The essay is written within systematic theology, with the aim of comparing hymns and profane music at funeral rituals in the Church of Sweden. Over a longer period of time, the funeral rite has become more and more individualistic, with more personal elements. From photos of the deceased, relatives giving speeches and to the funeral being broadcast digitally. The question concerned within this essay tackles whether hymns and profane music are competitors or whether they should coexist with each other. The essay is based on people's needs, experience and the music's message. Based on four questions; How is grief and death described in the text? How is hope and life described? How is transcendence described? And how do the texts relate to pastoral care and the beliefs and teachings of the Church of Sweden? A comparative study has been made between three hymns and three profane songs.  In the essay it appears that the selected pieces of music answer these questions on their own basis and could be put against each other to answer whether hymn and profane music are competitors or complements. An answer that is both yes and no,profane music cannot replace hymns, but it is a personal complement that can help in the work of mourning. / Uppsatsen skrivs inom systematisk teologi med syfte att jämföra psalm och profan musik vid begravningsritualer i Svenska kyrkan. Under en längre tid har begravningsriten blivit mer och mer individualistisk, med fler personliga inslag; det kan röra sig om allt från foton på den avlidna, anhöriga som håller tal, till att begravningen sänds digitalt. Frågeställningen gäller huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller om de ska samspela. Uppsatsen utgår från människors behov, erfarenhet och musikens budskap utifrån fyra frågor: Hur beskrivs sorg och död i texten? Hur beskrivs hoppet och livet? Hur beskrivs transcendensen? Och hur förhåller sig texterna till pastoral omsorg och Svenska kyrkans tro och lära? Dessa frågor har legat till grund för jämförande studier mellan tre psalmer och tre profana sånger. I uppsatsen framkommer det att de valda musikstyckena svara på dessa frågor utifrån sin egen grund och kan ställas mot varandra för att svara på huruvida psalm och profan musik är konkurrenter eller komplimenter. Ett svar som är både ja och nej, profan musik kan inte ersätta psalm, men det är ett personligt komplement som kan hjälpa i sorgearbetet.

Svenska kyrkan har flera gånger offentligt engagerat sig i migrationsfrågan. I den här uppsatsen analyseras, utifrån en dekonstruktion av skriften ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”, hur Svenska kyrkans nationella ledning använder kärleksbudskapet för att motivera sitt engagemang i migrationspolitiken. I dekonstruktionen identifieras tre temor som berör rörelse, inkludering respektive makt. Materialet från dekonstruktionen diskuteras även utifrån Reinhold Niebuhrs och Jacques Derridas etik. Ett resultat från dekonstruktionen är att begreppet kyrkan som något transcendent eller som en organisation har betydelse för hur kärleksbudskapet kommuniceras. Vidare föreslås utifrån arbetet i uppsatsen att även människans egenkärlek skulle behöva diskuteras i en skrift som ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Ett annat resultat är att i kyrkornas budskap finns en inneboende maktkamp mellan kärleksbudskapet och de politiska lagarna, vilket skulle behöva belysas i skriften. / The church of Sweden has several times engaged in migration politics. In this study the use of the love commandment by national level of the church of Sweden to motivate its engagement in migration politics. The analysis is based on deconstruction of the leaflet “Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Within the deconstruction three themes are identified that relate to movement, inclusion and power, respectively. Further, the material from the deconstruction is discussed from the ethics of Reinhold Niebuhr and Jacques Derrida. A result of the deconstruction is that the concept church as something transcendent or as an organization has an impact on the communication of the love commandment. Based on the results of the study, it is recommended that the self-love of the human being should be brought up in a leaflet as ”Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna”. Another result is that within the message of the church there is an inherent conflict between Jesus’ message of love and the political laws, and this conflict would need to be illustrated in the text.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.

This study explores how churches as a place for religion and worship, a cultural heritage and a public place, also can function as spaces for art by analysing three different church interiors and works of art from the late 20th century. Theories include Pierre Bourdieu’s theory of cultural capital and David Dean’s theory about different forms of display and Carol Duncan’s writings about museums and churches as ritual spaces. Simon Unwin’s modifying elements of architecture have been used to analyse the interiors, and the three works of art, created by Herman Reijers, Anna-Lisa Odelqvist-Cruse and Kjellaug Nordsjö, have been analysed using a semiotic analysis. The result of the study suggests that churches as a place for art is unique, and that the use of art has both an aesthetic and educational purpose by mediating the Christian beliefs. The study also suggests that when churches act as a place for contemporary art it might help preserve the churches cultural heritage and keep the church room active.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

No description available.

No description available.

I denna uppsats analyseras ritualer, aktörer och det materiella på ett stickcafé beläget i ett mindre samhälle på Sveriges landsbygd. Dessa element betraktas, i uppsatsen, som ett sätt att skapa gemenskap, där gemenskapen träder fram genom dessa aspekter.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur relationer, både mellan människor, och människor och material, bidrar till ett skapande av gemenskap, samt hur de praktiseras. De frågor som behandlas i uppsatsen är följande: Vad finns det för praktiker inom stickcaféet? Vilka olika aktörer finns inom gruppen, mänskliga och icke-mänskliga? Hur framställs gemenskap utifrån dessa praktiker? Uppsatsens metod och material bygger på deltagandeobservationer, samt intervjuer med personer som medverkar på stickcaféet. Den teoretiska grunden är en aktör-nätverksteoretisk ram och ritual som analysverktyg. Resultatet visar att flera olika aspekter är beståndsdelar som gestaltar stickcaféet både som ritual och som gemenskap. Rituella praktiker bildar upprepning och sammanhang på stickcaféet. Dessa praktiker skapar även kraftfält som stärker samhörigheten och gemenskapen mellan gruppmedlemmarna. Det materiellas agens visar sig även ha en central betydelse i stickcaféets gemenskap. Resultatet är viktigt för att få en djupare förståelse för gemenskapens olika beståndsdelar på detta stickcafé.

Denna uppsats belyser kroppslighetens roll inom Svenska kyrkans liturgi, i syfte att utforska hur fysiska praktiker och sinnliga erfarenheter förmedlar och fördjupar religiös och andlig förståelse. Med en bakgrund rotad i personlig reflektion kring liturgiska traditioner, undersöker studien de specifika praktikerna och deras inverkan på deltagande och uttryck av det gudomliga. Genom en kvalitativ metodik, inklusive en detaljerad innehållsanalys, utforskar denna uppsats två samtida teologers syn på kroppslighet: Martin Modéus och Lena Sjöstrand. Avgränsningar görs för att koncentrera sig på dessa två författares arbeten, som ligger till grund för de empiriska och teoretiska insikter som presenteras. I analysen framkommer det att kroppslighet och sinnlighet är centralt för förståelsen av Svenska kyrkans liturgi, vilket utmanar idén om Ordet som den främsta medlaren av det gudomliga mötet. Resultaten tyder på att kroppsliga gudstjänstpraktiker är betydelsefulla inte bara för den individuella spiritualiteten utan även för att stärka gemenskapskänslan bland församlingsmedlemmar. Uppsatsen avslutar med en diskussion om de möjliga konsekvenserna av kroppsligheten för den bredare kyrkliga praxis samt för framtidens forskningsriktningar - såsom inkluderingen av mångfaldiga kroppsliga erfarenheter i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Denna studie bidrar till fördjupad förståelse för hur liturgiska praktiker både kan uttrycka och forma tro i samtidens församlingskontext.

No description available.