Skolan har i uppdrag att lära alla elever att läsa och skriva för att på så vis nå framgång i samhället. Med försämrade resultat i både PIRLS och PISA råder det inga tvivel om att man behöver satsa mer på läsningen i den svenska skolan.  Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad forskning säger om den tidiga läsundervisningen i svensk skola samt att undersöka vilka faktorer som anses vara framgångsrika enligt forskningen. Med hjälp av sökord och urvalskriterier kunde vi finna 14 artiklar i olika databaser. Vi har valt att avgränsa forskningen geografiskt till Sverige samt åldersmässigt till lågstadiet. Avgränsningar har också varit peer reviewed eller refereegranskad forskning publicerad efter år 2008.   Syftena i de olika artiklarna var att undersöka elevers kunskaper inom läsning eller undersöka lärares perspektiv på läsundervisningen. De inkluderade artiklarna delas in i kvantitativa studier och kvalitativa studier där uppdelningen blev relativt jämn. Artiklarna kartlades i de två kategorierna utifrån studiernas syften, metoder, urval samt resultat. I studierna med kvantitativa metoder var resultatet att elevers läsförmåga kan utvecklas med hjälp av interventioner. De kvalitativa studierna redovisar lärares syn på vad som krävs för att elever ska lyckas med sin läsning. Utifrån kartläggningen av artiklarna gjordes en fördjupad analys utifrån temat ”framgångsfaktorer i läsundervisningen” där framgångsfaktorerna är variation, anpassning och kontextuella faktorer.   De didaktiska implikationerna lyfts i diskussionskapitlet. I vår kommande yrkesroll som lärare är krävs förmåga att anpassa och variera läsundervisningen för att på så vis kunna stötta samtliga elever i deras läsutveckling. De kontextuella faktorerna såsom goda relationer och social trygghet behöver också tas i beaktande.

For a long time, Sweden, as an administrative nation, has held a high international reputation from various perspectives. One of the primary perspectives has been regarding the transparency and impartiality of Swedish administrations. However, in recent times, the question of whether Sweden is more corrupt than previously believed has become a subject of public debate. Transparency and impartiality have undoubtedly been called into question, making it interesting to study the potential occurrence of corruption within Swedish administrations. This study focuses on public procurement, which is the part of Swedish administrations that generates the most revenue, making it interesting from a corruption perspective. The purpose of this study is to examine how public procurers define corruption and how they view the subject in general. To do this, we use two research questions: How do officials define and interpret the concept of corruption, and how can it be relevant in combating potential corruption risks? Also, how do officials perceive the corruption issue based on the public's and the academic community's views on public procurement? The study is conducted using a qualitative method in the form of interview responses from 4 selected officials from different municipalities. The interview material is analyzed using ideal types to categorize the officials' opinions. The results of this study provide an insight, among other things, into the fact that the interviewed officials have some difficulty defining what constitutes corruption. The outcome of this study indicates certain aspects of the officials' thoughts and opinions, which is a topic in the research field that we have so far found relatively unexplored. Hopefully, this study can contribute to raising awareness of the subject and pave the way for further research.

The research regarding the effects of the Second World War on the Swedish economy is divided into two parts; on the one hand, there is research that says that neutral Sweden benefited because the country was spared from the war, but on the other, there is research that says that the total effects of the war were negative. Furthermore, researchers such as Hirschman that the prevailing conditions created a situation where small states like Sweden were exploited by great powers. For example, Child argued that Germany in particular exploited smaller trading partners to create favorable terms of trade. This was reflected in their trade agreements. According to this perspective, countries such as Germany used their stronger bargaining power in negotiations to achieve advantages. According to the dependent school theory, which e.g. Hirschman represents, exploited Germany especially smaller, neutral, trading partners. But there is also research by e.g. Neal which shows that there is no evidence that Germany's trade relations with trading partners were in Germany's favor.

The following study has focused on textbooks for Swedish equivalent to middle school and high school called högstadiet, in order to put to light the text presentations of democracy in these textbooks published after the latest Swedish school reform called Lgr11. The material consisted solely of these textbooks specifically adapted for the subject of social studies. The purpose of the study has been to see in what manner democracy was presented via applying the theory by Niklas Ammert that concerns a kind of qualitative method to categorization of text. The interest of the subject derives partly from our teacher education and partly from the previous research conducted by Agneta Bronäs (2000) as well as the one conducted by Kurt Wicke (2019). The research of both of these studies by Bronäs as well as the one by Wicke showed clearly that democracy was presented in a normative manner in the textbooks for social studies in Swedish Upper Secondary School, and partly from that reason our interest arose concerning the presentation of democracy in Swedish compulsory school called högstadiet. Performing a systematic and meticulous text and idea analysis in Swedish on the material of five such school books using the theory by Ammert, we found that these textbooks used all of Ammert’s text presentation categories and that some of them were indeed normative. The categories presented by Ammert’s theory are called konstaterande framställning, förklarande framställning, reflekterande/analyserande framställning, and normativ framställning. Since the result of this study showed that all of these were present in our material, including the normative category, our results go along the grains of former research. But since this study is the first of its kind to perform this kind of method on textbooks for social studies for högstadiet, our research has contributed to modern political science.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska kvinnliga actionhjälten karakteriseras, representeras och gestaltas i svensk actionfilm. Hoppet med uppsatsen är att den ska bidra till en djupare förståelse kring den svenska kvinnliga actionhjälten samt öppna en diskussion kring kvinnors representation i svensk actionfilm. För att uppnå detta syfte har fyra svenska actionfilmer mellan åren 2001 och 2022 analyserats med hjälp av Jens Eders karaktärsklocka och Rikke Schubarts fem kvinnliga actionarketyper. Resultatet visar att de tre arketyper som hittades i filmerna var dotterarketypen, moderarketypen och the rape avenger medan the dominatrix och amazonen inte hittades. De kvinnliga actionhjältarna karaktäriserades alla med många maskulina drag, antingen genom personlighet eller genom kostym. De kvinnliga actionhjältarna var alla starka och drivkraftiga och stack ofta ut gentemot andra kvinnliga och manliga karaktärer. Det verkar också som att det finns en utveckling genom tiden på hur svenska kvinnliga actionhjältar representeras då det märks skillnader i karakterisering mellan åren 2001, 2009 och 2022 då de kvinnliga actionhjältarna från 2022 inte gestaltas som fullt lika annorlunda jämfört med de andra kvinnliga karaktärerna i filmen.

Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

Från den dag då idén om en Jämställdhetsmyndighet föddes på 2000-talet har förslaget mötts av motstånd likväl som medhåll från olika håll i svensk politik. Myndigheten förväntas av de som förespråkar den kunna bidra till ett mer kvalitativt arbete inom jämställdhetspolitiken, medan motståndare ifrågasätter dess faktiska verkan. Alltsedan Jämställdhetsmyndigheten blev ett faktum 2018 har dess varande eller icke-varande fortsatt omdebatteras i riksdagen. I denna studie har sambandet mellan ideologi och inställning till myndigheten undersökts genom motioner från de fyra största partierna efter valet 2022. I utförandet har en kvalitativ dokumentanalys genomförts, där den metodologiska ansatsen vilar på kritiska perspektiv på språkbruk. Mer specifikt har ideologikritisk teori legat till grund för hur begreppet ideologi förstås och används inom ramen för studien. Även begreppet jämställdhet har varit centralt och har genom studien kunnat avläsas som ett mångfacetterat begrepp som befinner sig i ständig omformning, där ideologi spelar en betydande roll för begreppets innebörd. I resultatet av studien avhandlas de olika definitioner av jämställdhet som brukas av de valda partiernas ledamöter. Motionerna kring jämställdhetsmyndigheten kastar ljus på vilka ideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas politik. Vad som framkommer ur materialet pekar mot att partiernas olika skildringar av jämställdhet leder till en uppdelning i riksdagen, där två skilda hållningar till jämställdhetsmyndigheten råder. Utöver att partierna positionerar sig i två motstridiga läger när de kommer till myndighetens relevans kan motsättningarna ses gå längre än så. Som en följd av att varje undersökt parti har en egen uppfattning av vad jämställdhet inbegriper så använder de även olika förklaringsmodeller när de resonerar kring grundorsaken till ojämställdhet. Därtill visar även resultaten att jämställdhet inte enbart villkoras genom ideologi. Utöver ideologins inverkan på förståelsen av jämställdhet så har även språkets utformning betydande konsekvenser för hur partierna förhåller sig till frågan. Huruvida jämställdhet diskuteras på ett övergripande plan eller i mer specifika termer påverkar alltså partiernas ståndpunkt.

Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med tre svenska musikterapeuter, belysa existentiella frågor i svensk musikterapi. Forskningsfrågor är: Hur ser tre svenska musikterapeuter på existentiella frågor? Hur arbetar de med existentiella frågor i musikterapi? I uppsatsens bakgrund presenteras några utvalda filosofiska perspektiv på existentiella frågor samt litteratur som rör ämnesområdet musik, existentiell hälsa och livskvalitet. Forskning som berör musik, musikterapi och musikpsykologi presenteras. I resultatkapitlet presenteras tre teman: Existentiella frågor – en del av livet, Existentiella frågor genomsyrar musikterapi, Musik möjliggör inre förändring. I avsnittet diskussion diskuteras först resultatet under följande rubriker: Samstämmig syn på existentiella frågor, Samstämmig syn på musikens funktion, Känsla av sammanhang – av vikt för existentiell hälsa samt musikterapi och existentiella frågor. Sedan diskuteras vald metod under två rubriker: Intervjuer och Hermeneutik. Avslutningsvis diskuteras arbetets betydelse och förslag ges på fortsatt forskning. / The purpose of this thesis is to illuminate existential issues in Swedish music therapy through qualitative interviews with three Swedish music therapists. The research questions are: How do three Swedish music therapists perceive existential issues? How do they work with existential issues in music therapy? The background of the theses presents selected philosophical perspectives on existential issues as well as literature related to the areas of music, existential health, and quality of life. Research concerning music, music therapy, and music psychology is presented. In the results chapter, three result themes are presented: Existential issues - a part of life, Existential issues permeate music therapy, Music enables inner change. In the discussion section, the results are first discussed under the following headlines: Consistent view on existential issues, Consistent view on the function of music, Sense of coherence - important for existential health and music therapy and existential issues. Then the chosen method is discussed under two headings: Interviews and Hermeneutics. Finally, the significance of the work is discussed, and suggestions for further research are provided.