Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.

Målet med vårt arbete är att undersöka hur föräldrarna kan se på historieundervisningen och vad som tas upp där. Vi vill också ta reda på föräldrarnas relation till historia och hur den används i hemmet. Vi har valt att använda oss av enkätundersökningen som vi skickade ut till föräldrar vars barn går i årskurs 4 på två olika skolor. Sedan har vi också intervjuat klasslärarna för att diskutera de svaren vi har fått och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel på vad föräldrarna har svarat och göra en liten jämförelse mellan klasserna. Vi diskuterar bland annat dagens debatt kring historieämnet med lärarna och hur de ser på diskussioner om en svenska kanon. Vi kommer att försöka ge en så tydlig bild av svaren som möjligt för att underlätta förståelsen av hur föräldrarna och lärarna har tänkt. / The object with our essay is to investigate how parents view the history education and which topics are discussed in the subject of history at school. We will also try to find out what kind of relationship parents have with the subject of history and how history is used at home. For this study we have chosen to use a survey that we send out to parents with children that attend the fourth grade at two different schools in Malmö. Following the survey we conducted interviews with teachers of those classes in order to discuss the answers as well as the way history is taught at these schools. In this essay we will give examples of how parents have responded and make a comparison between two classes and schools. We will also discuss the current debate surrounding the subject of history with the teachers we interviewed to get their view on Sweden’s way to approach this subject. We will give a clear view of the answers we gathered so that the views of the parents and teachers can easily be understood.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter. Vi kommer fram till att den svenska nationella identiteten är starkt förknippad med socialdemokratin och folkhemmet. I folkhemmet vävs tre centrala begrepp samman vilka utgör grunden för den svenska nationella identiteten. Dessa tre är demokrati, medborgarskap och modernitet. I vår analys kommer vi fram till att böckernas bilder förmedlar en svensk nationell identitet baserad på dessa tre begrepp. Vidare finner vi att den svenska nationella identiteten visar sig tydligast i jämförelse med bilder som representerar andra nationer och deras medborgare. Detta betyder att ett kollektivt vi framträder i kontrast till framställningarna av dem i läroböckerna. I den avslutande diskussionen reflekterar vi kring de problem som kan uppstå när den svenska identiteten manifesteras genom att man utmålar den andre som stereotyp. Vi lyfter fram att detta ställer krav på pedagogen att ha ett kritiskt förhållningssätt till de läroböcker som används i undervisningen. / The aim of this essay is to sort out what the Swedish national identity is said to consist of. Further, we aim to examine if, and how, Swedish national identity is conveyed through textbooks written for the course Samhällskunskap A in the Swedish gymnasieskola. In order to do this, we perform a semiotic analysis of selected images from three textbooks. In an analysis of this kind one reads the images as text. Our model for the analysis is based on Bathes’ semiotic model for analysing images and the myths they convey. We come to the conclusion that the Swedish national identity is strongly connected to social democracy and folkhemmet. In folkhemmet three central concepts form the foundation of the Swedish national identity. These three concepts are democracy, citizenship and modernity. In the analysis we come to the conclusion that the textbooks’ images convey a Swedish national identity based on these three concepts. Further, we find that the Swedish national identity is made clearest in a comparison to images representing other nations and their citizens. This means that a collective us is visible in contrast to the representations of them in the textbooks. We reflect upon the problems that can arise when the Swedish identity is manifested through stereotyping the other, in our closing discussion. We focus on the demands that this puts on the teacher to have a critical approach towards the textbooks that are used in the education.

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Mattsson, Eva (2016), Svensk utlandsskola, den familjära skolan med förbisett regelverk – En studie om förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om vilka förutsättningar de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna har och de hinder de står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Kunskapen om detta är idag begränsad.Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att beskriva och analysera statsbidragsberättigade svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd, med särskilt fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever. Frågeställningarna är:1. Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, det vill säga Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2. Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3. Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriSystemteori är en teori där mänskligt handlande och mänskliga problem betraktas som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte kan förklaras av den enskilda individens egenskaper. Systemteori används i uppsatsen som ett verktyg för att förstå utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar då det gäller elever i behov av särskilt stöd, där begreppen konstanter, öppna och slutna system används.2MetodI studien sändes dels enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och dels hölls halvstrukturerade intervjuer vid studiebesök på en utlandsskola. Likaså studerades webbsidor och litteratur som behandlar svenska utlandsskolor, friskolor i Sverige, specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd. Telefonintervjuer genomfördes även med representanter för svenska skolmyndigheter och stödorganisationerna.ResultatUtlandsskolor beskrivs som svensk skola. Trots detta avviker de rejält från ordinarie svenska skolor. Utlandsskolorna lyder nämligen inte under skolväsendet utan under SFS (1994:519) och har därför ingen rätt till det stöd svenska skolor har vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Studien visar på tre hämmande faktorer som en konsekvens av ett tvetydigt och svårtolkat regelverk och som särskilt påverkar situationen för elever i behov av särskilt stöd, den omfattande personalomsättningen och sårbarheten i att befinna sig i ett värdland utan skyddsnät i form av bland annat Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Den främjande faktorn för elever i behov av särskilt stöd i denna unika skolform är små elevgrupper och engagerad personal. Utlandsskolorna har rätt att neka att ta emot elever, vilket innebär att skolformen inte kan anses vara en skola för alla. Detta leder till slutsatsen att det är nödvändigt att svensk statsbidragsberättigad utlandsskola underordnas det svenska skolväsendet för att kunna bli en skola för alla.ImplikationerStudien påvisar ifall svenska utlandsskolor skall vara en svensk skolform en skola för alla är en lagändring nödvändig. Studien visar även på ett förtydligande av riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. De i studien framkomna resultat tyder på ett behov av kontinuerlig fortbildning och handledning för all skolpersonal och dess styrelser rörande specialpedagogik.

Syftet med denna studie är att med hjälp av begreppen etnocentrism och känsla av sammanhang (KASAM) skapa en förståelse för hur föreningsledare från två skånska idrottsföreningar ser på sig själva och sitt arbete i mötet med nyanlända invandrare. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med föreningsledare från en basketförening och en fotbollsförening. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av ovanstående begrepp. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med nyanlända, antingen genom att inkludera dem i den ordinarie verksamheten eller genom att skapa en separat träningsgrupp som enbart riktar sig till de nyanlända. Hur föreningarna än väljer att göra kan deltagandet ge de nyanlända invandrarna många positiva tillgångar och känslor som kan öka deras begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, vilket i sin tur leder till en ökad KASAM. Studien visar också att idrottsföreningarna har en stark tro på att deras val av gruppkonstellationer skapar ett vi, vare sig de väljer att sätta de nyanlända i en egen träningsgrupp eller genom att inkludera dem i sin ordinarie verksamhet. Däremot visar analysen i denna studie att separata träningsgrupper för de nyanlända kan skapa inslag av etnocentrism och ett outtalat vi-mot-dem-tänk. De svenska spelarna skapar ett vi och ser på de nyanlända som ett dem. Genom att ha lag som inkluderar både svenskar och nyanlända invandrare skapas istället en känsla av en gemenskap och ett vi. Inom föreningen som i denna studie har multietniska lag så finns en form av etnocentrism där föreningen skapar en gemensam kultur och utgångspunkt, vilka kan förändras i takt med att föreningen får nya medlemmar. / The purpose of this study is to create an understanding of how the leaders from two Swedish sports associations see themselves and their work in the meeting with newly arrived immigrants, by using the concepts of ethnocentrism and sense of coherence (SOC). In the study, qualitative interviews were done with sport association leaders. The results show that there are different ways to work with newly arrived immigrants; either by including them in regular activities or by creating separate teams. No matter which way the sports associations choose to go, it provides the newly arrived immigrants several positive assets and emotions that will increase their SOC. The study also shows that sports associations have a belief that their choice of team formations creates an united feeling within the team, whether they choose to put newly arrived in separate teams or not. However, choosing separate teams constructs ethnocentrism and an unspoken us versus them perspective, while multi-ethnic teams creates a sense of an us and a different form of ethnocentrism where the sport association creates a joint culture.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ”internationaliserade” elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma. Studien avser därför även att genom kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare på ovanstående skolor undersöka hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på nämnda skolor relaterat till Lissabonstrategins intentioner och mål för unga vuxna. Mitt empiriska resultat visar, i enlighet med kritik i OECD:s utvärdering av den europeiska karriärvägledningspolitiken, att vägledningen på de två svenska utlandsskolorna erbjöd relativt liten information om eget företagande som en eftergymnasial yrkesmöjlighet. Såväl studerande som vägledare i min empiriska undersökning visar uppskattning över de handlingsprogram, exempelvis Bolognaprocessen, vars syften är att underlätta en ökad arbetskrafts- och studeranderörlighet inom den europeiska unionen. Flera intervjuade gymnasiestuderande såg en potentiellt fortsatt migrerande framtid rörande studie- och yrkesalternativ. Om denna slutsats kan härröras från ett sedan länge internationellt intresse hos de studerande eller ett aktivt uppmuntrande av ekonomisk migration av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är dock svårt att avgöra. En klar slutsats kan dock dras i att de svenska utlandsskolorna i högre grad kan prioritera skolans studie- och yrkesvägledning, vilket även uppmuntras genom såväl Lissabonstrategins handlingsprogram som av OECD. / Mobility is, according to many economists and debaters, an important factor in increasing economic growth and development. This study examines the Lisbon Strategy and its impact on young adults on the European educational and employment arena. The empirical study is based on qualitative research that investigates which geographic intentions ten students of secondary education at two Swedish schools in Spain have concerning where to achieve future education and employment. The study is also based on qualitative interviews with two student and career counsellors at the schools mentioned and the relation between their work and the intentions of the Lisbon Strategy. Many of the informants in the study planned a potential migrating future of studying and searching for employment. If this interest is based on the individual’s solely interest of economic migration or on encouragement of doing so by the student and career counsellors is not concluded. However the empiric result confirms the criticism of OECD's evaluation of the European career guidance policies that shows a shortage of prioritizing student and career counselling among educational institutions across Europe.

Varje år vräks hundratals barn i Sverige. Detta trots att Sverige för 25 år sedan ratificerade Barnkonventionen, att barnets bästa är implementerat i svensk lag samt att Socialstyrelsen sedan år 2002 har haft ett särskilt uppdrag att förebygga vräkningar och att helt eliminera vräkningar av barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barnets bästa tas i beaktande i domar som rör barnvräkningar och i verkställigheten av dessa. 34 domar har studerats och en intervju har genomförts med informanter från kronofogden i en skånsk kommun. Resultatet visar att barnet nämns i domar som rör vräkning men endast i ett fåtal fall i domskälen. I endast en av de studerade domarna nämns barnets bästa och påverkar utgången av fallet. Vidare framkommer det att kronofogden inte tar särskild hänsyn till om ett barn riskerar att vräkas, däremot läggs stor vikt vid ett gott bemötande och god kontakt med socialtjänst i dessa fall. / Each year, hundreds of children in Sweden get evicted. This despite the fact that the Swedish government 25 years ago confirmed the Convention on the Rights of the Child, the “best interest of the child” is implemented in Swedish law, and that the Health and Human Services Department since 2002 has been given the assignment to prevent evictions and to completely eliminate evictions of children. The purpose of this study is to examine how the best interest of the child are taken into account in judicial decision concerning children who are evicted and the executions of these decisions. 34 judicial decisions have been studied and one interview with representatives of the Swedish Enforcement Authority in a city in Skåne has been carried out. The result of this paper shows that children are mentioned in judicial decisions concerning evictions, however this is stated in only a few of them. In just one of the studied judicial decisions the best interest of the child is mentioned and this has influenced the outcome of the case. Furthermore, it appears that the Senior Enforcement Officer doesn’t take in consideration whether a child is likely to be evicted or not. The center of interest is on good treatment against the child and a specific contingence with social services is seen as necessary.

Abstract The essay highlights pros and counterarguments about the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The pros and cons highlighted in the essay by incorporation have not been found to be crucial to the status of children's rights or even the convention. The conclusion is that incorporating the international experience of judging is not as binding as advocates and opponents state. The countries that have implemented the Convention on the Rights of the Child have not had a better situation automatically on children's rights, but they have also not been hindered or steered in the negative direction in their work to any significant extent. Incorporation is secondary to the political will to work with the Convention and children's rights; it cannot legally direct the policy if the policy does not want to be governed. However, an incorporation can become a tool in the hands of a political movement that is already convinced of the right to strengthen children's rights in accordance with the Convention on the Rights of the Child.

Swedens exports arms to Pakistan despite the existence of laws and conventions on what specific countries must achieve in order to meet the criteria for being exported to. In a realpolitik perspective, this study will deepen and investigate how the Swdish government can approve an arms export to Pakistan and how human rights are violated in Pakistan. In 2018, a munitions law was added and come into force. The law would include an impediment to exports to countries with a dubious democratic status or where human rights are violated. A determination has made that i conditions are given for the Swedish state to grant a permit for arms to exports to Pakistan that seriously violates human rights, a complete assessment has made and decisions made with meaning that the political interests priorities are valued higher than the interests of human rights.

This thesis aims to examine the relationship between ideological and affective polarisation and how it is affected by block-crossing cooperation at the local political level. Ideological and affective polarisation is measured in municipalities where block-crossing cooperation prevails, as well as municipalities where traditional block cooperation rules. The method that is used to measure the polarization is a mixed method with a questionnaire survey, directed to politicians in municipalities with different cooperation patterns. Further on, the answers have been qualitatively interpreted and the levels of polarization were converted into a number that represented the mean value of polarization in each municipality. The results indicate that block-crossing cooperation leads to lower levels of polarization, both ideological and affective, with an emphasis on the latter. On the contrary, traditional block political cooperations receive a significantly higher level of affective polarisation. The results can be supported by previous research as well as the theoretical framework. For instance, theories and research fields about social identity, group polarization and political psychology can explain the phenomenon of in-groups and out-groups that can reinforce affective polarization.This research has provided deeper knowledge and understanding of polarization and incentives for cooperation in Swedish politics with a focus on the local level. The thesis contributes to the existing research field of polarization. Hence, it opens for further research about polarization and deliberation, both at the municipality level as this thesis emphasizes, but also in the broader political realm.