Svensk grammatik och läroböcker har länge haft ett mycket nära förhållande. Hur läroböcker i svenska väljer att presentera grammatik blir därför en relevant faktor för svenska elevers grammatikkunskaper. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur tre läroböcker i svenska för högstadiet, årskurs 8, har valt att förhålla sig till innehåll, disposition, exempel, uppgifter, grafisk utformning och texternas stil. I analysen av läroböckerna studeras även grammatikens utformning ur ett lärandeperspektiv – där huvudfrågan är om läroböckernas uppläggning och utformande mynnar ut i ett bestående lärande. Läroboksanalyserna inspireras av tidigare läroboksforskning genomförd av bland annat Ulla Ekvall, men även av skolgrammatikforskare som Bengt Brodow, Lena Boström och Gunlög Josefsson. De tre läroböckerna som analyseras är ESS i svenska för årskurs 8, Svenska i dag för samma årskurs och Portal Grundbok för årskurs 7–9. Uppsatsens resultat visar att läroböckerna i stor utsträckning har ett genomtänkt och anpassat innehåll med fungerande exempel och uppgifter. Ett meningsfullt lärande är alltså fullt möjligt med grammatikundervisning som har sin utgångspunkt i dessa tre läroböcker.

International Maritime Organisation (IMO) har under många år arbetat för att förenkla och harmonisera det administrativa arbetet för fartyg vid hamnanlöp från internationell resa. Syftet har varit att minimera data och förenkla deklarationer och dokument som skall rapporteras till myndigheter i det land som fartyget anlöper. Den senaste åtgärden som gjorts i Europa är EU direktivet 2010/65/EU så kallat Maritime Single Window (MSW). I studien undersöks effekterna av införandet MSW inom EU sett från operatörer knutna till svensk sjöfart. Detta har gjorts i form av en surveyundersökning bestående av ett frågeformulär med totalt 20 frågor. Det genomfördes även semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att styrka och jämföra respondenternas svar av frågeformuläret. Resultatet visar att införandet av MSW har medfört en generell ökad arbetsbörda för användarna. Studiens slutsats är att arbetsbördan har ökat till följd av införandet av direktivet, då syftet med direktivet att förenkla och harmonisera inrapportering av fartyg till myndigheter vid hamnanlöp från internationell resa inte helt uppnåtts. / International Maritime Organisation (IMO) have for many years worked to simplify and harmonise the reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages. The purpose has been to minimize the amount of data and to simplify declarations and documents required port states. The latest action taken in Europe is the EU directive 2010/65/EU so called Maritime Single Window (MSW). This study examine the effects and change in work since Maritime Single Window was implemented in Europe for users connected to the Swedish maritime sector. A survey investigation form was used as method and presented as a questionnaire form with a total nr of 20 questions. Semi structured qualitative interviews were also conducted to compare and confirm the results from the questionnaire form. The study shows that the directive 2010/65/EU has resulted in general increased work for users of Maritime Single Window. The conclusion of the study shows that the increased work is generated by a not yet fulfilled purpose of the directive to harmonise and simplify reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages.

No description available.

Tandvårdsmarknaden är unik ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Den finansieras delvis av privata konsumenter och delvis av staten. Produktionen av tandvård är till skillnad från generell vård relativt jämnt uppdelad mellan privat och statlig sektor. Nya aktörer i form av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag har på senare år gått in på marknaden. Den här uppsatsen tittar på huruvida nyetableringen av tandvårdskedjor har påverkat utfallet hos medianen av intakta tänder som mått på tandhälsa. Metoden för att finna sambandet mellan den beroende variabeln medianen av intakta tänder och den oberoende variabeln nyetablering av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag var fixa effekter. Data samlades in för Sveriges samtliga 290 kommuner under en tidsperiod av 6 år, vilket sammanlagt resulterade i 1740 observationer. Resultatet är att 1 nyetablering av en tandvårdskedjas klinik gav ett positivt utfall i kommun per 100 000 invånare med 0.04 tänder vad gäller variabeln medianen av intakta tänder. Signifikansen var dock högre än 0.1. Slutsatsen i det hela blir därmed att det inte går att finna statistiskt stöd för att nyetableringen av tandvårdskedjor haft en positiv effekt på svensk tandhälsa eller inte. Vi kan därmed inte förkasta att den sanna effekten av privata tandvårdskedjor är lika med noll (eller till och med negativ).

Torture in the past is the subject of this dissertation. The aim of the study is to discuss one of the grand narratives of Swedish history. In an evolutionary frame Sweden has been put forward as a country which early developed judicial security for citizens. This dissertation contains a critique against an objectivistic view of the concept of knowledge. It proposes instead an evolutionary concept. In the discussion of sources I argue that although historians have been skilful in their evaluation of sources important problems still remains. The phenomenon of torture is here investigated at three different levels, as discourse, as norm and as practice. A point of departure is an overview of the discourse of torture and the use of torture in the past, from ancient times to the beginning of the early modern period in Europe. The purpose of that study is to gain some general insight concerning torture to which the main study, with focus on the phenomenon of torture in Sweden, could be related. The presentation of the history of torture starts in ancient Greece. The ability to use torture was regulated in Greek society. An important element in the discourse concerns a social regulation of torture; another is the connection with different concepts of truth. The conditions for the use of torture have changed over time. In early Middle Ages the practice of ordeals was common in Europe. In difficult cases tribes decided guilt with help from God. When the Christian church during the High Middle Ages rose to power it prohibited the use of ordeals. The obvious consequence of this act was that people had to make decisions by themselves, when they no longer could turn to God’s will when making decisions in severe judicial cases. In this context torture became important and was put into use. The existence of ordeals has been an obstacle to the use of torture. Torture had a strong position at the end of the medieval era, and this dissertation discusses whether the legislation is to be understood as implementation of torture or as regulation of an already existing practice. The first study of torture in a Swedish context deals with the discourse concerning the concept of torture. It is found that accusations of use of torture were used in propaganda and that torture in this context was understood as something unswedish and shameful. Next part focuses on the Old Swedish legislation prior to 1614. It is found that there is a prohibition against torture in the legislation from the fourteenth century, which must be regarded as a first attempt in Swedish law to regulate the use of torture. The study also focuses on the fact that the plaintiff had such extensive rights, that these could enable use of torture. The last part of the dissertation deals with the legal practice in Stockholm between 1474 and 1614. It identifies places for torture, actors and the judicial context in which the use of torture was practised.

According to theorist Harald Høiback, a doctrine should consist of three salient elements in order to qualify as an adequate and functional document; theory, culture and authority. The occurrence of these elements throughout the doctrine can furthermore be refined, resulting in three different areas of utility; education, command and change. However, Swedens’ contemporary military doctrine consists of a series of documents, including a strategic and an operational doctrine. This evidently evokes questions regarding the contexture and most appropriate purpose of each doctrine, and furthermore whether vertical coherence between the doctrinal levels can be identified or precluded. Focusing on Swedens’ military doctrine in whole, this single-case study uses a qualitative text analysis to identify key elements in each doctrine. This thesis therefore enables conclusions regarding doctrines as a specific conceptual tool, and deductions considering consistency between different levels of doctrines. Findings reveal that Militärstrategisk doktrin 2016 is mainly influenced by cultural elements, most suitably being utilized as a tool of education. Operativ doktrin 2014 however emphasizes authority, resulting in a more suitable doctrine as a tool of command. Concluding the results, this thesis shows that Swedens’ doctrinal series does not manifest vertical coherence in terms of consistency between levels. However, further research is required to confirm whether the absence of coherence between the doctrinal levels generates negative effects, or whether it’s positive considering complementing aspects.

Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.

Runt om i världen svälter människor, samtidigt som mat slängs. Det är inte hållbart ur varken social, ekologisk eller ekonomisk synvinkel. Brödgruppen är en fristående del av Asylgruppen i Malmö, som jobbar med att ta hand om det bröd som dagligen slängs från kaféer och bagerier i Malmö. Brödet delas sedan ut till personer som behöver, ofta genom olika mötesplatser som jobbar med personer som är nyanlända i Sverige på ett eller annat sätt. Brödgruppen arbetar med självorganisering och många medlemmar har själva erfarenhet av flykt. Jag har hjälpt brödgruppen i sitt arbete genom framtagandet av en visuell identitet samt en hemsida. Projektet syftar att underlätta kommunikationen både internt och externt för organisationen. Min roll var att som designer använda mig av så hållbara designmetoder som möjligt för att leda ett co-design projekt med gruppens medlemmar. / People are starving worldwide, while food is wasted and thrown away as garbage. This is neither socially, ecologically or economically sustainable. Brödgruppen is a detached part of Asylgruppen in Malmö, who made it their job to take care of bread otherwise thrown away from cafés and bakeries in Malmö. The bread is then handed out to people in need, often through different venues for newly arrived swedes. Brödgruppen works in a self-organized manner, meaning many of its members have experience as a refugee them selves. I helped Brödgruppen in their work through developing a visual identity and a website for them. The project aims to favor both internal and external communication for the organisation. My roll as a designer was to use as sustainable design methods as possible to lead a co-design project with the members of the group.

Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive. The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries. One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.