No description available.

Studiens syfte är att studera ohövligt beteende som individer i kontorsverksamheten upplever, bevittnar eller själva utövat samt bidra med kunskap om nuvarande typer av ohövligt beteende i samtida arbetsliv samt bidra med kunskap inom området genom att jämföra tidigare forskning som utförts inom ämnet. Studien grundar sig i en kvantitativ metod samt en tematisk analys där en enkätstudie distribuerades via mejl till fyra företag och ett fackförbund placerade runt om i Sverige, samt två sociala medier genom personliga inlägg som var offentliga på hela plattformen. Totalt 51 svar samlades in från enkätstudien. Resultatet visade att ohövlighet är mycket vanligt på kontorsverksamheter i Sverige. Den grupp som har högst risk att utsättas för ohövligt beteende på kontorsverksamheter är kvinnor. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan åldersgrupper och grupper med olika yrkeserfarenhet gällande i vilken grad man utsatte andra för ohövligt beteende. Studien visade även ett positivt samband mellan frekvensen av ohövlighet och upplevd trygghet samt upplevd trivsel på arbetsplatsen. Den vanligaste formen av ohövlighet i kontorsverksamheter är olika former av exkludering som undvikande beteende, undanhålla information och att inte ge andra medarbetare respekt. Resultatet visade att den vanligaste formen att diskutera ohövlighet sker i form av officiella schemalagda möten. / The aim of this study was to investigate workplace incivility that individuals may experience, witness or practice in office operations and contribute with knowledge about the current sort of workplace incivility behavior in contemporary working life and compare previous research conducted within the subject. The study is based in a quantitative and a thematic analysis where an online survey was distributed via email to four private companies and one trade union in Sweden and two social media platforms through personal posts that were public across the platform. A total of 51 answers were collected from the online survey. The result from this study showed that workplace incivility is a relative common in office operations in Sweden. The group that has the highest risk of being targeted by workplace incivility in office operations are women. The results showed a significant difference between age groups and groups with different professional experience regarding the degree to expose others to rude behavior. The study also found a positive correlation between the frequency of workplace incivility and experienced safety and also pleasantness at the workplace. The most common behavior of workplace incivility in office operations is different forms of exclusion as avoidance behavior, withholding information and not give another coworkers respect. Results showed that the most common way of communicating working climate are by having official scheduled meetings.

Idag kastas eller bränns majoriteten av den svenska ullen upp, på grund av att det inte finns någon efterfrågan eller logistik för att ta tillvara på den. Samtidigt utgörs majoriteten av allstoppningsmaterial syntet, som utvinns från fossila bränslen vilket är ett stort miljöhot på jorden. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om det gick att tillämpa svensk ull som stoppning i en barnvagn, där det nuvarande materialet är av syntet, för att förädla den redan existerande ullen. För att utvärdera vilken typ av ull som skulle lämpa sig bäst för detta ändamål samt hur en produktionsprocess skulle kunna se ut, så har en omfattande litteraturstudie samt intervjuer genomförts. Resultatet har framställts genom den kunskap som den empiriska studien har gett om ullensfiberuppbyggnad och beredningsprocess samt om olika ullsorter och dess unika egenskaper, för att stärka resultatet av vilken ulltyp som lämpar sig till stoppning. Intervjuerna med kunniga personer har dessutom gett nya upptäckter om ullens status i Sverige idag. Efter att ha fastställt resultatet kunde slutsatserna dras att ull lämpar sig mycket bra som ett ersättande material för syntet i stoppning i en barnvagn. Texel, Suffolk och Gotlandsfår är treullsorter som lämpar sig bra för detta ändamål. Genom Ullkontoret och andra verksamheter inom ullindustrin kan en produktionsprocess för denna produkt utforskas. / Today, the majority of the Swedish wool is being thrown away or burned up, due to the fact that there is no demand or logistics to utilize it. At the same time, the majority of all padding material is made of synthetics, which is extracted from fossil fuels and represents a major environmental threat to the earth. The purpose of this study was to find out if it was possible to apply Swedish wool as padding inside a stroller, where the current material is made of synthetic, in order to refine the Swedish wool. To evaluate the type of sheep that would be best suitable for this purpose and how a production process for this aim might look like, there has been a thoroughgoing literature study and interviews conducted. The result has been produced by the knowledge that the empirical study has provided regarding the wool's fiber structure and preparation process as well as different types of wool with its unique properties, to strengthen the result of which wool type is best suitable as padding. In addition, the interviews with knowledgeable people have enlightened new discoveries regarding the status of wool in Sweden today. After re-establishing the result, it was concluded that wool is very much suitable as a substitute for synthetic padding in a stroller. Texel, Suffolk and Gotland Sheep are three different kinds of wool, suitable for this purpose. Through Ullkontoret and other operations in the wool industry, a production process for this product can be explored.

Idrott är den största folkrörelsen i Sverige med över 3 miljoner medlemmar.  Inom Riksidrottsförbundet som är idrottens ledande organ finns det 72 specialidrottsförbund som har hand om idrotter på nationell nivå. I dagens samhälle är miljön en sändig aktuell fråga, i och med det stora omfånget som idrotten har ämnar studien därför  till att undersöka hur specialidrottsförbunden ser på idrottens miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet. Studien undersöker också hur förbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. För att besvara syftet skickades en enkätundersökning ut till alla specialidrottsförbund, av de 72 förbund som fick förfrågan att delta i undersökningen var det 35 förbund som svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet av specialidrottsförbunden anser sig påverka miljön. Många specialidrottsförbund anser sig påverka miljö genom resor. Det är även resor och transporter som de flesta specialidrottsförbunden arbetar med för att minska miljöpåverkan. Överlag är arbetet som görs inte tillräckligt och hade kunnat förbättras vid mer kunskap och ökat samarbete dels mellan Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden men också mellan de olika idrotterna.

Denna studie syftar till att undersöka de likheter och skillnader som finns i två av Sveriges största tidningars nyhetsrapportering kring krisen i Venezuela. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys som analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna uppsats; Gestaltning- och Postkoloniala teorier. Forskningsfrågorna som behandlats i denna studie är: − Vilka källor är vanligast förekommande? − Hur mycket utrymme får olika aktörer i rapporteringen? − Vilken vinkel har artiklarna? För att besvara forskningsfrågorna har vi bland annat granskat källreferering, aktörer och artiklarnas vinkel. Resultatet visade en övergripande västcentrerad utgångspunkt för källreferering men också ett medialt fokus kring makthavare. De slutsatser som dragits är att det finns en tendens i svensk media att återge en negativ bild av den venezuelanska regeringen och dess styrelseskick. Samtidigt har resultatet gett en bild av Expressen som den någorlunda mer neutrala tidningen som lämnar större utrymme för fler aktörer med olika politiska agendor till skillnad från Dagens Nyheter.

Syftet med denna kandidatuppsats är att skapa förståelse kring hur diskrimineringslagen är formulerad för att kunna förhindra etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Fokus ligger även på att skapa en förståelse kring vilka olika typer av diskriminering som omfattas eventuellt inte omfattas i diskrimineringslagen. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom en kvalitativ innehållsanalys av lagar och propositioner, för att begripa hur lagen ska förhindra etnisk diskriminering samt vilka typer av diskriminering som lagen omfattar. I det teoretiska ramverket finns det två perspektiv som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier som hjälper studien att öka förståelse till hur lagen är formulerad. Dessa teorier är statistisk diskriminering samt preferensdiskriminering. Resultaten i studien visar att diskrimineringslagens formulering bygger på främst direkt förbud mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt även aktiva åtgärder för att förhindra etnisk diskriminering. Resultat visar även att diskrimineringslagen omfattar sex olika diskrimineringsformer. Dock finns det teoretiska andra typer av diskriminering som inte omfattas i diskrimineringslagen, som i detta fallet statistisk diskriminering och preferensdiskriminering som även påvisas i studiens tidigare forskning.

No description available.

Svensk politik, vilket kan beskrivas som ett kontroversiellt ämne, har en naturlig del i undervisningen av samhällskunskap i den svenska skolan då elever ska tillägna sig förmågan att forma och uttrycka olika uppfattningar samt att kunna argumentera för dessa. Samhällskunskapslärare behöver således möta elevers olika åsikter och värderingar samt ta ställning till om hen vill vara förtegen eller öppen om sina egna politiska åsikter. Genom semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare och elevenkäter med fyra olika klasser undersöker denna studie upplevelser av undervisning i svensk politik. Resultaten visar på att samhällskunskapslärare utför ett känsloarbete, som kan upplevas som svårt, då de strävar efter att upprätthålla en vald positionering i undervisningen. Däremot används värdegrunden som ett praktiskt stöd då demokrati och mänskliga rättigheter behandlas, vilket underlättar känsloarbetet. Vidare önskar eleverna till viss grad att läraren utför ett känsloarbete i syfte att bevara relationen med dem. Sammantaget visar studien på att upplevelsen av undervisning i svensk politik delvis är individuell och beror på den enskilda individen, dock lyfter samtliga intervjuade lärare att Sverigedemokraternas politiska framgång bidrar till att undervisningen upplevs som svår. Lärarna och eleverna i studien identifierar även indoktrinering som den största risken med lärarens öppenhet.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.