Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande. Resultatet visar att alla fem intervjupersonerna har mycket erfarenhet av känsliga samtal, och att de har lärt sig strategier för hur de ska hantera dessa. Alla menar att de var helt oförberedda för detta när de var nyutexaminerade. Samtliga menar att professionalitet i det här sammanhanget handlar om att vara empatisk, men inte bli personligt berörd.

Bakgrund: Kommunikation är något som sker kontinuerligt i vårdarbetet med patienter och anhöriga. Ibland kan det under dessa samtal uppstå svårigheter. Inom hemsjukvården vårdas många palliativa patienter av distriktssköterskor och det är många gånger i dessa situationer som svåra samtal uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av svåra samtal i hemsjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården deltog. Materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Under analysprocessen formades tre kategorier; Samspelet mellan människor gör samtalet svårt, Det svåra samtalet är möjligt att genomföra och Distriktssköterskan påverkas av svåra samtal och har behov av stöd. Under varje kategori återfinns två till tre subkategorier. Det framkom att svåra samtal ofta uppstår mellan distriktssköterska, patient och anhörig då patienten är palliativ. Det handlade många gånger om brist på information till patient och anhörigaeller brist på förståelse av den information som givits. Antal yrkesverksamma år påverkade hur distriktssköterskorna genomförde svåra samtal och hur de hanterade dem. Strategier för att genomföra svåra samtal var att ta sig tid, lyssna, bekräfta och vara närvarande. Möjligheten att reflektera tillsammans med kollegor var viktigt. Slutsats: I studien framkom att patienter och anhörigas brist på information och förståelse är den största orsaken till uppkomsten av svåra samtal. Erfarna distriktssköterskor hanterar dessa samtal på ett ändamålsenligt sätt men kan ändå påverkas av samtalen. Då är kollegialt stöd viktigt för reflektion.

Svåra samtal och specifikt uppsägningssamtal är en central del på arbetsplatser och ett stort ansvarsområde i rollen som chef. Forskning som gjorts inom området visar att det finns olika strategier och tillvägagångssätt man kan använda sig av, och att uppsägningssamtal kan vara en utmanande situation för den anställde men även för chefen som förmedlar beskedet. Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal på arbetsplatsen, med ett fokus på uppsägningssamtal. Frågeställningarna som ligger till grund för studien gäller chefers upplevelser av uppsägningssamtal kopplat till förberedelse, utförande och uppföljning, utmaningar, relationen mellan chef och anställd samt den anställdes profil. Studien strävar efter att besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ metodansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har olika typer av chefsbefattningar, för att skapa en förståelse för deras upplevelser och känslor. Empirin som framkommit vid intervjuerna har tolkats utifrån Schöns teori om lärande genom reflektion, samt Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att respondenternas upplevelser, känslor och förberedelser inför uppsägningssamtal varierar beroende på om anledningen till att en uppsägning genomförs är arbetsbrist eller personliga skäl. Förberedelser, stöd och struktur i samtalen är generellt av stor vikt. Utmaningar respondenterna upplever är att kunna balansera sin professionella yrkesroll med medmänsklighet, och att oavsett mängden erfarenhet man har upplevs samtalen som en emotionellt jobbig situation. Den anställdes profil i form av anställningslängd och ålder, samt chefens relation till den anställde, har också visat sig påverka chefernas känslor. Slutligen visar resultaten att respondenterna har genererat kunskap inom att ansvara över uppsägningssamtal främst genom sin praktiska erfarenhet, snarare än genom utbildningar.

Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet. / The background of our paper is that feedback is needed as a tool on during work to make the individuals feel comfortable. This is basically related to our need of feeling accepted and to feel affinity. Research has demonstrated that the confirmation from the outside world is an important part of the individual's selfimage. In a project based environment, feedback is important, as project groups often consist of new constellations of people who quickly must learn to work together. If feed-back could be used successfully, this can have positive effects on work perfor-mance. The problem of providing feedback is how to give it in a constructive way so the receiver to take in the information and accept it. By examining past research, we examined why there is a need for feedback in project teams, what the research says that the giver should consider when it comes to feedback, and what consequences and results of feedback could be. Our purpose is, based on existing research, to examine how feedback is used in practice for five project managers. We asked ourselves following questions: Do project managers provide feedback? In what ways? How do they work with feedback? Do they know how the theory looks about the topic? How do they work to become better at giving feedback? To examine the issues, we used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The interview subjects were all working in the same indus-try, the real estate industry. Our interview data were processed by transcribing and coding by predetermined themes. In our analysis we compared the theoretical background of the empirical data we collected. A matrix with a compilation of the collected data is presented in appendix 2. Our conclusion is that project managers mostly work with positive feedback and that giving negative feedback is perceived problematic. We also discovered that the project managers lacked a theo-retical knowledge about the subject and that the skills they possessed, had they learned through experience.

No description available.

Kommunikation är en stor del av chefen och ledarens vardag, både som ett vardagligt inslag men även som ett verktyg för att kunna leda. Kommunikation kan påverkas av flera olika filter både när vi sänder ut ett budskap och när vi tar emot ett budskap. I chefen och ledarens vardag uppstår flera olika typer av samtal i mötet med medarbetarna, det vardagliga och det mer strukturella samtalet men också det svåra samtalet som framförallt påverkas av chefen och ledarens känslor, medarbetaren men även ämnet i sig.Vad i det svåra samtalet som uppfattas som svårt är komplext och individuellt. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter kring svåra samtal hos personer i ledande position. För att på bästa sätt svara på studiens frågeställningar har semistrukturella intervjuer utförts som datainsamling där sju intervjuer gjorts. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga intervjuade chefer upplever osäkerhet inför de svåra samtalen och känslor som bubblar upp inom dem själva under samtalet men framför allt en osäkerhet i hanteringen kring de eventuella reaktioner som kan tänkas komma från mottagaren. Flertalet av cheferna upplevde de situationer där de inte riktigt har kontroll som svårare än de situationer de tidigare haft erfarenhet kring. Resultatet visar att rent erfarenhetsmässigt så förbereder sig de flesta chefer inför de svårare samtalen genom att tänka sig in i olika situationer som kan ske och på så sätt mentalt förbereder sig inför olika reaktioner från mottagaren. Samtliga chefer är väldigt måna om sina medarbetare och att det är i denna omtanke som vissa svårigheter kan uppstå. Dock menar de att de upplever att det är viktigt att skapa en relation med sin arbetsgrupp för att på så sätt lära känna varandra. Resultatet har analyserats med inspiration av Charmaz teori och Grounded theory. / Communication is a large part of the managers everyday life, both as an everyday element but also as a tool for being able to lead. Communication can be influenced by several different filters both when we send out communication and when we receive communication. In the managers everyday life, several different types of conversation a rise in the personal meeting with the employees, the everyday and the more structural conversation, but also the difficult conversation that is mainly affected by the managers feelings, the employee’s feelings but also the subject itself. What in the difficult conversation that is perceived as difficult is complex and individual. The purpose of this study is to describe and analyze feelings and experiences about difficult conversations with people in a leading position. In order to answer the questions of this study, semi-structural interviews have been carried out as data collection where seven interviews have been conducted. The results of the interviews showed that all interviewed managers experience uncertainty before the difficult conversations and feelings that are bubbling up within themselves during the conversation, but above all an uncertainty in the handling of the possible reactions that may come from the employee. The result shows that purely experiential, most managers are preparing for the more difficult conversations by thinking about different situations that can happen and through that mentally preparing for different reactions from the employee. All managers are very keen on their employees and that it is in this regard that some difficulties may a rise. However, they mean that they feel it is important to create a relationship with their employees in order to get to know each other. The result has been analyzed with inspiration from Charmaz theory and Grounded theory.

I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation. / In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra? Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade. Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. I resultatet framgår det att samtal som förskollärare upplever som svåra är samtal som rör ett barns missgynnande livssituation. Det framgår också av resultatet att den kollegiala stöttningen är utmärkande när det rör sig om förskollärarnas förberedelser inför ett samtal som kan tänkas bli svårt. Resultatet visar att det även finns brister i hur förskollärarna skapar möjligheter för föräldrarna att bli delaktiga i planeringen av samtalen. Vidare framgår det att ett samtal kan väcka känslor hos förskolläraren som kan medföra att samtalet får en svår karaktär. Hur ett svårt samtal hanteras ser väldigt olika ut men att ha barnet i fokus är något som poängteras av samtliga förskollärare. Studien synliggör en komplex verklighet där samtalen mellan förskolan och hemmet kan beröra känsliga och svåra ämnen, samtal som förskollärarna förväntas kunna hantera och förhålla sig till. / What is it that makes us perceive certain conversations as difficult and how do we best handle these as they arise? The aim of the study is to describe how a number of preschool teachers experience and claims to handle difficult conversations in preschool? The questions we asked were of structured art with a relatively high degree of standardization. According to the aim of the study we have asked ourselves the following questions; What is meant by a difficult conversation, according to preschool teachers experiences? How do the preschool teachers prepare before difficult conversations? How do preschool teachers claim to handle the conversations that they perceive as difficult? The study is a qualitative method based on interviews conducted with eight preschool teachers. The questions asked were of both structured and unstructured. The study is based on a life-world phenomenological perspective. The result shows that conversations that preschool teachers are experiencing as difficult conversations are those dealing with a child's disfavored life situation. Furthermore it appears that a conversation can generate feelings within the preschool teacher, which can cause the conversation to be of difficult character. The management of a difficult conversation is varying, but to keep the child in focus is something that is emphasized by all respondents. The study reveals a complex reality where a conversation between preschool and home involves sensitive and difficult subjects, conversations that preschool teachers are expected to handle and relate to.

<p>I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.</p> / <p>In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.</p>