After the last European Union expansion the east European countries became members of the European Union. This meant that they would become apart of the Schengen agreement and that they would be able to travel, live and work anywhere in Europe. This came as a shock to the Scandinavian trade unions that were worried that work migration would escalate, and that it would lead to social dumping, which would make the working conditions worse for the native workers. . The Swedish labour market is build up by the principal of negotiations. The evolution of the labour laws comes from the rules and regulations of collective agreements. The Lex Britannia principal was made to regulate the working conditions for guest workers in Sweden, by making it possible for trade unions to take industrial action against foreign companies to make them sign a Swedish collective agreement. Even though Swedish labour law includes an obligation to maintain industrial peace it is not valid for foreign companies. In the Laval- case the European court of justice judge that the Lex Britannia principles is not consistent with EC- law and that the Swedish labour law violate the principles of free movement and the posting of workers directive. By comparing the Swedish labour laws and regulations on collective agreements, laws and regulations on remuneration to the Latvian labour laws and regulations on collective agreements and laws and regulations on remuneration, the study have shown that the countries have a lot in common at the same time they differ quite allot. The similarities may in many cases be an effect of the common EC- laws and regulations. The conclusion came to be that do to its history of forming and develop the rules and regulations of the Swedish labour market the Swedish trade unions have a strong position in the Swedish labour market. The Swedish labour market may therefore show tendencies of protectionism at the same time that the young labour market, the young labour laws and weak trade unions of Latvia shows tendencies of social dumping.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media. The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory. The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrån ettschumpeterianskt synsätt. Metoden var longitudinell och materialet utgick både frånuppgifter från Sveriges Handelskalender 1889/90 – 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av några få entreprenörer, som följdes av en hel svärmav tillverkare - imitatörer. Världsutställningen i Paris 1867 fick stor betydelse förvelocipedens spridning. I Sverige uppstod snart agglomerationer av cykelföretagandesom utgick från Stockholm och det mellansvenska industridistriktet runt Uppsala ochGävle. Föredagsdöden visade sig vara högre hos nya företag, Liability of Newness,och mindre företag, Liability of Smallness. Ett ökat strukturellt tryck medförde flerafusioner från och med 1932. Bilismen åstadkom ett förändrat efterfrågemönster runt1955, vilket inledde cykelbranschens nedgång. Importens frisläppande 1960 innebaren dramatisk överlevnadskamp för företagen. År 1996 fanns det bara tre svenskaföretag kvar i branschen av totalt 185 gjorda etableringar under perioden 1867-1965.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel. Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen. Alla informanterna vill prestera bra, men samtidigt som de upplever att studieresultaten är bättre i hemlandet, uppskattar samtliga de svenska lärarnas ödmjukhet inför deras situation som invandrare i Sverige.

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar. Det var en politiskt oberoende förening som arbetade fackligt. År 1933 blev Dalarnes sjuksköterskeförening en underavdelning till SSF som från och med det året började arbeta fackligt på lokalföreningars begäran.

<p>In this thesis, I have chosen to analyse the Swedish wood industry and how it has been developing during the last decades. The purpose is to analyse the infrastructural impact on the industrial location patterns and to see to what degree these locational changes can be observed in more or less favourable regions.</p><p>Theoretically, all economic activity should take into consideration where to locate the production. This means that the firms should analyse both profits and costs and then consider if they are located in an economically efficient location. If they draw the conclusion from the analysis that their locational situation is not efficient, they should consider relocating production in order to gain higher productivity.</p><p>In conclusion, the probability of a firm’s survival in the market, as well as sustaining a positive employment development, is higher in more favourable industrial locations. A more favourable industrial location is a location with a closer proximity to the market or in some cases close proximity to the raw materials used in production.</p> / <p>I den här uppsatsen har jag valt att analysera den svenska trävaruindustrin och dess utveckling under de senaste decennierna. Syftet med analysen är att undersöka den infrastrukturella situationen inom den svenska trävaruindustrin. Har det svenska industriella lokaliseringsmönstret förändrats över tiden, och kan man dessutom se skillnader i omfattning av dessa förändringar i mer eller mindre fördelaktigt lokaliserade regioner.</p><p>Teoretiskt sett skulle all ekonomisk verksamhet ta hänsyn till var verksamheten är belägen, d.v.s. företagen kommer att bedöma sina inkomster och utgifter och därefter bedöma om man befinner sig på en ekonomiskt hållbar plats. Kommer man däremot fram till att man inte är effektiv, ska man överväga en ny industriell lokalisering för att kunna öka sin produktivitet.</p><p>Slutsatsen som jag dragit är att benägenheten för ett företag att överleva på marknaden såväl som att bibehålla en positiv sysselsättningsutveckling i relation till andra företag inom samma industri är större om företaget är lokaliserat i en mer industriellt fördelaktig region. Med detta menas en region där företagen är mer fördelaktigt lokaliserade i relation till marknaden eller de råmaterial som används i produktionen.</p>

<p>Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?</p><p>Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.</p><p>Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.</p><p>Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare.</p><p>Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer.</p><p>Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet.</p><p>Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten.</p><p>Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2.</p> / <p>In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected?</p><p>The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building.</p><p>Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted.</p><p>The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels.</p><p>Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility.</p><p>The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility.</p><p>By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.</p>