I Sverige måste arbetsgivare enligt lag bedriva ett aktivt antidiskrimineringsarbete men samtidigt visar forskningen att individer missgynnas till följd av sin etniska bakgrund. Syftet med studien var att med ett exempel illustrera hur organisationer kan arbeta för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering vid nyanställning. Studien hade en kvalitativ inriktning och genomfördes som en fallstudie av en koncern inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Vi fick ta del av interna dokument som behandlar rekryteringsprocessen och policys inom mångfald och hållbarhet. Studien bestod även av åtta enskilda intervjuer med medarbetare och chefer inom området rekrytering och bemanning. Det analytiska ramverket utgörs av teori och tidigare forskning och är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys. För att belysa frågeställningarna används tre teorier inom diskriminering samt två ansatser inom urval och rekrytering. Resultatet visar att koncernen har två strategier för att motverka etnisk diskriminering, en intern och en extern. Den interna strategin har sitt fokus på att rekryterarna ska arbeta utifrån struktur, kompetens och värderingar. Den externa strategin avser de åtgärder som är riktade mot kunderna för att förebygga att etnisk diskriminering sker i deras led av rekryteringsprocessen. Utgångspunkten ligger på ett tydligt ställningstagande mot diskriminering av kandidater baserat på exempelvis yttre kännetecken såsom hudfärg. Strategin innefattar även presentation av kandidater och att utbilda kunderna. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till det analytiska ramverket och analysen visar att deras arbetsmetoder har potential att motverka etnisk diskriminering beroende på implementeringen i rekryteringsprocessen. Men det finns en risk med antagandet att ett visst arbetssätt automatiskt leder till att rekryteringen blir diskrimineringsfri.

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod.    Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning.  Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

Företag står inför en utmaning att kunna anpassa sig efter snabba förändringar och att producera produkter snabbt. Därför har många företag valt att implementera agila utvecklingsprocesser, där den dominanta metoden är Scrum. I Scrum finns det tre roller varav en är produktägare. Produktägare är en komplex roll som har förändrats sedan den utvecklades. Den definieras olika i populärlitteratur och auktoritativa guider vilket har lett till att företag implementerat rollen olika. I denna studie undersöks vad produktägares arbete kännetecknas av och hur de använder sin tid. Studien använder en triangulering av strukturerad observation, intervjuer och enkät för att studera de aktiviteter och roller produktägare har. Studien bygger på ledararbete och de roller som Mintzberg identifierat. Resultatet visar att produktägares arbete är hektiskt och fragmenterat. Hur en arbetsdag ser ut varierar mellan produktägare och även mellan olika dagar. Det dagarna har gemensamt är att produktägarna deltar i möten. Resultaten tyder även på att kommunikation en viktig del i arbetet. De viktigaste rollerna som har identifierats är informationsspridare, talesperson och övervakare vilka är kopplade till informationshantering. / Companies in today's market need to be able to adapt to rapid changes and to produce products quickly. Therefore, many companies have chosen to implement agile development processes, where the dominant method is Scrum. In Scrum there are three roles, one of which is product owner. Product owner is a complex role that has changed since it was developed. It is defined differently in popular literature and authoritative guides, which has led to companies have implemented the role differently. This study examines what the product owners' work is characterized by and how they spend their time. The study uses a triangulation of structured observation, interviews, and questionnaires to study the activities and roles of product owners. The study is based on managerial work and the roles that Mintzberg has identified. The result shows that the work of the product owner is hectic and fragmented. What a working day looks like varies between product owners and between different days. What these days have in common is that the product owners attend meetings. The results also indicate that communication is an important part of the work. The key roles that have been identified are disseminators, spokesperson and monitor which are linked to information management.

Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.

Taluppfattning innefattar bland annat förståelsen för tal, tals struktur och tals inbördes relationer, exempelvis tals del-helhetsrelationer. Tals del-helhetsrelationer handlar om att ha en helhet och kunna dela upp helheten i två eller fler delar. En god taluppfattning har en betydande roll för matematisk framgång och därför är det viktigt att undervisningen på ett varierat och lekfullt sätt synliggör tals relationer och egenskaper. Studiens syfte handlar om olika karaktärsdrag i strukturerade modeller som synliggör tals additiva del-helhetsrelationer samt olika faktorer i undervisningen som påverkar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer med fokus på tals additiva strukturer och strukturerade modeller. Syftet uppnås genom att dessa forskningsfrågor besvaras: Vad karaktäriserar strukturerade modeller som främjar barns/elevers förståelse för tals additiva del-helhetsrelationer? Vilka faktorer i undervisningen om strukturerade modeller menar forskningen påverkar barns/elevers förståelse för tals additiva del-helhetsrelationer? Litteraturen som samlats in är elva vetenskapliga texter från nationella och internationella databaser och en tryckt avhandling alla skrivna på engelska som har analyserats utifrån studiens frågeställningar och sammanfattats i en översiktsmatris. Resultatet i litteraturstudien visar på flera återkommande karaktärsdrag i olika strukturerade modeller för tals del-helhetsrelationer som alla ses främjande för elevers utveckling av en god taluppfattning men på olika sätt. Resultatet visar även på att det finns flera faktorer i undervisningen om strukturerade modeller som påverkar hur eleverna tar till sig det matematiska innehållet. Studien visar på att strukturerade modeller i undervisningen kräver ett strukturerat arbetssätt av läraren, samt att olika modeller kan användas för att synliggöra olika matematiska idéer.

Bakgrund: Traumapatienten omhändertas av interprofessionella traumateam där akutsjuksköterskan innehar en viktig roll i traumateamet. Traumaomhändertagandet på akutmottagning utförs enligt tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av traumaomhändertagande på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes. Sökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Totalt identifierandes tio artiklar som kvalitetsgranskades och data extraherades med stöd av tematisk dataanalysmall.Resultat: Litteraturöversiktens resultat mynnade ut i åtta deskriptiva teman och tre analytiska teman: Traumaomhändertagandets uttryck, stöttepelarens betydelse och kommunikationens toppar och dalar. Slutsats: Att drabbas av trauma är en omvälvande upplevelse. Traumapatienten befinner sig i en sårbar situation och upplever ett vida känsloregister. Akutsjuksköterskans lyhördhet och förmåga till att beakta traumapatientens lidande ställs på sin spets. / Background: The trauma patient is cared by interprofessional traumateams, where the emergency nurse plays an important role in the traumateam. Trauma care in the emergency department is performed according to clear guidelines. Aim: Aim was to describe the trauma patient experience of trauma care in the emergency department. Methods: A structured literature review with qualitative method and inductive approach. Searches were conducted in the scientific databases Cinahl and PubMed. A total of ten articles were identified that were quality reviewed and data extracted by using thematic data analysis.Results: Results of the literature review resulted in eight descriptive themes and three analytical themes: trauma care expression, the importance of the mainstay and the highs and lows of communication. Conclusion: To suffer a trauma is a dramatic experience. The trauma patient is in a vulnerable situation and experiences a wide range of emotions. The emergency nurse’s sensitivity and ability to consider the trauma patient’s suffering is put to the edge.

No description available.

This study analyses the effects of a reading intervention using part of “Läsinlärning i 7 steg” and the computer game “Lukimat Spel Ett-Läsning” for phonemic and decoding training. Its focus was to investigate the effects on phonological awareness, letter-sound connection and decoding. Ten children in grade 2 with limited decoding ability were selected based on screening test results and were divided into two comparable groups. The intervention group received daily one-to-one-tutorial phonemic and decoding training, 20-30 minutes each time for 20 occasions.  The control group received their usual classroom-based training. Pre- and post-test examined whether the intervention had affected the intervention students' decoding compared to the control students’. The results showed that both groups increased their letter-sound connection and decoding performance. The intervention group performed better at decoding and in reading speed and accuracy, compared to the control group.  In student interviews, it was explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that students experienced the activities mostly as meaningful and fun and that they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. The result shows that an intervention of this type with phonemic training increases decoding ability, and can be important for reading development.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

Med anledning av JM:s satsning på Lean Construction, där företaget arbetar med att effektivisera verksamheten, syftar detta arbete till att identifiera frekvent försenade arbetsmoment och orsaker till detta. Arbetets datainsamling av olika typer av förseningar har avgränsats till nio tillhandahållna flerbostadsprojekt från olika delar av Sverige. Den data som har behandlats innefattar mötesprotokoll och tidsplaner som sedan låg till grund för de personliga intervjuer med arbetsledning för de olika projekten. Utifrån insamlad data och intervjuer genomfördes en enkätundersökning via Internet riktad till arbetschefer, platschefer och arbetsledare. Totalt blev 93 stycken personer från Stockholm och 95 från regioner inom affärsenheten Riks blev inbjudna att delta i undersökningen.  Genom granskning av tillgängligt material kunde det konstateras att de arbetsmoment som vanligen upplever någon form av försening är: Arbeten under normalplan Ställningsarbeten Fasadarbeten Hissmontage Plattsättning Köksleveranser Vad beträffar arbeten under normalplan är brisfälliga geotekniska undersökningar en vanlig orsak till försening, vilket i sin tur kan leda till undermåliga bygghandlingar.  Andra vanliga orsakerna till att ovanstående moment blir försenade är framförallt bristande styrning av egen personal och underentreprenörer. Detta gäller i både upphandling som i det dagliga arbetet. Vid upphandling förekommer det otydligheter angående arbetets omfattning samt när och hur det ska utföras. Detta gäller främst vid avtal med dotterbolag. I det dagliga arbetet uppstår problem med styrning framförallt på grund av otydligheter i kommunikationen. Personalen är inte alltid medveten om hur och när arbetet skall utföras. Detta förvärras även ytterligare av att arbetsledningen i olika projekt har olika planeringsrutiner och ställer olika höga krav. JM måste bli bättre på att genomföra mer utförliga geotekniska undersökningar. Detta för att undvika de annars stora risker för felaktiga handlingar som sedan kan orsakar förseningar och merkostnader när projekt stöter på icke förutsedda problem. Företaget måste även bli bättre på rutiner kring styrning och planering av arbete. Det är därför viktigt att tydliga avtal upprättas med underentreprenör, där samtliga parter är delaktiga i planeringsprocessen. För att förbättra arbetet med Lean är det även viktigt att JM blir bättre på att dokumentera förseningar och orsaker till dessa. Utöver detta bör det även skapas ett särskilt system som kan hantera och bearbeta avvikelser gentemot tidsplanen. / Following JM's focus on Lean Construction, where the company is working to streamline its operations, this report aims to identify frequently delayed operations and the reasons for this. The data collection of different types of delays has been limited to nine provided apartment building projects from different parts of Sweden. The processed data includes meeting minutes and schedules which then formed the basis of personal interviews with supervisors of the various projects. Based on the collected data and interviews a survey was conducted on the Internet targeted at managers, site managers and supervisors. A total of 93 people from Stockholm and 95 from regions within the National Business Unit were invited to participate in the survey. Through review of available material, it was found that the operations that usually experience some form of delay are: • Works below ground level • Scaffolding • Cladding • Elevator montage • Tiling • Delivery of kitchen fittings As for work below ground level the substandard geotechnical studies are a common cause of delay, which in turn can lead to substandard construction documents. Other common reasons for the delays in the aforementioned operations are above all a lack of managing of their own personnel and subcontractors. This applies both in the case procurement as well as their daily work. In the procurement of subcontractors, there is often ambiguity regarding the extent of the work and when and how to execute the work. This applies especially to the agreements with affiliates. In everyday operations problems with managing caused by ambiguity in communication often appear. Staff is not always aware of how and when the work is to be performed. This is exacerbated even further by the site management in different projects that have different planning processes and have different demands. JM needs to implement more detailed geotechnical investigations. This is to avoid the otherwise high risk of substandard construction documents which then can cause delays and additional costs when the project encounters unforeseen problems. The company must also be better at tasks involving planning and managing work. It is therefore important that clear agreements are established with the subcontractor, in which all partners are involved in the planning process. In order to improve the work with Lean, it is also important that JM gets better at documenting delays and their causes. In addition, they also need to create a special system that can manage and process deviations from the schedule.