Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna. Vi ville belysa vilka förutsättningar pedagogerna ser sig ha för att arbeta med pedagogisk dokumentation. Dessa förutsättningar har vi sedan granskat och diskuterat i relation till ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de två förskolorna har vi fått ta del av pedagogernas uppfattningar och reflektioner om pedagogisk dokumentation. Av intervjuerna som är vårt empiriska material har vi sorterat in våra informanters svar i fyra olika områden. De områden vi valt att lyfta fram i vår resultatanalys är: Talet om pedagogisk dokumentation, arbetet med pedagogisk dokumentation, yttre faktorer samt styrdokumentens betydelse för pedagogisk dokumentation. I vårt resultat har vi kommit fram till att samtliga pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något som synliggör barnens utveckling. Trots att talet om den pedagogiska dokumentationen, de yttre faktorerna samt styrdokumenten ser liknande ut så skiljer sig arbetet med den pedagogiska dokumentationen markant mellan de olika förskolorna. Detta tolkar vi beror på de två förskolornas olika tradition och ideologiska tänk.

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet. Stridsåtgärderna ansågs inte lovliga enligt förhandsavgörandet från EU-domstolen. Reglering i MBL och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet stred mot EU-rätten om fri rörlighet av tjänster. Syftet med uppsatsen är att analysera förändringarna i svensk rätt efter Lavaldomen, dels om de överensstämmer med EU och dels, genom komparation, vilka skillnader och likheter som finns i dansk rätt efter Lavaldomen. Utstationeringsdirektivet har implementerats genom kollektivavtal. EUs krav om lika behandling kan med metoden inte garanteras. Ett svenskt kollektivavtal kan för utstationerad inte tillämpas fullt ut. Svensk rätt har inte reglerat minimilön, vilket är ett krav som direktivet uppställer. MBL är efter Lavaldomen i harmoni med EUs bestämmelser och utstationeringslagen är huvudsakligen i harmoni med EU-rätten. Arbetsmiljöverkets roll, att förse utstationerad arbetskraft med information om vilka arbetsvillkor som ska tillämpas vid utstationering, bör utvecklas ytterligare och ett kontrollsystem för att arbetsvillkor efterlevs, likt det i Danmark, bör övervägas. Utstationeringslagen borde hänvisa direkt till en bestämmelse i centralt kollektivavtal där minimilön klart och tydligt ska framgå, även vad som berättigar lönetillägg och vilken lönenivå detta ger bör framgå för att inkluderas i begreppet minimilön.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering. Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar. Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.

Problem: Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS. Resultat: Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse. / Problem: Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code. Purpose: Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report. Method: The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS. Result: Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.

No description available.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad. Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.

Sammandrag Syftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan. Olika förutsättningar och metoder speglar undervisningen. Trots dessa olikheter anser samtliga lärare att eleverna når målen med avseende på läsande och skrivande. / Abstract The purpose of this report was to compare how two schools, one Swedish and one Kenyan, are training for reading and writing and try to find environmental factors that might have an impact on the learning. The choice of method in the report is a combination of qualitative interviews and unstructured observations. The interviews have been conducted on four teachers, two Swedish and two Kenyan who teach children in the ages of 5-9 years. Observations were performed in the same schools on six occasions, three at each school. The report compares similarities and differences between the Swedish and Kenyan school. The different condition in the countries reflects the way they teach and even if there are different ways of teaching they end up with the same results, knowledge of reading and writing.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text. / The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.

The aim with this bachelor thesis was to gain a greater understanding for the power media holds in today’s society. To approach this we used a quantitative content analysis, were we analyzed 102 articles from Swedish printing press. This was made to be able to say something about how the media har created a hype around Fifty Shades as a phenomenon, and also to illustrate how Fifty Shades depiction of BDSM has been framed in the news coverage. We used the framing theory and the theory of media hype to reach the resulte that showed that media has created a hype around Fifty Shades. This indicate that the framing of the phenomenon has changed.