Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Marianne Fredrikssons roman Simon och ekarna utifrån genren magisk realism. Uppsatsens syfte är att undersöka och diskutera hur romanens övernaturliga element samspelar och kontrasterar med romanens realistiska element, samt hur romanen passar in i den magiskt realistiska traditionen. Detta görs främst utifrån Wendy B. Faris fem kriterier för magiskt realistisk litteratur, samt hennes begrepp avfokalisering. I uppsatsens analysdel sker en genomgång av samtliga fem kriterier som diskuteras i förhållande till romanens handling och tematik. Uppsatsen förhåller sig också till Talia E. Crocketts artikel om användningen av textuell tystnad för att beskriva Förintelsen i Simon och ekarna, och finner att den magiska realismen liksom den textuella tystnaden används för att hantera och beskriva det obeskrivliga. Uppsatsen finner vidare att Simon och ekarna placerar sig i den magiskt realistiska traditionen genom sin sammanblandning av gammal folktro, övernaturliga element och realistiska stil.

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.

This essay will analyse how the components settings and costume/make-up from the concept Mise-en-scène show the differences between homosexual characters and heterosexual characters. The representations and stereotypes that made the differences visible together with the theory of semiotic and what signs we interpret in the films help us find the connection between the settings, costume/make-up and stereotypes. Together with the social Mise-en- scène this essay analyses three Swedish films with homosexual main characters and their love lifes. Previous research focuses on the homosexual representation in films so we can see how the homosexual characters earlier has been represented. The analysis uses the components settings and costume/make-up to look into the aspect of stereotypes and representations of homosexual characters compared to heterosexual ones. At the end of the essay in the discussion the previous research and the analysis of the films are discussed and in the last part the research question is answered.

This study explores how the Church of Sweden was impacted by the Spanish flu in 1918-1920 and how people affiliated with the church interpreted the pandemic theologically. The material analyzed is trade-magazines for people affiliated with the Church from the relevant years. During the current Corona-pandemic, the activities of religious organizations have been given a lot of media attention as potential risk-events for infections. The religious beliefs of those organizations are scrutinized to explain why they feel safe to gather. After gatherings, possible effects such as large-scale outbreaks are often the focus of negative attention. Historically, however, there seems to be few studies on how religious organizations handled ongoing pandemics and the theological beliefs that motivated their choices. This study tries to look at the people working for the Church of Sweden in 1918-1920: how were they affected by the pandemic, how did they interpret the events theologically and what did they do in response to it.

Arbetet handlar om hur industrin i Sverige ställer sig till automatiserade smörjsystem. Genom flertalet intervjuer så har syftet varit att utvärdera mognaden av industrin inom automatiserade smörjsystem. Vidare så kommer det också utvärderas närmare vilka eventuella hinder det kan finnas för att implementera en automatisk lösning i stället för att använda sig av manuell smörjning. I arbetet så har folk från många olika branscher inom industrin medverkat och tanken är att få en bild om hur mogen den svenska industrin är överlag. Vidare så har olika branscher inom industrin jämförts för att se vilka som ligger i framkant respektive vilka man kan önska mer av. Genom att använda sig av vetenskapliga texter samt intervjuer med människor som besitter olika arbetsroller så har arbetet haft goda förutsättningar för att ge en objektiv bild om hur verkligheten ser ut. Syftet med arbetet är att se hur den svenska industrin ser ut generellt men även se om det går att upptäcka trender i att olika branscher inom industrin skiljer sig åt. Tre problemställningar har använts för att besvara syftet på ett trovärdigt sätt och därmed komma fram till en slutsats i arbetet. Metoden som har använts för arbetet är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Den här metoden lämpar sig bäst för att få mer detaljerad information om hur det faktiskt ser ut i industrin. Vid en kvalitativ metod så har respondenterna haft möjlighet att gå in på mer detaljer i intervjuerna för att bättre kunna beskriva deras syn på hur industrin ser ut och vilka för- samt nackdelar det finns med automatiserade smörjsystem. Den här metoden har gett oss en djupare förståelse för automatiska samt manuella smörjsystem och därmed gett oss bättre förutsättningar att dra slutsatser. Resultatet i arbetet har visat att industrin generellt i Sverige har kommit långt inom automationen av smörjsystem men att det fortfarande finns förbättringspotential. Branscher skiljer sig åt i hur långt de har kommit i sin automation av smörjsystem och fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin lyfts fram som två industrier som ligger i framkant av utvecklingen. Respondenterna som har varit en del av arbetet är starkt övertygade om att automationen av smörjsystem kommer fortsätta att utvecklas. / This thesis is about how the industry in Sweden views automated lubrication systems. Through several interviews, the purpose has been to evaluate the maturity of Sweden’s industry regarding automated lubrication systems. Furthermore, an evaluation concerning eventual obstacles for the implementation of automated solution versus a manual solution will be investigated. Additionally, different industries have been compared to see who has come along way and who to wish more from. By using scientific texts and interviewing people with different work roles, the thesis has had good conditions for giving an objective picture of what reality looks like. The purpose of the thesis is to see what Swedish industry looks like in general, but also to see if it is possible to observe trends within the different industries. Three issues have been used to answer the purpose in the best way and thus conclude in the thesis. The method that has been used for the thesis is a qualitative method in the form of interviews. This method is best suited for more detailed information on what it looks like in the industry. In a qualitative method, the respondents have had the opportunity to go into more details in the interviews to better describe their views on what the industry looks like and what the advantages and disadvantages of automated lubrication systems are. This method has given a better understanding of automatic and manual lubrication systems and thus given better conditions to draw conclusions.

Previous studies have reached interesting conclusions regarding Swedish school policy during World War II. This paper brings a new perspective to this complex and multifaceted subject – to study how the union paper Svensk Lärartidning (the Swedish Teachers’ paper) reported on the impact of National socialist practice in school as an institution, both in Germany and Norway during the years 1940–1945. The analysis is based on Anthony Giddens structuration theory using the three dimensions: domination, legitimation and signification. The reports in Svensk Lärartidning highlight the institutional changes and consequences within the school, but the reports omit an important part: that the ideological content of Nazism led to the expurgation of Jewish teachers and students, which in turn had a major impact on German school as an institution. This study shows that Swedish elementary school teachers who followed Svensk Lärartidning reports can be considered to have had a directly negative view of Nazi school practice. It cannot, however, be assumed that Svensk Lärartidning reports influenced the Swedish elementary school teachers to take a negative view of Nazism based on its ideological meaning.

Uppsatsen undersöker hur den sociala kategorin nyanländ konstrueras i Moderaternas enskilda motioner före och efter det fenomen som brukar kallas för flyktingkrisen år 2015. Det här görs genom kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell har varit central för studien. Uppsatsen har visat att begreppet nyanländ används mer frekvent år 2014 jämfört med 2019 och att begreppets konnotationer förändrats, utifrån bland annat nyliberala, nationalistiska och välfärdsdiskurser. Uppsatsen visar hur begreppet nyanländ som social kategori mellan åren omförhandlas och att en central aspekt i detta är hur nyanlända konstrueras utifrån en diskurs kring huruvida de kan generera samhällsvärde eller inte.

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Uppsatsen presenterar en svensk översättning av den fornkyrkoslaviska texten, ur passions-historian om De fyrtio martyrerna från Sebaste, vilken i sin tur ingår i den större samlingen Codex Suprasliensis, bestående av tjugofyra helgonberättelser, initialt översatta från grekiska till fornkyrkoslaviska. Förutom dessa helgonskildringar ingår det i Codex Suprasliensis predikningar för kyrkoåret, även dessa översatta från grekiska till fornkyrkoslaviska. Mot bakgrund av detta undersöker jag även hur en tysk respektive engelsk översättning har förhållit sig till den fornkyrkoslaviska originalhandskriften. Då berättelsen initialt nedtecknades på grekiska har jag valt att granska i vilken omfattning den fornkyrkoslaviska källtexten begagnar sig av grekiska lånord, ursprungliga grekiska egennamn, samt hur dåtida översättare valde att hantera de i källtexterna förekommande romerska tidsbegreppen.

Detta är en kvalitativ studie som syftar på att öka förståelsen kring ”flyktingkrisen” hösten 2015 i svensk tidningsmedia. Studien behandlar undersökning om hur relationen mellan svenskar och flyktingar uppfattas i sammanhanget. Ett annat perspektiv som lyfts fram i studien är vilken verklighetsbild kan konstrueras genom språket i svensk tidningsmedia. Studien beskriver också vilka maktrelationer kan uppstå inom diskursen om flyktingar. Analysmetoden för studien är kritisk diskursanalys, CDA som utgår från Faircloughs tredimensionell modell, vilket omfattar text, diskursiv praktik och social praktik. I studien har analyserats ett antal artiklar från de fyra största svenska tidningarna. Analysen är baserad på teorier som förklarar hur maktrelationer konstrueras och upprätthålls. Resultaten visar att svensk tidningsmedia genom språket har stor inflytande för konstruktionen av verklighetsbilden kring diskursen om ”flyktingkrisen”. Därtill svensk tidningsmedia genom rapportering om händelser och skeenden i det svenska samhället bidrar till att gränserna mellan gott och ont, ”vi” och ”dem” fastställs. Slutsats av studien blir att diskursen om ”flyktingkrisen” står i förhållande med den politiska, mediala och ekonomiska diskursen i diskursordningen. Likväl diskursen om ”flyktingkrisen” inte är bestämd utan den är ständigt i förändring.