En las últimas cuatro décadas, la economía afrontó diversas situaciones que han puesto a prueba la gestión de los entes reguladores, Gobiernos y especialistas en el sector financiero. La consigna ha sido estabilizar este sector con un enfoque favorable hacia el crecimiento económico sostenible. Las regulaciones que se aplicaron en los grandes mercados financieros como el de Estados Unidos, la Unión Europea, China y Taiwán; estuvieron regidas bajo los principios de Basilea III y leyes locales como el Dood Frank Act. Sin embargo, pese a plantear estos lineamientos, no se pudo evitar las diferentes crisis que han ido surgiendo. Debido a ello, esta investigación se plantea una revisión sistemática de las principales publicaciones realizadas en el periodo 2020-2014 que hayan abordado el estudio del comportamiento de las regulaciones financieras y su impacto en el desarrollo económico, así como su relación con los procesos de crisis. Para ello, se ha planteado como objetivos la revisión de cómo se asume la liberalización financiera en el marco normativo internacional, cómo se entiende en su relación con las crisis económicas ocurridas en el siglo XX. Luego, se evalúa cuáles son sus efectos sobre las fluctuaciones de ingresos, el crecimiento comercial y las políticas monetarias de diversas regiones económicas, como la asiática, europea y americana. El principal hallazgo que se cuenta es que la controversia sobre cuán positivo o negativo resulta regular el sistema financiero sigue abierta y se relaciona con su aplicabilidad de acuerdo a las características propias de cada mercado regional y de cada país. / In the last forty-year, economy has faced different situations that have tested the efficacy of regulation institutions, governments and financial specialists. The main objective of all these actors have been to stabilize this sector with a positive approach in order to get a stable economic growth. Regulations applied in large financial markets as the Northamerican, the European, Chinese or Taiwanese, were designed either by the principles of documents as Basilea III and domestic regulations as Dood Frank Act. Nevertheless, although these frameworks were implemented, it was not enough to avoid different crisis that rose in all this period. Because of this described void, this paper pretends a systematic investigation about the more relevant publications made between 2020 and 2014 focused in the study of financial regulation and its effect in economic growth. In order to get this objective, several bullet points were designed: understanding how financial liberation is assumed in the international framework and how this is connected with the evolving of economic crisis raised in the last middle of the XX Century. Then, this paper pretends to evaluate what effects financial liberation has on incomes fluctuations, the commercial growth and monetary policies of different economic areas, such as Asian, European and American. The most important idea of this study is to signalize the controversy about how positive or negative result financial regulation of the economic market is not solve and how its efficacy is related according specific features of each regional financial market and each country. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Made available in DSpace on 2010-04-20T20:57:56Z (GMT). No. of bitstreams: 3 GabrielMiglioriNeto02072007.pdf.jpg: 14846 bytes, checksum: 5c13babd5ecf2a1369dd196da4a6f478 (MD5) GabrielMiglioriNeto02072007.pdf.txt: 241074 bytes, checksum: e369f6e6a81f4ecfd270416a7643f0e7 (MD5) GabrielMiglioriNeto02072007.pdf: 1135840 bytes, checksum: bc63df438cae64f4efbccfe378c669f8 (MD5) Previous issue date: 2007-07-02T00:00:00Z / This workpiece is intended to study, from a wide theoretical basis about economic growth, the case of scandinavian countries – Sweden, Norway and Denmark, focusing on the role of natural resources in the growth process. It adresses the question if natural resources have really had a significant impact in the sustained development of Scandinavia. Looking through the changes in the economic structure in the last century, using at the same time a quantitative and qualitative methodology, the conclusions answer in a positive manner the previous question. Natural resources have been a quite important leverage to economic growth in scandinavian countries. They have acted in two distinct ways, the first directly and the second indirectly. In the first case, where Sweden can be fitted, part of the income generated by natural resources has been invested, along decades, in underlying high valueadded segments. In the second case, the indirect way, where Denmark and Norway are found, part of the natural resources income has been allocated in important assets to sustain economic growth in the long run, such as infra-structure, education (human capital), research and development. Other factors, such as the geografical proximity to the main economic centers, favorable institutions and the high ratio of literacy, at the end of the nineteenth century, have also contributed to the expressive growth of scandinavian countries in the last 150 years. / Este trabalho tem como objetivo estudar, a partir de uma base teórica sólida levantada sobre o processo de crescimento econômico, o caso dos países escandinavos Suécia, Noruega e Dinamarca, com destaque para o papel exercido pelos recursos naturais. Ele deseja responder à indagação se os recursos naturais tiveram realmente efeito significativo, e positivo, no desenvolvimento sustentado escandinavo. Ao concentrar a análise na evolução histórica da estrutura produtiva escandinava, através de uma metodologia híbrida quantitativa e qualitativa, que busca traçar uma sequência lógica de raciocínio, as conclusões do trabalho respondem de maneira bastante positiva à indagação anterior. Os recursos naturais foram uma alavanca muito importante no processo de crescimento econômico dos países escandinavos, atuando através de duas vias, uma direta e outra indireta. Na primeira delas, presente na Suécia, parte da renda gerada pela exploração direta dos recursos foi investida, gradativamente, em segmentos de maior valor agregado, adjacentes aos recursos naturais. Na via indireta, onde enquadram-se Dinamarca e Noruega, parte da renda gerada pela elevada competitividade em recursos naturais, presente durante décadas, foi investida através do setor público em “ativos”, como infra-estrutura, educação (capital humano), pesquisa e desenvolvimento, fundamentais para a sustentação do crescimento de longo prazo. Outros fatores históricos, como a proximidade aos principais centros econômicos mundiais, instituições favoráveis e o elevado índice de alfabetização no final do século XIX, também contribuiram para o expressivo crescimento escandinavo nos últimos 150 anos.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.

In March 2018 the European Commission published the Action Plan on Financing Sustainable Growth. One of the main objectives with the actions presented in the action plan is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. The action plan was followed by three proposals for transparency regulation regarding an EU taxonomy on sustainability, sustainability benchmarks and sustainability disclosures. Furthermore, the action plan included actions regarding two other transparency measures – sustainability labels and sustainability ratings. The first purpose of the thesis is to investigate if transparency regulation in the EU can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. One of the main aims of the actions presented in the Action Plan on Financing Sustainable Growth, as well as the accompanying regulation proposals, is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. In light of this, the Commission’s three proposed transparency regulations, as well as the concept of sustainability labels and ratings, are used as a basis for the investigation. The second purpose of the thesis is therefore to critically review the three regulation proposals and the concept of sustainability labels and ratings in order to gain an understanding of how different transparency measures can influence investors to choose sustainable investment funds. The transparency regulations and measures are analysed and critically reviewed in light of their objective to influence more investors to invest sustainably. A behavioural economics perspective, as well as consumer behaviour theories and decision-making models, are applied in order to analyse the transparency regulations and measures from an external perspective. Based on the analysis there are many indicators that transparency regulation can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. However, to what extent transparency regulation can influence investor behaviour varies depending on which transparency measures are used and how they are designed. Sustainability benchmarks seem to have the least potential to influence investor behaviour, while the EU taxonomy on sustainability and sustainability labels seem to have the best potential to influence investor behaviour.

No description available.

No description available.