The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / S. 389-403: Bibliografi.

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga lagar och fyra utomrättsliga regler, som under den analyserade perioden har satt normen för svensk läkemedelsreklam. Etiska standarder höjdes parallellt med utvecklingen av regelverket inom branschen, men också på grund av ett självreglerande system, som idag omfattar utomrättsliga regler och institutioner, som t.ex. Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) och liknande, vars funktion är att bevaka och vägleda läkemdelesföretags marknadsaktiviteter. Mediautvecklingen omfattar uppkomsten av sex nya mediakanaler som har använts för läkemdelsreklamens syfte. Analysen visade också att det fortfande finns utryme för förbättring inom området med avseende på konroll av marknadsföringsmaterialet innan publicering, höjning av böterna för ”osund” marknadsföring, samt ökning av transparens av forskningsresultat. / Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within three following categories: regulatory law, ethics and media marketing. Apart from the progress in the analysed fields, there is still space for improvement. Some proposals for rasing the quality of marketing activities in the pharmaceutical industry include following: control of marketing materials before publishing, increasing the fees for marketing that is inconssistent with the regulatory laws and move toward greater transparency for clinical trial data.

This thesis aims at deepen our understanding of the Swedish arms exports, especially the relationship between the spoken words of politicians and actual policy outcome. The research question for the thesis is “To what extent do specific frames deployed by the media and politicians about the character of the importing state, the type of arms exported, the inter-state relationship and the economic interests lead to a legitimation crisis in an arms exporting nation which ends arms exports and military cooperation?” This thesis is especially looking at Swedish arms deals with Saudi Arabia, South Africa and Thailand. In a content analysis of the Swedish media and politicians, and by using theories of legitimation and framing, the thesis analyses how these frames can affect the legitimation of an arms deal, and explaining different policy outcomes. The analysis shows that the most common frame to use to frame a receiving country or an arms deal negatively is to frame the character of the importing state in negative terms and also connect the arms exports to the regime in the receiving country. On the other side, to defend an arms deal it is most common to frame it as an economic interest that are of national interest. Lastly, the thesis can show that the Swedish arms deal with Saudi Arabia created a legitimation crisis, which was not the case for the deals with Thailand and South Africa, and this can help us understand why the military cooperation agreement between Sweden and Saudi Arabia was ended.

No description available.

Hur uppfattas den svenska militära alliansfrihetens ställning i takt med utökade militära samarbeten? Sveriges ingående av PESCO (Permanent Structured Cooperation), ett försvars-och säkerhetspolitiskt samarbete inom EU, har presenterats som ett steg i mot ett militariserat EU. Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för och förstå underliggande problemframställningar till Sveriges säkerhets-och försvarspolicy samt vilken innebörd svenska policyskapare anseratt ökade samarbeten har för alliansfriheten. För att besvara syftet har regeringens utrikesdeklaration 2018, statens offentliga utredningar om säkerhetssamarbeten och propositionen om Sveriges ingående av PESCO analyserats med Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys, What’s the problem represented to be?, och tolkats utifrån det teoretiska ramverket om nationell säkerhet och regionala säkerhetskomplex. Dominerande problemframställningar har presenterats utgöras av ryska aggressioner i östersjöområdet och Ukraina där både den svenska nationella säkerheten och EU:s regionala säkerhet upplevs hotad. Studiens slutsatser sammanfattas till att den nationella och regionala säkerheten upplevs förbättras med PESCO. Policyskapare anser även att alliansfriheten stärks och är beroende av ökade militära samarbeten, något som presenterats som ett nära steg till en allians, men studien kan inte avgöra hur allians friheten skulle påverkas av en direkt konflikt där en involverad stat undertecknat PESCO.

På reglerade marknader föreligger ofta ett omfattande skydd för investerare och andra minoriteter som ämnar att tillföra riskkapital till ett aktiebolag med förhoppning om en framtida avkastning. Detta ger upphov till frågeställningen om huruvida en identisk investering kan anses vara skyddad från ohederliga ageranden på oreglerade marknader. Anledningarna till denna frågeställning är många. De oreglerade marknaderna ger mindre bolag möjligheten att notera sig trots att de kanske inte har samma mognadsgrad avseende bolagsstyrning som större bolag. Chansen är även betydligt större att styrelsen och aktieägarmajoriteten är en och samma konstellation av personer. Ett försummande av bolagets tillgångar genom själviska ageranden från styrelsen kan innebära negativa konsekvenser för småsparare men även för det svenska näringslivet. Därav avser uppsatsen att undersöka utformningen och adekvansen i minoritetsskyddsreglerna på de oreglerade marknaderna, i vilka situationer de kan tillämpas och om kompletterande regleringar borde införas. Det behandlade området karakteriseras av omfattande reglering, genom såväl lagstiftning som självreglerande regelverk och diverse avtal. Uppsatsens inriktning har därav varit dessa reglers förhållande till varandra och till den ägarkonstellation som reglerna avser att skydda. I och med denna utredning har vi konstaterat att de oreglerade marknadernas regelverk lämnar många luckor för att bidra med mer flexibilitet inom bolagsstyrning och att de, konsekvent, har en påverkan på investerares riskbenägenhet. Uppsatsen förser läsaren med bättre kunskap om vad en investering på de oreglerade marknaderna de facto innebär, avseende risktagande och avkastning.

I den här uppsatsen har jag analyserat hur den svenska polisen har byggts upp under industrialiseringen av landet- ca 1850–1930 - och fram till 1965.Under den historiska processen har samhällsstrukturerna i hög grad förändrats, och så har också synen på brott och straff. Med den större processen – den generella utvecklingen i Sverige – som bakgrund, har jag analyserat enlokalhistoria; hurBodens stads polisorganisation sett ut och utvecklats. Mitt syfte var att förklara och förmedla det förflutna, därför har jag huvudsakligen använt mig av en historisk metod. Teoretiskt har mina utgångspunkter varit rutinaktivitetsteorin och strainteorin.Studiens viktigaste resultat är att det skett en förskjutning från avskräckande straff baserade på hämnd från samhällets sida, till förebyggande åtgärder som bygger på samhällelig involvering på såväl makro- som mikronivå...

Våra fem sinnen hörsel, syn, doft, smak och känsel är sinnen som vi använder varje dag för att ta del av information, läsa av och kommunicera med vår omgivning. För personer med synnedsättningar kan kommunikation med omgivningen upplevas begränsad, eftersom de visuella förmågorna är nedsatta och vårt samhälle fäster oerhört stor vikt vid just dessa uppfattningsförmågor. Att ha någon form av synnedsättning kan försvåra uppfattningen av vår omgivning, eftersom det blir svårare att ta in information om vad som händer runt omkring. Däremot kan andra förmågor som känsel och beröring utvecklas alldeles utmärkt, dessa kallas taktila förmågor. Det finns flera taktila verktyg och metoder idag som gör att personer med synnedsättningar har möjlighet att öva upp självständighet och ta sig fram obehindrat. Samtidigt måste personer med synnedsättningar koncentrera sig mycket för att läsa av information från omvärlden. För personen i fråga kan detta ta mycket energi och stundvis kännas frustrerande och en konsekvens av detta kan vara att personen i värsta fall isolerar sig från omvärlden. Luktsinnet är ett fantastiskt instrument som de flesta av oss bär med oss hela tiden men som inte ges lika mycket utrymme som andra sinnen, som exempelvis de visuella och det auditiva. Genom mitt examensarbete vill jag belysa luktsinnets betydelse och emotionella värde i våra liv, samt utveckla ett designförslag där det visuella och auditiva inte är nödvändiga för att ta del av mitt möte.