Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

I denna studie undersöks regeringens utredning angående utökade preventiva tvångsmedel. Utredningen i frågan är delbetänkande om införandet av utökade preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Syftet med studien är att undersöka hur argumentationen gällande utökade preventiva tvångsmedel i utredningen ställs i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna samt rättsstatens principer. För att kunna genomföra det vetenskapliga arbetet har studiens tillvägagångssätt bestått av en argumentationsanalys med en pro- och contra modell tillsammans med en idéanalys för att kunna besvara forskningsfrågan. Vidare i studien presenteras resultatet i en pro- och contra-modell där de centrala argumenten framförs i en tabell. Resultatet fördelas in i teman och förklaras i en text under tabellen, med hjälp av citat och exempel från utredningen. Detta i syfte att tydliggöra för argumentets innehåll. Resultatet utvärderas under avsnittets analys utifrån de två teorierna, utilitarism och rättighetsteorin. Här diskuteras och övervägs för- och emot argumenten utifrån teoriernas synsätt. Slutligen presenteras den sammanställda analysen i en slutsats som tydligt besvarar de framställda frågeställningarna. Detta genomförs med hjälp av en diskussion av studiens resultat.

Kvinnor har länge varit underrepresenterade i svenska börsnoterade bolagsstyrelser. I Sveriges närområde har länder adresserat detta genom att lagstifta om könskvotering, men i den svenska kontexten har detta inte fått stöd. Istället har samma mål lyfts fram i icketvingande regleringar. Beror den skeva könsfördelningen på diskriminering finns stöd för motverkande insatser för att nå samhällsoptimum, både på ett jämställdhetsplan och för företags konkurrenskraftighet. Denna studie undersöker vad effekten av revideringen av Svensk kod för bolagsstyrning har haft på andelen kvinnor i större svenska börsnoterade bolagsstyrelser, samt om det finns en effekt av en ökad andel kvinnor i svenska börsnoterade bolagsstyrelser på företags lönsamhet samt ESG och ESGC (hållbarhetsmått), vilket i synnerhet är intressant i relation till att kvinnor historiskt sett utelämnats från styrelseposter. Med hjälp av en Difference-in-Differences metod och en instrumentvariabelmetod, på ett paneldata om 53 svenska företag för åren 2012, 2013 och 2019, finner vi att revideringen av koden ökade andelen kvinnor med 10,37% på 0,1% signifikansnivå, medan någon positiv eller negativ effekt av ökad andel kvinnor på lönsamhet och ESG/ESGC inte går att fastställa.

SammanfattningWahlén, Boel (2016), Svensk utlandsskola med statsbidrag – att ta sig an elever i behov av särskilt stöd ”så långt det är möjligt”. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå kunskapen om vilka förutsättningar och hinder de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd idag är liten och begränsad, samt att de i nuläget finns få studier med fokus på detta, vill vi med vår studie bidra med en ökad kunskap inom detta område.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att analysera de förutsättningar och utmaningar som de svenska utlandsskolorna står inför i relation till elever i behov av särskilt stöd, med fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever.Frågeställningar:1.Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, dvs. Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2.Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3.Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från socialkonstruktivismen och KORP (kommunikativt relationsinriktat perspektiv). Vidare belyses Grosins modell för att undersöka det pedagogiska och sociala klimatet, PESOK.Metod Vi använde oss av enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och av halvstrukturerade intervjuer vid besöket på en utlandsskola. Vi genomförde också telefonintervjuer.ResultatStudiens resultat visar att det gällande regelverket för utlandsskolorna som innefattar vem som bär ansvar för elever i behov av särskilt stöd är svårtolkat och tvetydigt då skolorna endast ska bedriva undervisning enligt svensk skollag ”så långt det är möjligt”. Detta ger fri tolkning för varje enskild skola. Skolans ansvar för dessa elever är oklar då det gäller rätten till stöd och leder till godtycklighet då familjens ekonomi och skolans vilja styr huruvida eleven antas till skolan eller inte samt vem som bär ansvar för olika stödinsatser. Då dessa skolor ska ligga i den svenska statens samhällsintresse, och deras existens göra det möjligt för svenska medborgare att arbeta utomlands och kunna ta med sig sina barn, ter sig resultatet något märkligt. Utlandsskolorna har inte samma skyldigheter som de svenska ordinarie skolorna att ta sig an elever i behov av särskilt stöd och kan tacka nej till dessa. Utlandsskolorna är endast skyldiga att erbjuda ”rimlig” skolhälsovård vilket ger stort tolkningsutrymme. Begreppet ”så långt det är möjligt” är inte känt för majoriteten av personalen vilket förvånade oss. Denna skolform ter sig inte som en skola för alla som vi ser det. Förutsättningarna på utlandsskolorna att ta emot elever i behov av särskilt stöd anser de inte själva vara goda medan intervjuer och enkäter visar på att det finns goda förutsättningar för detta. ImplikationerStudien visar på nödvändigheten av att förtydliga riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och vad den enskilda eleven i behov av särskilt stöd kan förvänta sig när hen befinner sig på en utlandsskola. Likaså har vi i studien identifierat ett behov av kontinuerlig fortbildning för all skolpersonal rörande specialpedagogikens ramar för att förändra inställning, kunskap och hantering av elever i behov av särskilt stöd, vilket skulle kunna leda till ett minskat behov av särskilda insatser. Utfallet av vår studie är svårbedömt och därför krävs ytterligare forskning rörande de svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd med fokus på en likvärdig skola för alla. Nyckelord: svensk utlandsskola, elever i behov av särskilt stöd, anpassad undervisning, stödåtgärder, skolmyndigheter

Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

Syftet med denna studie var att undersöka de bakomliggande faktorer till kommunalachefers attityder kring hållbar utveckling. För att få en fördjupad bild kring chefernasattityder användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ett adekvat urval av sexverksamma chefer i en kommun intervjuades. En manifest analys genomfördes och dataurskildes genom koder och kategorier. Sex kategorier och två underkategorier urskildesi analysen. Resultaten tyder på att attityden angående hållbarhet var positiv hoscheferna, men alla chefer efterfrågade mer relevant kunskap för att kunna förbättrahållbarheten i sina verksamheter. Resultaten gav en ökad förståelse för faktorer sombehövs för att stärka kommunala chefers kunskap om hållbar utveckling och därmedförbättra folkhälsan. Denna ökade kunskap om hållbarhet och dess betydelse på ettkommunalt plan skulle kunna vara en riktlinje f

This thesis aims to examine the phenomenon of gambling and consequences that may result from having a gambling problem. The thesis also intends to investigate opportunities for support and a few explanatory- and treatment models. Games are taking on new shapes and access to gambling for money is on the rise. Studies on gambling have primarily been focusing on epidemiological factors rather than factors increasing or decreasing the risk of developing gambling-related problems. The empirical material is based on eight qualitative semi-structured interviews. Five interviews were made with former gamblers and three with professionals working with gamblers. The analysis made was based on symbolic interactionism. The result shows that community support is limited and has to be developed further. The result also shows that game environment and game design can have effect on gambling-related problems.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal. Materialet samlades in genom sex djupintervjuer med Internationella hälsokommunikatörer, anställda inom Region Skåne. Hälsokommunikatörerna har invandrarbakgrund och egen erfarenhet i asylsökningsprocessen. Metoden som använts är en analytisk induktion. Materia-let bearbetades med en latent innehållsanalys.. Författarnas tolkning av resultatet lägger en tyngdpunkt på kommunikation, kulturella skillnader, omvårdnad, ohälsa och ohälsan under väntan.Författarnas slutsats är att de asylsökande utsätts för en onödigt lång paus i livet, under processen att få besked. I mötet med den svenska sjukvården känner de inte sig väl omhändertagna. Sjuksköterskan har en stor uppgift att öka kommunikativa medel för att komma närmre i mötet, för att kunna ge bättre omvårdnad. / Formare, L & Hesselbom, A (2006) Asylum seekers experiences of the Swedish healthcare as they are expressed thru interviews with International health- com-municators. A qualitative empires interwievstudy thru International health-communicators within the Swedish healthcare. Degree project in caret, 10 points. Malmoe University: Health and Society. Department of Nursing care, 2006.The purpose of this study is to investigate what’s happening in the meeting be-tween asylum seekers persons and the Swedish healthcare staff. The material was gathered thru six deep interviews with International health communicators, em-ployed within the Region of Skane. Health communicators have themselves im-migrant background and experience off asylumseekingprocess. The method that’s been used is analytic induction. The material been worked up with latent content analyse.. The author’s interpretation of the results lays a centre of gravity on communication, culture diversity, care, illness and illness during waiting.The author’s conclusion is that the asylum seekers are exposed to an unnecessary long pause in life, during the process off getting a notification. In the meeting with Swedish healthcare, they do not feel that they get proper care. The nurse has got a great task to increase the ways off communications, to get closer in the meeting, too be able to give better care.

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.

Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.