Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung. Beskyddare av olika konstformer har säkerligen sin plats i samhället, man bör dock diskutera deras makt att styra trenderna inom det område de är verksamma.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats. Det är rimligt att anta att de som satt med i kommittén är väl insatta i hur det resonerades under processen. Som metod har den kvalitativa intervjun valts. Slutsatsen är att samhällsvetenskap som använder det tolkande angreppssättet inte har beaktats i någon större utsträckning vid bildandet av svensk klimatpolicy trots att den hade kunnat innebära en bredare förståelse för problematiken och påverkat utformningen av en handlingsplan.

Swedish films are often based on the genres romance and comedy. The films dealing with relations and comedy can almost be seen as a genre of its own. The composition of the complex relation between the audience and the genre is the primary research focus of this thesis. With the teoretical ground in intertextuality, sociology and romances the thesis examines three relations in three different films. The films english titles are, Adam & Eva, Making Babies, and Double Shift. The thesis primary objective is to observe the couples relations as representations of themes related to a contemporary issues in romantic relations. According to this the foundations of the relations in the films should be understood in the light of contemporary life. / Den svenska filmen grundar sig ofta på romantik och komedi. De relationskomiska filmerna kan i sig nästan sägas vara en egen genre. Genrens sammansättning i förhållande till publiken är den här studiens undersökningsområde. Med teoretiska grunder i intertextualitet, sociologi och romantik studeras tre relationer ur tre filmer. De tre filmerna är Adam & Eva, Hans och Hennes samt Som man bäddar…. Studien syftar till att se på parens relationer i filmerna som representationer av teman relaterade till en samtida relationsproblematik. Genom detta bör den grund för vilken relationerna idag bygger på synliggöras.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. Som tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.

En brist på ADHD diagnos kan påverka individer så pass mycket att det ger dem problem i framtida akademiska- och yrkesval. De nio deltagarna i denna studie sammanfattade sina år i grundskolan som bland annat kaotiska, problematiska, känslor av utanförskap och överlag negativa. Efter att ha fått diagnos i vuxen ålder föll många bitar på plats och många frågetecken blev besvarade och förklaringar på varför de haft problem fick äntligen ett svar. Trots att det kan ses som positivt att erhålla diagnosen så ser de flesta ADHD som något negativt och det faktum att de inte fick diagnosen i grundskolan har påverkat deras framtid på ett negativt sett. Detta eftersom de känner att de inte uppnått sin fulla potential på grund av att de inte fick de hjälpmedel de hade behövt för att klara grundskolan och med bra betyg kunnat ta sig vidare till gymnasiet och även eventuellt universitet.

No description available.

Sojabönor är en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som säljs i Sverige baseras ungefär hälften av dem på sojaprotein. I Sverige domineras baljväxtodlingen av ärter och åkerbönor som blir djurfoder och odlingarna av baljväxter för humankonsumtion är mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fått ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljväxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrågan på inhemska livsmedel och minska miljöpåverkan i länder där sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersätta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som är marknadsansvarig på ett köttsubstitutföretag. Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor färskvatten användning är tre globala problem som uppmärksammats i Kina, USA och/eller Brasilien. På dessa faktorer ger svenskodlade bondbönor en lägre miljöpåverkan än sojabönor från dessa länder. Odlingen av bondbönor för humankonsumtion i Sverige har möjlighet att öka med ca 59 000 ha och de kan även samodlas med spannmål. Bristande tillgång till tillräckligt stora mängder bondbönor året runt samt avsaknaden av en förädling av bönorna till texturerat protein utgör de största hindren för att svenskodlade bondbönor ska börja användas i köttsubstitutprodukter. Näringsvärdet och egenskaperna hos bondbönor bör inte utgöra ett hinder. Problemen verka ligga i leden innan tillverkningen.

Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska. Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att synliggöra underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg i den statliga utredningen SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. En diskursiv policyanalys med kvalitativ ansats med utgångspunkt i poststrukturalistiska kunskapsspråk har tillämpats, där Bacchi och Goodwins (2016) analysmodell "what´s the problem represented to be?" använts som metod. Fyra frågeställningar har ställts till materialet: Vad är problemet med kvaliteten inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige? Vilka underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg finns inbäddade i den nationella handlingsplanen? Vad är det som lämnats oproblematiserat? Vilka möjliga effekter kan de så kallade problemrepresentationerna ha för verksamheten? Resultatet visar att kompetens hos undersköterskor skrivs ut som en avgörande del av kvaliteten inom äldreomsorgen. För det andra, målas det ordinära boendet upp som en plats där den äldre bör stanna så länge som det går, och en plats där säker vård och omsorg kan ges. Det antas vara det billigaste för kommunerna och ett sätt att undvika kvalitetsbrister så som besök till akuten och för tidig flytt till särskilt boende. Kvarboendeprincipen, genom ett stort eftertryck på behovet av god äldreomsorg i det ordinära boendet, verkar än idag vara en ledande princip för god äldreomsorg. Till sist visar även resultatet att detaljstyrning anses kunna hämma kvalitetsutveckling, istället skall äldreomsorgen innehålla ett personcentrerat arbetssätt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Handlingsplanen kan ses representera en diskurs om äldreomsorg i Sverige där föreställningar om olika marknadslösningar och vinster i välfärden inte kunnat leverera den kvalitet som anses bör finnas inom äldreomsorgen. På så sätt representerar resultatet som presenteras, en form av styrning där blickarna nu riktas emot en annan kvalitetsdiskurs, och en annan typ av vinst, i form av äldres välbefinnande, i deras egna hem, genom professionella team och kompetenta undersköterskor.