Detta examensarbete har drivits av en designprocess vars syfte har varit att skapa en lösning där barn i trångbodda hem kan få utrymme och ro till studier. Designprocessen (något som jag fått lära mig under min tid på utbildningen) har hjälpt mig att definiera problem och behov och att utveckla mina idéer till det slutkoncept som presenteras i mitt resultat. Designprocessen som jag genomförde är uppdelad i två olika delar där den första delen handlat om att samla in data och den andra delen om att kreativt generera idéer. I min första del där jag gjorde research för att samla in data så använde jag mig av vetenskapliga artiklar och litteratur, enkätstudie, intervjuer samt marknadsanalys. Detta var viktigt för att kunna bekräfta de problem/behov som jag analyserat fram. Marknadsanalysen fungerade även som en övergång till den kreativa fasen då jag kunde inspireras av det som jag hittat i min analys. I min kreativa del där jag genererade idéer använde jag mig av metoderna brainstorming, prototypande och mockups. Dessa metoder är alla en form av skissning som på olika sätt och vid olika tidpunkter i processen hjälpte mig att komma vidare i utvecklandet av min lösning. Jag jobbade även konceptuellt med idéer för att kunna utveckla dessa ytterligare i min kreativa fas. Resultatet av min designprocess är ett portabelt skrivbord i väskformat gjort av tyget canvas, pressad nålfilt och detaljer av metall samt polyester/nylon. Det portabla skrivbordet erbjuder en plats/utrymme för studier och förvaring av saker, det skärmar mot omgivningen och dämpar ljud. Den slutgiltiga modellen av mitt valda koncept saknar dock delar av skärmarna då jag gjorde felberäkningar i min mockupfas som gjorde att dessa inte fick plats.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv utforska på vilka sätt några högstadieelever upplever avslappning förlagd i början av några musiklektioner. Forskningsfrågorna är: Hur upplevs stunden med avslappning? Hur erfars den efterföljande lektionen? Vilka upplevelser bär de med sig från dessa stunder? I bakgrunden presenteras styrdokument och forskning kring studiero i skolan, vad stress är för något och hur den kan motverkas samt forskning om avslappning och avspänning. Som metod valdes ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna utifrån tre teman som utkristalliserats: avslappning kräver övning, avslappning ökar fokus samt avslappning ger medvetenhet. Gemensamt för dessa teman var att eleverna upplevde att avslappningen gav dem ökat lugn, fokus och arbetsvilja samt att de fick upp intresset för de upplevelser som avslappningsövningen kan ge. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet i relation till det som presenterats i bakgrunden under rubrikerna övning ger effekt, avslappning och studiero samt avslappning under musiklektioner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 3–6 på två olikagrundskolor ser på hur konflikter på rasten påverkar efterföljande lektioner. Studiengenomfördes i form av en jämförelse mellan två skolor där den ena bedrev organiseradrastverksamhet medan den andra inte gjorde det. Urvalet av respondenter gjordes utifrånvilken årskurs de undervisade då vi endast valt att undersöka problematiken iårskurserna 3–6. Vi intervjuade sammanlagt 8 lärare som alla hade lärarutbildning somvar relevant för årskurserna. För att komma åt erfarenheter och upplevelser valde vi attgenomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer som vi spelade in ochtranskriberade. Efter detta bearbetade vi fram olika teman utifrån det resultat vi fått. Iresultatet trädde en bild fram där båda skolorna hade samma syn på var konflikternauppstår under skoldagen, rasten. De olika arbetssätten skolorna bedrev gav olikaresultat, den skola som bedrev rastverksamheter hade mindre konflikter under rastensamt la mindre tid på konflikthantering i klassrummet än vad skolan utanrastverksamhet gjorde. Vidare visade resultatet att elever som varit i konflikt presterarsämre under efterföljande lektion, det ansågs som viktigt för elevens prestation attkonflikten blir löst då den annars är för upprörd för att ens delta på lektionen. Enligtresultatet kräver det en viss fingertoppskänsla för hur konflikten ska lösas, även en brarelation med eleven ansågs enligt vårt resultat vara en viktig del i konflikthanteringen.

I återkommande skolenkäter (Skolenkäten,2020) framkommer att många elever saknar studiero i klassrummet. Studien syftar därför till att undersöka elevernas uppfattningar kring studiero. För att undersöka detta har en fenomenografisk ansats (Marton & Booth, 2000) tillämpats. Tio elever från två klasser i årskurs fem har intervjuats. Elevernas uttalanden ligger till grund för två beskrivningskategorier i studiens utfallsrum. Resultatet tolkades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod (Marton & Booth, 2000). I resultatet framgick det att eleverna anser att lärare behöver ha goda ledar- och didaktiska kompetenser för att skapa studiero. Eleverna upplevde en stress när de inte hann med och förstod sina lektionsuppgifter och resultatet visar att elever upplever att de inte får den hjälp som de behöver vilket påverkar studieron i klassrummet.

Denna studie har syftat till att öka kunskaperna om olika ledarskapsstrategier för att skapa studiero i klassrummet. Syftet ämnades att uppnås genom analys av beskrivningar och resonemang kring strategier från erfarna lärare och mindre erfarna lärare. Detta har gjorts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare med mer än 20 års erfarenhet och tre lärare med mindre än två års erfarenhet av läraryrket. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den teoretiska grund som studien vilar på och ämnade att undersöka vilka aspekter av läraryrket lärare tycker är viktiga för att skapa studiero i klassrummet, samt vilka strategier som används för att studiero ska uppnås. För att kunna kategorisera och analysera resultatet har studiens teoretiska ramverk utgått ifrån olika teorier om ledarskap och motivation. Resultatet analyserades komparativt, först erfarna lärare och mindre erfarna lärare var för sig, sedan jämfördes resultaten mellan grupperna för att finna likheter och skillnader i val av resonemang. Analysen av resultatet visade på att de intervjuade lärarna hade en relativt enhällig syn på vad studiero innebär och hur den ska uppnås. De intervjuade lärarna menade att studiero kan främjas av relationsbyggande arbete, förebyggande arbete och motivationsarbete. Resultatet visade på skillnader i vilken uträckning de intervjuade lärarnas skolor arbetade med frågor angående studiero på organisatorisk nivå. Dock kunde inte resultatet visa på några betydande skillnader i val av resonemang mellan de intervjuade grupperna angående hur den enskilde läraren arbetar för att skapa studiero.

No description available.

Skolinspektionen (2020) och Regeringens proposition Skolans arbete med trygghet och studiero (2021) har belyst behovet av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. En ökad kunskap krävs om hur man etablerar lärmiljöer präglade av trygghet och studiero. Det finnes internationella skolmodeller som kan antas bidra med kunskap men ingen färdig utvecklad och utvärderad svensk skolmodell. Denna studie avser att genom en riktad kvalitativ innehållsanalys undersöka hur fyra internationellt utformade skolmodeller för ett skolövergripande hälsofrämjande arbete, kan tolkas bidra med kunskap till det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det positiva utbildningsperspektivet är en av studiens teoretiska utgångspunkter, då det grundas i det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa. Perspektivet används för att analysera utformningen av skolmodeller med avsikt att skapa ett positivt skolklimat. Skolmodellernas målgrupp och målsättningar, samt deras förankring i teori, tidigare forskning och professionsnära verksamhet synliggörs. Skolmodellernas arbetssätt och utvärderingsmetoder ställs i relation till Skolforskningsinstitutets (2021) 6 aspekter av lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet. Wang och Degols (2015) modell över områden i ett skolklimat används för att genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöka vilka områden av ett skolklimat som skolmodellerna avser att förändra, samt hur skolmodellerna förhåller sig till Skolinspektionens (2020) framgångsfaktorer och utmärkande drag för skolor med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet med trygghet och studiero. Kan internationellt utformade skolmodeller anses vara applicerbara i svensk kontext? Studiens resultat visar att internationellt utformade skolmodeller kan bidra med kunskaper som kan anses vara användbara i utvecklingen av den svenska skolans systematiska kvalitetsarbete med trygghet och studiero. Särskilt intressanta är skolmodeller som avser att förändra de områden av ett skolklimat som berör relationer, tillhörighet och respekt för mångfald. I en svensk kontext kan skolmodeller som i första hand har avsikt skapa förutsättningar för skolpersonal att bemöta elever på ett likvärdigt sätt, och genom fortbildning förändra skolklimatet, anses särskilt intressanta. Detta bekräftar tidigare forskning om hur det systematiska kvalitetsarbetet med studiero kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande skola (Gidlund, 2018; Forsberg et al., 2021). Det positiva utbildningsperspektivet har bidragit till att synliggöra tydliga kopplingar mellan det skolövergripande hälsofrämjande arbetet och arbetet med trygghet och studiero. Den svenska skolan kan gynnas av att även se dessa två skolövergripande områden ur ett mer enhetligt perspektiv, det hälsofrämjande systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero.

Studien syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur bildlärare på högstadiet beskriver studiero och vilka strategier för didaktiskt ledarskap som bildlärare använder sig av för att skapa studiero i bildsalen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv valts. För att samla in empirin har semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av tre bildlärare med minst tio års erfarenhet i yrket. Den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån teorier om studiero och ledarskap och har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning. Studien visar att bildlärare på högstadiet beskriver studiero som att det råder ett produktivt klimat i klassrummet. Studiero i bildsalen har inget samband med ett tyst klassrum, samtal kan tvärtom bidra till ett bättre klassrumsklimat vilket kan vara gynnande studieron. Studien visar även att bildlärarna bedriver ett auktoritativt ledarskap för att skapa studiero där en hög grad av struktur, det vill säga regler, förväntningar och krav, kombineras med en hög grad av sensitivitet, det vill säga ett inkännande för elevens sociala och emotionella behov. Bildlärarnas beskrivningar visar att positiva relationer till eleverna är grundläggande för att skapa studiero i bildsalen och att det i bildämnet finns stora möjligheter för bildlärare att arbeta relationsbyggande och relationsutvecklande. Dels genom de naturligt förekommande samtalen i bildsalen och dels genom lärarens möjlighet att utforma uppgifter som bidrar till att lära känna eleven som individ bättre. Bildlärarnas olika beskrivningar av strukturer och rutiner visar att det inte är rutinernas utformning som är avgörande för studieron i bildsalen. Istället tyder det på att det är själva rutinerna och strukturerna i sig som bidrar till minskad osäkerhet och därav bättre studiero. Avslutningsvis kan det konstateras att samtalet är bildlärarens viktigaste verktyg för att skapa studiero i bildsalen. Samtal för att förmedla strukturer och rutiner, samtal för att skapa positiva relationer, samtal för att finna anpassningar och samtal för att tillrättavisa oönskat beteende.

Denna uppsats är utbildningsfilosofisk studie i Foucaults anda om lärare och elevers uppfattning om vilka egenskaper, kompetenser och befogenheter som lärare behöver i sitt arbete för att skapa ordning och reda i klassrummet.Syfte är att undersöka vilka faktorer som, enligt lärare och elever, bidrar till upprätthållandet av ordning i skolan. Jag har undersökt två skolor, både lärare och elever och ställt frågor om hur läraren uppnår ordning i klassrummet. Frågeställningen som undersökts har varit: 1. Vilka personliga egenskaper anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 2. Vilka verktyg och kompetenser anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 3. Vilka formella och juridiska befogenheter anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 4. Vilka är, enligt lärare och elever, de vanligaste störande momenten i klassrummet? 5. Hur bör, enligt lärarna, skolledningen agera/stödja för att tillgodose lärarna i dess olika egenskaper, kompetenser och befogenheter?Metoden har varit att bearbeta enkätfrågorna i ett statistikprogram (SPSS) och där ta fram univariat-/ bivaria- & multivariat analyser, först och främst i form av independent - samples t-test, Korrelationer (Spearman r), samt Cronbach´s Alpha i form av reliabilitetstester.Resultatet visar på lärare anser att egenskaper som: rättvis, tydlig, ärlig, kunnig, inspirerande och erfaren är centrala i arbetet med ordningsfrågan, medans elever föredrar egenskaper som: tydlig, kreativ, entusiastisk, kunnig, inspirerande och karismatiska egenskaper som är allra viktigast hos läraren. Enligt både lärare och elever är skolans största störningsmoment i klassrummet: sena ankomster, ogiltig mobiltelefonanvändning, ej inlämnade prov/läxor, samt elever som gör annat under lektionen. Enligt lärarna vill man att skolledningen stödjer genom att integrera och förtydliga ordningsreglerna i samverkan med lärarna. Även vill lärarna att man än mer får stöd i form av elevhälsoteam och ges möjlighet till kompetensutveckling. / This paper is an educational philosophical study of Foucault's spirit of teachers and students' perception of the qualities, skills and competences that teachers need in their work to create order in the classroom.The study examines the factors that, according to teachers and students, contribute to the maintenance of order in the school. By using survey questionnaires I examined two schools, both teachers and students, and raised questions about how the teacher attains order in the classroom. The research questions are: 1.What personal qualities do teacher needs to create order in the classroom? 2. Which tools and skills do teacher needs to create order in the classroom? 3. What are the formal and legal powers teachers needs to create order in the classroom? 4. What are, according to teachers and students, the most common disturbing moments in the classroom? 5. How should, according to the teachers, the school management action / support the teachers in its various characteristics, skills and competences?The method has been to process the survey questions in a statistical software (SPSS) and which produce univariat- / bivaria- & multivariate analysis, primarily in the form of independent - samples t-test, correlations (Spearman r), and Alpha in Cronbach's form of reliability tests.The results show that teachers feel that features such as: fair, clear, honest, knowledgeable, inspiring and experienced are central in the work of order, while students prefer properties: clear, creative, enthusiastic, knowledgeable, inspiring and charismatic qualities that are most important in the teacher.According to both teachers and students is the school's biggest distraction in the classroom: late arrivals, invalid mobile phone use, not submitting the test / homework, and students who do other things during the lesson. Teachers want the school management support them by integrating and clarify the standards of conduct in cooperation with teachers. Even the teachers want to get more support in the form of student health team and the opportunity for professional development.

Skolan är en plats där elever ska inhämta kunskap och hur den platsen är utformad, i form av elevernas placering och klassrummets möblering, kan påverka elevernas möjligheter till inlärning. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi samlat in reflektioner, från sju verksamma lärare inom Uppsala län, gällande klassrumsmöblering. Lärarna upplevde att klassrummets möblering, elevers placering och klassrummets utformning har påverkan på elevernas studiero och sociala interaktion. Vidare ämnar studien undersöka om lärare uppfattar några begränsningar att möblera klassrum. Dessutom har en analys gjorts av hur sju lärare resonerar kring klassrumsmöblering för att främja elevernas studiero och sociala interaktion. Studiens resultat visar tydliga kopplingar mellan klassrumsmöblering och att skapa och upprätthålla studiero. Studiens lärare ser möbleringen som ett verktyg för elevernas sociala interaktion och betonar även vikten av att möbleringen öppnar upp för samtal och kamratinlärning. Några av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att ge eleven förutsättningar att kunna koncentrera sig och arbeta för att utveckla kunskap i lugn och ro. De flesta av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att utöka elevernas möjlighet till samtal, diskussioner och interaktion. Även aspekter som särskilda behov samt elevrelationer kom till uttryck i möblemanget. Samtliga lärare möblerade med hänsyn till såväl elevgruppens som individernas behov och olika sätt att lära. Vidare visade resultatet att eleverna inte gavs inflytande över vilken möblering som skulle vara gällande för klassrummet, men att vissa elevgrupper fick säga till om sina egna placeringar. Studiens slutsatser är att lärarna pekar på att elevers förmåga att koncentrera sig och prestera är kopplad till deras sociala och fysiska skolmiljö och genom att möblera med hänsyn till elevernas möjligheter till studiero och sociala interaktion kan klassrumsmöbleringen fungera som ett direkt verktyg för lärande. Under det självständiga arbetet har jämförelser gjorts mellan olika klassrumsmöbleringar i syfte att få fram resultat till hur lärare upplever klassrumsmöbleringens påverkan på klassrumsmiljö, undervisning samt elevers inlärning.