Supportrar är en viktig intressent för fotbollsföreningar. Fotbollssupportrar är konsument av samma produkt som de är medproducent av då de betalar för att gå på fotbollsmatcher samtidigt som de är med och skapar stämningen kring matchen. Svensk fotboll är reglerad av 51%-regeln vilket innebär att föreningens medlemmar också är ägare av föreningen. Denna tredelade roll som supportrarna besitter är en del av komplexiteten i relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar. Med bakgrund av tidigare forskning gjord kring Stakeholder Theory har fokus till störst del har varit att identifiera fotbollsföreningars olika intressenter och hur viktiga de är för organisationen. Denna studie kommer endast att fokusera på en intressent i en förening i Sverige med ambitionen att utifrån Stakeholder Theory beskriva relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar, ur båda parters perspektiv, vilket även efterfrågats av tidigare studier inom ämnet. En kvalitativ studie har genomförts där empiriskt material samlats in genom semi- strukturerade intervjuer med valda representanter från Djurgården Fotboll samt föreningens supportrar. Det empiriska materialet analyserades utifrån Stakeholder Theory för att sedermera besvara studiens syfte och frågeställning. Resultatet visar att supportrar är den viktigaste intressenten för Djurgården Fotboll och att Stakeholder Theory grundläggande kan ge en förklaring till supportrarnas betydelse som intressentgrupp.

Det har skett stora förändringar inom kulturarvsfältet under senare tid, immateriella världsarvs, har öppnar upp för nya områden att utforska i termer av kulturarv. Idrotten och i synnerhet supporterkulturen har aldrig betraktats som en del av kulturarvsfältet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om vi kan se fenomenet supporterkultur som ett kulturarv och hur det i så fall uttrycks. Ser supportrarna på sig själva som en del av kulturarvet och finns det skillnader mellan supportrar från olika lag och idrotter? Hur kan vi jämföra supporterkulturens kulturarv med nationens, som en form av föreställd gemenskap? Källmaterialet består i den första delen av webbplatserna och souvenirshopar till de tre klubbarna Djurgårdens IF, Edsbyns IF och Leksands IF och deras supportrars. Den andra delens källmaterial består av ett online-frågeformulär som supportrar svarade på. Metoden för att analysera materialet består av en innehållsanalys och diskursanalys. Svaren kommer vidare att diskuteras utefter teorin om föreställd gemenskap från Benedict Anderson och orientalism från Edward Said. Undersökningen visar på att fler av de uttryck som används inom supporterkulturen kan förstås i termer av kulturarv

Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.

Att jobba med sitt varumärke och sin identitet har blivit en vardag för de svenska idrottsföreningarna. Under säsongen 21/22 påbörjade Djurgården IF Hockey ett förändringsarbete kring varumärket vilket efter degraderingen från SHL blev alltmer påtagligt. Syftet med studien har varit att belysa Djurgården IF Hockeys varumärkesbyggande, mer precist har det handlat om hur klubben arbetar med att ta fram och kommunicera sitt varumärke och hur detta uppfattas av partners och supportrar. För att precisera studien, har vi valt att avgränsa oss till Djurgården IF Hockey, dess partners och supporterföreningen Järnkaminerna. Studiens frågeställning är följande: 1.     Hur arbetar Djurgården IF Hockey med sitt varumärke, och varför? 2.     Hur upplevs Djurgården IF Hockeys varumärke av sina intressenter? 3.     Hur ser målbilden för Djurgården IF Hockeys varumärke/identitet ut?  För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi som forskare intervjuat respondenter från Djurgården IF Hockey, Järnkaminerna, XXL, RSS samt en extern varumärkesexpert via semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att Djurgården IF Hockey har ett starkt varumärke där framgångarna och den starka och långa historiken utmärker sig. Däremot upplever föreningen, supportrarna och till viss del sponsorerna att föreningen måste hitta tillbaka sina historiska attributer som gjort de sportsligt och varumärkesmässigt framgångsrika. I framtiden spelar Djurgården IF Hockey i en verksamhetsanpassad Avicii Arena med en god relation till sina supportrar och en uppdaterad affärsmodell.

För denna litteraturstudie har genom olika informationssökningsmetoder relevanta studier valts ut som behandlar kvinnors funktion inom islamistiska terrororganisationer och skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa. Resultaten visar att kvinnor har flera viktiga funktioner inom de islamistiska terrororganisationerna, synliga såväl som dolda. Resultaten är dock tvetydiga gällande kvinnornas betydelse och vikt för terrororganisationerna. Det råder dock ingen tvekan om att de strategiska fördelarna med att använda kvinnor är många för terrororganisationerna. Detta är en anledning till varför medvetenheten kring kvinnornas medverkan i terrororganisationerna bör öka hos både allmänheten och de beslutsfattare som utformar kontraterroristiska strategier. / For this study, through various information retrieval methods relevant studies was selected that treats the function of within the Islamist terrorist organizations aswell as the differences between women and men in these. The results show that women have several important functions within the Islamist terror organizations, visible as well as hidden. However, the results are ambiguous regarding the role of women and the importance of women within the terrorist organizations. There is however no doubt that the strategic benefits of using women are many of the terrorist organizations. This is one reason why the awareness of women's involvement in terror organizations should increase among both the public and the decision makers who design counter-terrorist strategies.

Samverkan har beskrivits som en arbetsmetod nödvändig i situationer när en enskild organisation ensam saknar tillräckliga resurser eller mandat (Danermark & Kullberg, 2010; McGuire, 2006). Genomförandet av herrallsvenska elitfotbollsevenemang kan förstås som en sådan situation och Brottsförebyggande Rådet (BRÅ: 2008) har beskrivit vikten av en förbättrad samverkan mellan evenemangens aktörer, där Polisen, föreningarna och supportrarna kan beskrivas som de tre mest centrala aktörerna. Med syfte att undersöka förutsättningarna för samverkan mellan evenemangens centrala aktörer undersöktes följande frågeställningar: (1). Hur beskriver poliser, allsvenska fotbollsföreningar och supportrar till allsvenska föreningar ”välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang”? (2). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt mellan aktörerna? och (3). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt inom respektive aktör?Studiens metod var tvådelad. Inledningsvis genomfördes en induktiv förstudie med syfte att skapa underlag för studiens huvudsakliga enkätstudie. Resultatet av enkätstudien påvisade, med stöd av förstudien, att de fyra ursprungliga dimensionerna i ett evenemang kan reduceras till två: Safety och Atmosphere. Vidare visade resultatet att det gällande vissa delar av evenemangen (faktorer) finns betydande värderingsskillnader såväl mellan aktörerna som inom supportrarna medan skillnaderna gällande andra faktorer var mindre eller obefintliga. Studiens resultat diskuteras i relation till bakgrund, tidigare forskning om samverkan samt teoretiskt referensram i form av Elaborated social identity model (ESIM) och teorier om socialt kapital. Avslutningsvis ges praktiska implikationer till svensk elitfotbollsevenemangs centrala aktörer. / Collaboration has been described as a necessary method for situations when one single organization doesn´t have the enough resources ore mandate. The events of the top flight football league in Sweden could be understood as such a situation and Brottsförebyggande Rådet (Crime prevention council; BRÅ, 2008) has described the importance of an improved collaboration between the stakeholders, where the Police, clubs and supporters could be seen as the three most central.With the objective to investigate the prerequisites for collaboration between the central stakeholders, the following questions have been examined: (1). How the Police, football clubs and supporters describe ”Welcoming, Safe, Secure and Atmospheric events”, (2). How event-related norms and values differs between the stakeholders? and (3). How the event-related norms and values differs within the stakeholders?The method of the study was divided into two parts. First, a qualitiative pilotstudy was counducted in order to create an empirical basis for the following main survey. The results of the main survey (supported by the pilotstudy) showed that the four original dimensions of the events could be reduced into two: Safety and Atmosphere.Moreover, the results showed significant differences between the stakeholders, as well as within the supporters regardring the values of some of the event related factors, while the differences were small or non-existing regarding others. The results of the study were discussed in relation to the background, previous research on collaboration and the theoretical framework of Elaborated Social Identity Model (ESIM), as well as theories on social capital. Finally, practical implications were given to the central stakeholders on the events of Swedish elite football.

Syftet med studien var att undersöka rädslan för att bli direkt- och indirekt utsatt för våld från såväl besökare som polis i samband med Allsvensk fotbollsmatch. Urvalet bestod av 369 personer som besöker minst en fotbollsmatch per säsong (55 kvinnor och 314 män) med ålder mellan 18-75 år (M=34,59, SD=12,24) där data hämtats in via webbenkäter. Resultatet visade att besökare med högre besöksfrekvens i genomsnitt uppvisar högre nivåer av rädsla för våld för såväl andra besökare som för polisen, jämfört med de som har en lägre besöksfrekvens. Resultatet visade även på att det i genomsnitt fanns en högre rädsla för våld från polisen än våld från besökare. Resultaten pekar på att polisens strategier vid fotbollsmatcher tycks vara kontraproduktiva, då polisens uppdrag bland annat är att främja trygghet. Resultaten går i linje med dels tidigare forskning som påvisat att polisnärvaro på redan trygga platser tenderar att skapa otrygghet. Resultaten pekar på behovet av förnyade och mer evidensbaserade insatser från polisen under fotbollsmatcher, samt bättre dialog med besökare för att motverka stigmatisering av besöksgrupper och polismyndigheten.

I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage. / In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.

Within sports, supporters are an essential actor for how the experience at the stadiums will turn out during games. They are the primary customers while also being a part of the experience for everyone else consuming the sport. It is the supporters in the stands who creates the atmosphere through commitment and chants which complement the experience of watching the game. The aim of the study was to understand how supporters can create and destroy value for themselves and other actors, but also which factors influence their actions. The study was conducted from a Service Dominant Logic perspective since it is well suited to apply theories within co-creation and co-destruction to explain how different actors can affect each other during the value creating process. The study is conducted with supporters of the Swedish ice hockey club Färjestad BK. Twelve qualitative interviews were conducted with active supporters. The result confirms earlier research where it is stated that supporters are essential for sport clubs since they are crucial for creating the atmosphere. The study explains how supporters act as working consumers when they apply their resources to co-create or co-destroy value. The study indicates that supporters’ negative effect on value creation is a large risk for clubs and they can easily co-destroy value since active supporter groups are very influential and emotionally invested actors. It is also shown that the expectations and desires which supporters have before the games plays a major role in whether they are going to contribute to the value creation process or not. The study suggests that clubs should focus on the relationship with their active supporters since they are a major asset while also being a risk for the club. They can deliver unique value which is not possible for the club to create by themselves. / Inom sport så är supportrar en viktig aktör för hur upplevelsen blir inne på arenorna. Supportrar är både de primära kunderna och en del av upplevelsen för övriga som konsumerar sporten, då det är supportrarna på läktaren som skapar stämningen genom sitt engagemang och sång vilket kompletterar upplevelsen för alla utöver själva sporten. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur sportsupportrar agerar som värdeskapare och värdeförstörare samt vilka faktorer som påverkar deras roll i värdeskapandeprocessen. Studien har utförts på supportrar utifrån ett Service Dominant Logic perspektiv då det möjliggör tillämpning av teorier inom samskapande och samförstörande för att kunna förklara hur olika aktörer påverkar varandra. Studien har utförts på basis av supportrar till ishockeyklubben Färjestad BK. Det har genomförts tolv kvalitativa intervjuer med aktiva supportrar. Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning om hur viktiga supportrar är för klubbens välbefinnande då de är en väldigt stor del av upplevelsen. Studien visar indikationer på att supportrars negativa påverkan på värdeskapandet är en stor risk för klubbar, samt att supportrars förväntningar och önskemål påverkar hur de kommer arbeta för att skapa eller förstöra värde. Klubbar måste bli bättre på att tillvarata den tillgången som aktiva supportergrupper är, både för att de kan leverera unikt värde men även för att minska risken att de förstör värde för övriga åskådare.

Denna studie behandlar supportrars upplevda trygghet på Eleda Stadion i Malmö under fotbollsmatcher. Kunskapen om supportrars trygghet på allsvenska arenor är begränsad, men samtidigt så har ämnet fått ett stort utrymme i media de senaste åren. Syftet med den här studien är därmed att undersöka trygghetsupplevelsen vid fotbollsmatcher på Eleda Stadion, vad som påverkar den och hur den skiljer sig mellan olika grupper. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: “Hur upplever supportrar tryggheten vid fotbollsmatch på Eleda Stadion?”, “Hur påverkar bakgrundsfaktorer, ordningsstörningar, aktörer, förtroende samt tidsliga faktorer trygghetsupplevelsen på Eleda Stadion?” och “Hur varierar trygghetsupplevelsen mellan sittplats och ståplats, samt mellan män och kvinnor?”. Studien har använt sig av både en kvantitativ respektive kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna i form av en enkätundersökning samt intervjuer. Urvalet bestod av personer över 15 år gamla som varit på en Malmö FF-match på Eleda Stadion de senaste 12 månaderna. Datainsamlingen skedde genom att dela ut enkäter i samband med matcher samt digitalt på Facebook och forumet Svenska Fans. Personer som intervjuades hade själva önskat om att få delta via enkäten. Datamaterialet analyserades utifrån flera metoder i form av bivariat-, univariat-, och regressionsanalys för enkäten samt tematisk analys för intervjumaterialet. I resultatet framkom det att den upplevda tryggheten var stor samtidigt som den påverkades av ett antal faktorer och skilde sig mellan olika grupper. Pyroteknik var den faktorn som påverkade tryggheten mest samtidigt som flera ansåg det som stämningshöjande. Motståndarsupportrar var även det en faktor som påverkade tryggheten negativt. Den aktuella studien ämnar bidra till en aktuell bild och förbättrad kunskap om den upplevda tryggheten i samband med fotbollsmatcher i framför allt Malmö, men kan även ge en bild för tryggheten på övriga allsvenska arenor runt om i Sverige. / This study deals with the subject of supporters’ sense of security at Eleda Stadion in Malmö during football matches. The knowledge of supporters’ sense of security is limited, but at the same time the subject has been given a lot of room in media the last years. The aim of this study is thus to examine the sense of security during football matches at Eleda Stadion, what affects it and how it differs between groups. The study intends to answer the following questions: “What is supporters’ sense of security during football matches at Eleda Stadion?”, “How do the background factors, disturbances, actors, trust and temporal factors affect the sense of security at Eleda Stadion?” and “How does the sense of security vary between the sitting and standing crowd as well as between men and women?”. Both a quantitative and qualitative method has been used to answers the questions in form of a questionnaire survey as well as interviews. The selection consisted of people over the age of 15 who have been to a Malmö FF match in the last 12 months. The collection of data was acquired by handing out the survey in conjunction with the matches as well as digital on Facebook and the forum Svenska Fans. Individuals who were interviewed had themselves wished to participate via the survey. The data was analysed using different methods in form of bivariate-, univariate-, and regression analysis for the survey and thematic analysis for the interviews. The result showed that the perceived sense of security was high while being affected by several factors and differed between groups. Pyrotechnics was the factor that affected the sense of security the most, while many still considered it to contribute to the atmosphere. The opposing supporters was also a factor that impacted the sense of security negatively. This study intends to contribute to a current depiction and improved knowledge of the sense of security in conjunction football matches, especially in Malmö, but can also provide a picture of the sense of security in other arenas in Allsvenskan around Sweden.