathic stressors. Compassion fatigue leads to behavioral, emotional, and physical changes in nurses, which can make it difficult to identify patients' experiences or reactions, both physically, mentally, socially, and existentially. This can lead to an insecure and unsafe care environment and pose a risk to patient safety. Purpose: The purpose was to identify and describe factors contributing to compassion fatigue in nurses in the emergency department.Method: A structured literature review inspired by a systematic literature review and a quantitative approach was conducted. Searches were conducted in the CINAHL, PubMed, and PsychInfo databases, resulting in 17 included articles. Data analysis was carried out according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: The results were compiled into four categories and presented as Demographic factors, Work-related factors, Work-related emotions as factors, and External factors. The results show several factors contributing to compassion fatigue, including perceived physical and mental health within demographic factors, which reduced the outcome of compassion fatigue.In the external factors category, it was found that psychosocial support from managers and colleagues reduces the incidence of compassion fatigue. Conclusion: The literature review identifies and describes several factors that statistically significantly affect CF both negatively and positively. Further research is needed as the results provide a scattered picture with significant factors, as well as the lack of studies conducted in emergency departments in Sweden.