Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomer och jurister får sitt första jobb efter examen. Uppsatsen fokuserar på finanskrisen i Sverige under 1990-talet (90-talskrisen) och utreder om det är skillnad att ta en examen, före, under och efter en ekonomisk kris. Den fokuserar också på det skifte i arbetsmarknaden som skedde med såväl lagstiftning som förändringen från många lågkvalificerade till fler högkvalificerade jobb. Materialet som används är från den tidigare fackföreningen Jusek:s arbetsmarknadsundersökningar som undersöker vad samtliga nyexaminerade från deras olika yrkesgrupper gjorde ett halvår efter examen. Uppsatsen jämför en rad olika saker såsom anställningar (heltids- och tidsbegränsade anställningar, egenföretagare och notarietjänstgöring), arbetslöshet, rekryteringskanaler och jämför även vilken sektor (privat och offentlig) ekonomer och jurister fick jobb inom. / The purpose of this paper is to investigate how Economists and Lawyers get their first job when they graduate. The paper focuses on the Swedish financial crisis that happened during the early 1990s. This paper highlights how it is to graduate during a financial crisis compared to the time before and after the crisis. It also focuses on the shift in the labor market with changes both in lawmaking but also the change from low-skilled to high-skilled work. The material that is being used is from a former union called Jusek and surveys that they conducted every year about what people did a half year after they graduated. The paper compares four among others different employments (full-time employment, unemployment, and temporary employment), recruitments method, and the public versus private sector.

The situation in Sweden in regards to school libraries has been extensively discussed under quite some time. The discussion intensified when the school library got mentioned in the Swedish education act in 2011 stating that all pupils in Swedish schools should have access to a school library. However, it is far from the case in Sweden today. The aim of this study is to create and contribute knowledge about school district managers perception of the Swedish education act regarding the school library and how they work to implement this in the schools in their district. In order to do this, five semi-structured interviews were conducted with five school district managers in five Swedish municipalities. The transcript from these interviews were analyzed using qualitative content analysis structured by concept from implementation theory. These concepts focus on the design of the intervention (the education act), the executor (the school district managers) and the context. These concepts is further analyzed with aspect of the school districts managers will, understanding and ability to implement the educational act. The result shows that the school district managers find the educational act indistinct regarding what is meant with” access to” and” school library”. It also shows that this indistinctness allows the school district managers to form their own picture of what is meant with these words and that these pictures form how they work to implement the educational act and what their role is in the implementation.

The study aims to increase the understanding of how the rhetorical device enthymeme is used in a Swedish party leader debate on the show Agenda on SVT. The study also chooses a more complex and problematized description of enthymemes where they are seen as more than rhetorical syllogisms, and which suggests they can act as methods for analyzing discursive practices. With that, the method Critical Discourse Analysis was chosen to analyze how enthymemes work and are constructed in the text, how they can create discourses, and how these discourses have a relation to or affect society at large.A scheme for analysis was created and based on Walkers (1994) description of the enthymeme, and includes an analysis on a textual level of argumentative structure (including implicit or explicit premises and conclusions), modality and tonality, lexical choices, interactional control, kairos, aptum, doxa, and stylistic devices. In total, 21 enthymemes were found in the debate, and 10 of them were chosen as particularly interesting for further analysis. The analysis shows that all party leaders use enthymemes in the debate, as well as the importance of the implicit information and knowledge used. The analysis also shows that the description of enthymemes as more complex than a rhetorical syllogism is correct, and that Critical Discourse Analysis can reveal more about the workings of enthymemes as the method analyzes on several levels with great care for context. / Studien avser att öka förståelsen för hur det retoriska verktyget entymem används i en partiledardebatt i SVT:s Agenda. Studien väljer även att utgå från en mer komplex och problematiserad beskrivning av entymem, där man vidgar uppfattningen av entymem som retorisk syllogism och föreslår att istället se det som en metod för att analysera diskursiv praktik. Därmed väljs metoden kritisk diskursanalys för att analysera hur entymem fungerar och konstrueras i text, hur de kan skapa diskurser, och hur dessa diskurser har en relation till eller påverkar samhället i stort.Ett analysschema utformades utefter Walkers (1994) beskrivning av entymem och inkluderar en analys på textnivå av den argumentativa strukturen (inklusive implicita eller explicita premisser och slutsatser), modalitet och tonalitet, ordval, interaktionell kontroll, kairos, aptum, doxa, och stilistiska verktyg. Totalt fanns 21 entymem i debatten, varav 10 valdes ut som särskilt intressanta och analyserades vidare enligt den beskrivna metoden. Analysen visar bland annat att samtliga partiledare använder entymem i debatten, och vikten av den implicita information och kunskap som används. Analysen fann även att bilden av entymem som mer komplext stämmer, och att en kritisk diskursanalys kan avslöja mer om hur entymem fungerar eftersom man undersöker verktyget på flera nivåer och med stor omtanke för kontext.

This essay will present the meaning and concepts of a sideline with a focus on a trust detriment perspective in the public sector, more specifically within the police authority. The thesis will investigate the legal grounds on the subject and its vague lines. Furthermore the dissertation will examine the development within the method of the legal area. It is prohibited for an employee to occupy an unauthorised conflict of interest because of its negative impact on the authority. There is a direct connection between the effects of the public trust and the employees avocations within the police. Therefore the thesis will discuss the police judicial role within the community. The principle of objectivity is particularly important within the police authority, which has a direct link to the maintenance of impartiality and factual aspects in the employment.  In addition to a trust damaging perspective the thesis will investigate the risk assessment to the employer´s decision and their ability to give consequences in the individual case. Many employers make wrongful decisions when deciding on trust damaging side jobs which is shown in the AD judgements. The legislation contains a formulation that regulates the approach and rights of employees and employers regarding non trustworthy side jobs which will show the effectiveness of the legal text. The fundamental grounds regarding employers' right to private life in relation to the characteristics of the employment is an important point of view in this investigation. From the Swedish legislation the primary grounds are LOA and its preparation. The paper is also based on older legal text and will therefore break down the importance in the development of the subject. Literature to the subject provides an in depth insight to the regulation together with the police impact and meaning in the society.

<p><strong>Examenskonsert Hanna Andersson, sång</strong></p><p><em>18 maj 20.00</em></p><p><em>Kungasalen</em></p><p> </p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Kulning</em></strong></p><p>Fritt med inspiration av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Om berg och dalar</strong></em></p><p>Norsk Trad, förekommer även i Värmland</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>Valsen för den jag väntat</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Uti friska gräset</strong></em></p><p>efter Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, arr Tonå</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>De rosor och de blader</strong></em></p><p>efter Johannes Andersson och Alfred Lindroos, St Pellinge, Finland, arr Tonå</p><p> </p><p><em><strong>En Midsommarafton</strong></em></p><p>efter Elvira Söderlund, Malung, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Banks of Sullane</strong></em></p><p>Irländsk trad, efter Niamh Parsons, Irland</p><p> </p><p><em><strong>Kings Shilling</strong></em></p><p>Iain Sinclair</p><p> </p><p><em><strong>431-Halling</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Polska e Anna-Brita Jonasdotter,</strong></em></p><p>Seglora, Västergötland</p><p> </p><p><em><strong>Så råder jeg alle</strong></em></p><p>Efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> </p><p><em><strong>2-takts valsen</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Nu haver denna dag</strong></em></p><p>Trad koral, variant från Rättvik</p><p></p><p><em><strong>Jag havde mig en vän</strong></em></p><p>efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> eget arrangemang</p><p> </p><p>Medverkande:</p><p>Hanna Andersson, Sång</p><p>Albin Myrin - Klarinett</p><p>Annie Björkman - Sång</p><p>Annie Engvall - Sång</p><p>Alfred Gefvert - Dragspel</p><p>Christian Mohr Levisen - Vevlira, Cittern</p><p>Henriette Ambaek Flach - Fiol</p><p>Ingrid Rodebjer - Sång</p><p>Maja Kamne - Sång</p><p>Margrete Nordmoen - Sång</p><p>Pär Holmberg - Piano</p><p>Siri Flensburg - Sång</p><p></p><p>Konserten i Kungasalen den 18 maj 2022 dokumenterades genom filmning.</p>

Studien har undersökt utmaningar och motstånd som mångfaldsarbetare möter i sitt arbete och hur det synliggör maktrelationer inom rummen de försöker förändra. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju mångfaldsarbetare som arbetar i den svenska kontexten både internt inom organisationer och med konsultuppdrag, för att fånga upp deras upplevelser av utmaningar och motstånd. Studiens teoretiska ramverk är affektteori, svensk exceptionalism, vit skörhet, mångfaldsbacklash och närliggande områden. Studien visar motståndsstrategier som används mot mångfaldsarbetare genom ignorans, ifrågasättande och kritisering och illegitimering av deras arbete. Mycket av motståndet handlar även om okunskap om maktrelationer och en färgblind utgångspunkt. Studien påvisar även hur organisationer skapar sig själva genom frågor om social rättvisa, konstruerar en image om modernitet, progressivitet och engagemang i sociala frågor. Mångfaldsarbetarna i studien upplever det som lättare att få igenom symboliska åtgärder såsom föreläsningar och uppmärksammande av speciella event, men svårare med långsiktiga strukturella förändringar. Studien visar hur frågor rörande ras och rasistisk diskriminering är extra svåra att arbeta med och möter särskilt motstånd.

Idag syns mönster där allt fler modeföretag öppnar upp ögonen för lokal produktion. Med en svensk modeproduktion kommer en rad fördelar såsom; kvalitetssäkring, reducerade transport- och logistikkostnader, geografisk närhet, etik, transparens och flexibilitet i småskalighet. Utmaningar med svensk produktion är höga kostnader, kvalificerad arbetskraft, strikta miljöbestämmelser, brist på inhemsk råvara, höga minimum volymer i materialbeställningar och säsongsvariation i efterfrågan. Studien skall undersöka svenska företag som idag har en svensk modeproduktion i hela sitt sortiment eller delar av det. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar dessa svenska företag ställs inför i en svensk modeproduktion, samt hur man bemöter dem. Metoden som använts är kvalitativ och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med svenska företag som har svensk modeproduktion i delar av, eller hela sitt sortiment. Sekundärdata har bestått av vetenskapliga artiklar samt litteratur. Bearbetning av insamlad empiri har gjorts genom en tematisk analys där de mest frekvent förekommande aspekterna i förhållande till forskningsfrågorna identifierades. Fyra utmaningar har identifierats utifrån insamlad empiri och baserat på utmaningarna presenteras strategier för att bemöta dessa. Utmaningarna som presenteras är avsaknad av fysiska resurser, avsaknad av kunskap och kompetens, avsaknad av kapacitet, samt höga kostnader och konkreta exempel på strategier för att bemöta utmaningarna tas upp i studien. I diskussionen går insamlad empiri många gånger hand i hand med tidigare forskning. I slutsatsen presenteras de fyra utmaningar som framkom i den insamlade empirin och ett flertal strategier för att bemöta utmaningarna. Det visade sig att utmaningarna och bemötandet av utmaningarna kan skilja sig åt beroende på företagens storlek. Uppsatsen är skriven på svenska. / Today we can observe an uprising trend where more and more fashion companies are opening up to local production. With Swedish fashion production comes a number of advantages such as; quality assurance, reduced transport and logistics costs, geographical vicinity, ethics, transparency and flexibility in small scale production. Challenges that come with Swedish production are high costs, skilled labor, strict environmental regulations, shortage of domestic raw materials, high minimum volumes in material orders and seasonal variation in demand. The study will examine Swedish companies that today have a Swedish fashion production in their entire product range or parts of it. The purpose of the study is to identify challenges that Swedish companies face in a Swedish fashion production, and how to address them. The used method is qualitative and empirical data has been collected through semi-structured interviews with Swedish companies that have Swedish fashion production in parts of, or their entire assortment. Secondary data consisted of scientific articles and literature. Processing of collected empirical data is done through a thematic analysis in which the most frequent aspects in relation to the research questions are identified. Four challenges can be identified based on collected empirical data, and based on the challenges also strategies for meeting these. The challenges presented are lack of physical resources, lack of knowledge and skills, lack of capacity, and high costs. Concrete examples of strategies to meet the challenges are addressed in the study and the strategies vary depending on the size and operations of the company. In the discussion, collected empirical data often goes hand in hand with previous research. The conclusion presents the four challenges that emerged in the collected empirical data and a number of strategies for addressing these challenges are presented. It turned out that the challenges and how to address these challenges can differ, depending on the size of the companies. The study is written in Swedish.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.