Den här studien undersöker fenomenet studiero i två sjundeklasser på en högstadieskola i Sverige. Klasserna har observerats under lektionstid vid sex tillfällen och intervjuer har gjorts med sex elever och två pedagoger. Fokus ligger på elevernas upplevelse av studiero, vilka möjligheter eleverna har att forma sin arbetsmiljö samt hur eleverna ser på sitt inflytande och delaktighet. Det jag under min fältstudie har funnit är att elever och pedagoger är samstämmiga om vad studiero är, men att den bäst förstås när den störs. Då blir även andra processer tydliga så som skapandet av normer, elevernas socialiseringsprocess och det vänliga maktutövandet. Dock verkar det som om eleverna inte är fullständigt medvetna om sina möjligheter till påverkan och inflytande i skapandet av sin arbetsmiljö. / This study examines the learning conditions in two seventh grade classes at a high school in Sweden. The classes have been observed during lessons on six occasions and interviews have been done with six students and two educators. The focus is the students' experience of learning conditions in the classroom, what opportunities the students have to shape their work environment and how the students experience their participation. What I have found during my fieldwork is that students and educators agree on what good and calm learning conditions are, but that learning conditions are best understood when it is disrupted. Then other processes also become clear, such as the creation of norms, the students' socialization process and the friendly exercise of power. However, it seems that the students are not fully aware of the opportunities given when they participate in the creation of their work environment.

Syftet med denna studie har varit att få kännedom om hur studiero i klassrummet är kopplat till elevers språkutveckling. Den språkliga utvecklingen är nödvändig för eleverna och för att den ständigt ska kunna utvecklas behövs en lugn och trygg klassrumsmiljö där undervisningen ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka ledarskapskompetenser använder lärare för att främja studiero under lektionerna? och Hur reflekterar lärare kring sambandet mellan klassrumsmiljö och elevers språkutveckling? Studien har utförts med en kvalitativ ansats där lärare som varit verksamma på Umeå kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun samt Järfälla kommun berättat om sina tankar och tillvägagångssätt om ämnet. Syftet med att intervjua olika lärare från olika delar i landet har varit för att göra studien så nyanserad som möjligt där flera lärare från olika ställen delat med sig av sina reflektioner och tillvägagångsätt i sitt yrke. Resultatet indikerade att klassrumsmiljön är starkt kopplat till elevers språkutveckling och att det inte går att förbise detta. Ett lugnt och tryggt klassrumsklimat är nödvändigt för att eleverna ska kunna ständigt stimulera sitt språk på bästa möjliga sätt. Enligt samtliga respondenter var goda lärar- och elevrelationer avgörande för att skapa studiero och trivsel i klassrummet. Lärarna bör således ständigt sträva efter att skapa goda relationer till sina elever eftersom det ger goda förutsättningarna till att skapa ett trivsamt klimat där en ömsesidig respekt mellan alla parter blir befintlig. Sammanfattningsvis ansåg samtliga lärare att strävan för att skapa en god arbetsro kan vara komplex, men att det är ett aktivt ledarskap hos pedagogen som är nödvändig där goda och tillitsfulla relationer till eleverna är centralt. Pedagogerna delade synpunkten om att en trygg klassrumsmiljö stimulerar elevernas språkutveckling och därför är dessa delar nödvändiga för att läraren ska kunna bedriva en undervisning som ger förutsättningar för en god språkutveckling bland eleverna. / The purpose of this study has been to gain knowledge about how a good classroom environment is connected to pupils' language development. Language development is necessary for pupils and in order for it to be constantly developed, a good classroom environment is desirable. The study has been based on the questions What leadership skills do teachers use to promote a calm and good classroom environment? and How do teachers think about the connection between a good classroom environment and pupils’ language development? The study has been carried out with qualitative methods and five interviews were conducted with different teachers from the country where they have talked and discussed about their thoughts on the subject. The results showed that the teachers believed that the classroom environment is strongly linked to pupils' language development and that it is necessary for the teachers to create good relationships with their pupils in order to create a good classroom climate. Teachers should therefore constantly strive to create good relations with their pupils as it provides good conditions for creating a good learning climate. Overall, the teachers considered that the striving to create a good learning environment can be complex, but an active leadership of the teacher is necessary where good relationships with pupils are a central part. The teachers also considered that a good classroom environment bring better language development among pupils, therefore, a good classroom environment is necessary so the teacher can be able to conduct a teaching that provides the conditions for good language development.

Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd. I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning. Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.

En kvalitativ studie har utförts där syftet har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver trygghet och studiero, vad som hindrar trygghet och studiero samt söka kunskap i hur lärare arbetar i undervisningen för att uppnå trygghet och studiero utifrån de samhällsorienterade ämnena. Detta för att delvis belysa vikten av dessa grundläggande faktorer i klassrummet samt även belysa hur arbetet sker för detta. I syfte att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen skedde sedan genom att hitta mönster och samband vilka sedan kunde sättas in i olika kategorier. Studiens resultat påvisar att arbetet för trygghet och studiero är komplicerat. Stor vikt i arbetet ligger dock i tydlighet, relationer och ledarskap. / <p>SO</p>

Abstrakt Genom aktionsstudien ville jag söka svar på hur jag som geografilärare kunde dra nytta av specialpedagogiken för att bättre möta alla elever och skapa en mer inkluderande undervisning. I aktionsstudien sökte jag därför under 7 aktioner i en klass i årskurs åtta besvara frågan ”Hur kan jag som geografilärare planera och genomföra undervisningen med stöd av specialpedagogiska verktyg?” För att besvara frågeställningen genomförde jag en studie i en klass som sågs som stökig, pratig och ofokuserad. Två av 23 elever behövde läs- och skrivstöd. Klassmentorn berättade att flertalet elever efterfrågat förbättrad arbetsro och koncentration. Utifrån klassens och individernas behov blev min utgångspunkt att skapa en lärmiljö som gav ökade förutsättningar för läsning- och skrivning samt ökad koncentration. Eftersom jag även ville skapa mig en uppfattning om den kvalitativa effekten av undervisningen lät jag också undersöka elevernas upplevelse genom en elevenkät med delvis öppna svar. Mina egna och min lokala lärarhandledares observationer blev ytterligare underlag för att genomföra och analysera undervisningen. Med stöd i relationella, sociokulturella och reflektionsteoretiska perspektiv kunde jag planera och genomföra undervisningen. Fysiska, pedagogiska och psykosociala verktyg gav mig och eleverna stöd. Min uppfattning var att desto längre in i aktionsstudien klassen kom desto fler elever nyttjade verktygen och desto bättre arbetsro blev det i klassen. En uppfattning som enkätundersökningen bekräftade. 16 av 17 elevrespondenter menade i enkäten att de använt något eller några av de verktyg jag tillhandahållit och att de bedömde sin koncentration som bra eller jättebra. Vidare menade 9 av 12 elevrespondenter att de upplevde en förbättring av arbetsron i klassen under perioden för studien. Med stöd i vetenskaplig teori och specialpedagogiska verktyg formades en inkluderad lärmiljö och mer lustfylld geografiundervisning. En lärmiljö som även kan ses ur ett allmändidaktiskt perspektiv.

Bannour, Meniar (2020). Utmanande beteende i klassrummet, En intervjustudie om studiero(Challenging behavior in the classroom). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom att förstå orsaker som skapar ett utmanande beteende och som stör undervisningen kan vi förebygga och förhindra att ett utmanande beteende uppstår. På så sätt skapas studiero, vilket betonas av skollagen (SFS, 2010:800). Min studie belyser vikten av att skolpersonalen ska lyssna på att vara lyhörda för elevernas upplevelser och tankar för att skapa en lärande miljö som gynnar alla.Det övergripande syftet är att beskriva och förstå hur lärare, biträdande rektor och elever i årskurs fem upplever vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteenden i klassrummet. ●Hur beskriver respondenterna orsaken till att det blir stökigt i klassrummet?●Vilka strategier använder skolpersonalen för att främja lärandet samt skapa studiero?●Vilka konsekvenser använder skolpersonalen för att motverka utmanande beteende?Studien utgår ifrån specialpedagogiska perspektiv, det vill säga traditionellt, kritiskt och relationellt perspektiv, samt dilemmaperspektiv. I studien används även sociokulturella perspektiv med fokus på relation och kommunikation. I studien används en kvalitativ forskningsdesign, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Jag genomförde en semistrukturerade fokusintervju (Bryman, 2011) med fem elever i åk 5 och enskilda intervjuer med två lärare och en biträdande rektor. I resultat synliggörs elevernas samt lärarnas och biträdande rektors upplevelser och erfarenheter av vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteende i klassrummet. Det visar sig att trots att samtliga respondenter betonar vikten av studiero så saknas den, då det finns brist på kommunikationen mellan lärare och elev. När eleven upplever sig ignorerad så används strategier som att störa klasskamrater eller läraren. Lärarna uttryckte att detta är ett sätt att ta kontroll över sin situation och inte för att vara varken elak mot läraren eller kamraterna. Detta tyder på att ett utmanande beteende som stör klassrumsnormer är situationsbundet. Det finns skillnad mellan elevernas och skolpersonalens upplevelser av orsaker som bidrar till att det blir stökigt i klassen. Eleverna tar upp långa lektioner, dålig luft, bristande raster samt lärarnas bemötande och ledarskap. Lärarna tar upp inlärningsmiljö, långa lektioner, undervisningsmetoder och kraven som de ställer på eleven. Medan den biträdande rektorn tar upp brister i fostran och i ledarskapet som en orsak till att det blir stökigt. Det finns även skillnad mellan lärarna och biträdande rektor gällande användning av konsekvenser och strategier som bidrar till studiero vilket i sin tur bidrar till lärande. Gemensamt används anpassade uppgifter, samtal, undervisningsmetoder medan lågaffektiv bemötande enbart används av en lärare. Till sist används disciplinära åtgärder på olika sätt beroende på lärarna och situationer där problemet uppstår.Resultaten visar att det finns behov av handledning på individ-, grupp -och organisationsnivå för att skapa studiero som gynnar elevernas lärande och trygghet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv som utforskar andningsövningar utförda i början av musiklektionen i högstadiet under fyra veckors tid. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt en kort andningsövning i början av lektionen kan bidra till studiero i klassen. I bakgrunden presenteras styrdokument, forskning och metoder för studiero i skolan, samt andning och fördelar av medveten/effektiv andning. Metoden som är använd i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en kort andningsövning i början av lektionen ger studiero för stunden på lektionen. Som avslutning av uppsatsen diskuteras elevernas och lärarens upplevelse av andningsövningen med teman som ritualer för studiero, studiero för stunden samt stillsamhet, andning och koncentration.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta.

Skolan ska vara en lugn och trygg miljö, där eleverna ska kunna fokusera på sitt lärande utan att bli störda. Denna fallstudie syftar därför till att undersöka hur en matematiklärare kan skapa och bibehålla studiero. Genom observationer och en intervju har jag undersökt en lärares arbete med studiero. Resultatet visade att en lärare kan informera eleverna på ett tydligt sätt om vilka regler som gäller i matematikklassrummet, för att skapa studiero. Resultatet visade även att det sociala samspelet mellan elever, och lärarens tillgänglighet, har betydelse för arbetet med studiero. / The school should be a calm and safe environment, where students should be able tofocus on their learning without being disturbed. This case study therefore aims to investigate how a mathematics teacher can create and maintain a calm environment conducive to learning. Through observations and interviews, I have investigated a teacher's work with a calm environment conducive to learning. The results showed that a teacher can inform students in a clear way about the rules that apply in the mathematics classroom to create a calm environment conducive to learning. The results also showed that the social interaction between students and the teacher's availability is important for the work with a calm environment conducive to learning.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete var att utveckla en förståelse för om elever anser att studiero är viktigt och om elever menar att bristen på studiero påverkar deras kunskapsinlärning i ämnet slöjd.    Ett av målen med examensarbetet var att undersöka om de anser sig ha en stimulerande psykosocial arbetsmiljö samt vem eleverna anser har ansvaret för studiero i slöjdsalen. Denna uppsats är en empirisk studie som belyser hur elever värderar studiero under slöjdlektionerna.    Studien bygger på en kvantitativ undersökning som forskningsmetod där empirin består av en enkät med öppna och slutna frågor. Jag använder mig av ett sociokulturellt perspektiv, där jag utgår från att lärandet i slöjden sker i samspel med andra elever. Analysens resultat grundas på totalt 109 svar, blandat flickor och pojkar från årskurs 6 och årskurs 9.    Resultaten visar att det förekommer olika åsikter om vad studiero innebär. Eleverna beskriver studiero när det är lugnt och tyst, när man kan koncentrera sig och att alla jobbar med sitt och inte springer omkring och stör. En del elever menar att det är tillåtet med lite småprat. Det framkom att majoriteten av eleverna anser att studiero är viktigt och att det främjar deras individuella prestationsförmåga och resultat i slöjdsalen.